AbstractRestless legs syndrome (RLS) är ett kroniskt neurologiskt tillstånd som karakteriseras av en intensiv oro och obehagliga krypningar djupt inne i benen som förekommer i vila. Besvären upplevs som svårast på kvällen och natten och lindras av att man rör på sig. Hos majoriteten av de som lider av RLS förekommer även ofrivilliga periodiska benrörelser i sömn (PLMS) vilket medför täta mikrouppvaknanden. Detta försvårar övergång i djupare sömn vilket kan i sin tur leda till allvarliga sömnstörningar. Man kan dela in RLS i en primär form och en sekundär form beroende på om syndromet kan klarläggas till någon bakomliggande orsak.

Bakgrund: Endometrios är en vanligt förekommande gynekologisk sjukdom som ofta förorsakar lidande. Trots det får drabbade kvinnor ofta vänta länge på diagnos, rätt vård och behandling. Sjukdomen har en komplex sjukdomsbild som skiljer sig åt och på olika sätt påverkar kvinnornas liv.Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelse av att leva med endometrios utifrån sjukdomslidande, vårdlidande och livslidande.Metod: Allmän litteraturöversikt där tio vetenskapliga artiklar analyserades med Katie Erikssons teorier om sjukdomslidande, vårdlidande och livslidande som bedömningsgrund.Resultat: Endometrios påverkade kvinnornas liv på flera sätt. Kvinnorna led ofta av intensiv smärta samt andra symtom och tecken vilka ofta bagatelliserades av vårdgivare som många gånger ansåg att kvinnornas symtom var inbillade eller av psykosomatisk karaktär. Vidare påverkade sjukdomen kvinnornas relationer och sociala liv då de inte sällan bemöttes med misstro från sin omgivningSlutsats: Vårdgivare behöver mer kunskap om endometrios och dess sjukdomsbild för att förhindra att kvinnornas symtom blir trivialiserade och negligerade.

Denna studies syfte var att undersöka svenska expatriaters erfarenheter kring fram-gångsfaktorer som leder till att lyckas med utstationeringen. Studien fokuserade på framgångsfaktorerna expatriatens personlighet och organisationens agerande.Studien har utgått från Briscoe, Schuler & Claus (2009) definition att en lyckad expat- riat ska ha fullföljt uppdraget, haft en bra kulturell anpassning samt varit effektiv på ar- betet. Vidare är studiens teori uppdelad i två delar; expatriatens personlighet och organi- sationens agerande. Expatriatens personlighet undersöktes genom Big Five, eller fem- faktormodellen över personlighet. Organisationens agerande har baserats på tidigare forskning samt litteratur vilka har belyst rekryteringsprocessen, innan, under och efter uppdraget.Kvalitativa intervjuer valdes som metod för studien.

Under de senaste tre åren i Sverige, har debatten varit intensiv angående livsmedelstillsatser i vår mat. Böcker, tidningsartiklar och debattprogram är några av medieaktörerna som ifrågasatt varför livsmedelsproducenter använder tillsatser. Konsumenter som förut inte varit intresserade av tillsatser har tagit till sig debatten och börjat leta efter mat utan tillsatser. Denna studie behandlar konsumenters förhållningssätt till tillsatser. Syftet har varit att få en djupare insikt i konsumenternas tankar och attityder till tillsatser i den rådande tillsatsdebatten samt hur de resonerar kring information om och förtroende för tillsatser.

Stroke är en folksjukdom, som årligen drabbar ca 30 000 människor. Ett vanligt återstående problem efter stroke är hemipares som kan innebära svaghet i ena kroppshalvans arm och/eller ben, samt svårigheter att klara det vardagliga livet. För att ge patienten så bra förutsättningar som möjligt att uppnå en så hög grad av självständighet som möjligt är det viktigt med en intensiv rehabilitering. Flera studier har visat att spegelterapi kan vara ett lovande verktyg att använda inom strokerehabiliteringen. Syftet med studien var att sammanställa evidensen för behandlingsmetoder grundade inom spegelneurons-teorin som används inom stroke rehabiliteringen.

Enligt 4 § lag (1994:260) om offentlig anställning ska vid anställning avseende fästas bara vid sakliga grunder, såsom förtjänst och skicklighet och skickligheten ska sättas främst om det inte finns särskilda skäl för annat. Inom ramen för skick­lig­hets­­-begreppet har myndigheterna möjlighet att ta hänsyn till personliga egenskaper som presta­tionsförmåga, yrkes­skicklig­het, ledaregenskaper, samarbetsförmåga m.m. Trots detta finns det en uttalad uppfattning att den personliga lämplighetens faktiska betydelse vid utförandet av tjänst är större än vad som tillåts i samband med att de statliga myndigheterna beslut överklagas. Frågeställningarna i denna uppsats är hur stor betydelse får och kan tillmätas personliga egenskaper vid rekryteringar till myndigheter, samt hur upplever rekryterare vid en statlig myndighet begränsningarna i möjligheterna att tillmäta personliga egenskaper betydelse vid rekrytering och hur hanterar rekryterare vid en statlig myndighet dessa begränsningar? Jag har inför min undersökning anlagt tre perspektiv. Det juridiska perspektivet avgör vad som överhuvudtaget får tillmätas betydelse vid anställ­ning.

Just nu p?g?r studier om nya tekniker inom forensisk verksamhet som ska m?jligg?ra anv?nd ning av DNA f?r att f?ruts?ga fenotypiska egenskaper, s?som ?gon- och h?rf?rg, fr?n biologiskt material som hittats p? brottsplatser. Dessa prediktioner kan vara s?rskilt v?rdefulla i utred ningar d?r traditionell DNA-profilering inte ger tillr?cklig information. I denna rapport har data fr?n R?ttsmedicinalverket anv?nts, best?ende av sex single-nucleotide polymorphisms (SNPs) associerade med ?gonf?rg och 22 SNPs associerade med h?rf?rg, insamlade fr?n 85 individer.

Bakgrund: cancerpatienter med relaterad smärtproblematik blir ett allt vanligare omvårdnadsproblem för sjuksköterskor. Patientens smärta är individuell och drabbar hela individen med fysiologiska, psykologiska, sociala och andliga dimensioner. Även anhöriga till den smärtpåverkade blir drabbad och sjuksköterskan har en betydande roll i att bedöma, lindra och informera angående smärtans uppkomst och lokalisation. En riktig smärtanamnes skall alltid ställas och hjälpmedel användas för att kartlägga den cancerrelaterade smärtan. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans kunskaper kring smärtbedömning hos cancerpatienter.

I Sverige har det under de senaste åren florerat en intensiv debatt i det offentliga samtalet, angående närvaron av tiggande EU-migranter från Östeuropa i svenska städer. Konflikten påvisar att fenomenet tiggeri är något som upplevs som väldigt ovanligt och nytt i Sverige. Syftet med den här studien var därför att utföra en diskursanalys kring hur invånare i Stockholm förstod fenomenet tiggeri under våren 2014. Genom att utföra fenomenologiska livsvärldsintervjuer med 30 stockholmare ? en heterogen sampel ? identifierades flera övergripande diskurser, då tiggeriet i Stockholm definierades som ett rumsligt fenomen som har överskridit normativa gränsdragningar på den urbana platsen.

Forskning tyder på att risken att drabbas av ätstörning är tre gånger högre hos dansare jämfört med icke dansare och prevalensen uppgår till 42 %. Dansvärldens strävan efter perfektionism, kvinnligt kön, en ålder av 14-20 år samt intensiv bantning är de främsta riskfaktorerna för att utveckla ätstörning. Förutom att ätstörningar hälsoekonomiskt är kostsamma för samhället medför de även fysiska, psykiska och sociala konsekvenser hos den drabbade. Forskning menar att bättre kunskap kring skydds- och riskfaktorer för att inte utveckla ätstörning krävs samt att förebyggande program riktade till högriskgrupper som dansare behövs. Därtill saknas effektiva interventionsprogram för att förebygga ätstörning hos professionella dansare, vilket därför ligger till grund för framarbetat syfte.

Forskning tyder på att risken att drabbas av ätstörning är tre gånger högre hos dansare jämfört med icke dansare och prevalensen uppgår till 42 %. Dansvärldens strävan efter perfektionism, kvinnligt kön, en ålder av 14-20 år samt intensiv bantning är de främsta riskfaktorerna för att utveckla ätstörning. Förutom att ätstörningar hälsoekonomiskt är kostsamma för samhället medför de även fysiska, psykiska och sociala konsekvenser hos den drabbade. Forskning menar att bättre kunskap kring skydds- och riskfaktorer för att inte utveckla ätstörning krävs samt att förebyggande program riktade till högriskgrupper som dansare behövs. Därtill saknas effektiva interventionsprogram för att förebygga ätstörning hos professionella dansare, vilket därför ligger till grund för framarbetat syfte.

Bakgrund: Stickrelaterade procedurer ?r vanligt f?rekommande inom pediatrisk sjukv?rd. Barn uppger att det ?r en av de mest skr?mmande och sm?rtsamma upplevelserna p? sjukhus. R?dslan och oron f?rekommer i alla ?ldrar och beskrivs f?lja med upp i vuxen ?lder. Barns negativa erfarenheter fr?n en stickrelaterad procedur kan ocks? leda till att en r?dsla f?r v?rden utvecklas. F?r att en stickrelaterad procedur ska ske s? sm?rt och orosfritt som m?jligt kan olika omv?rdnads?tg?rder anv?ndas.

Brunzell L. & Olsson I. Vi spelar mest. Det är ju det eleverna vill?eller? En studie om lärares och elevers syn och förväntningar på musikundervisning i år 7?We mostly play.

Introduktion/bakgrund: Att vara fysiskt aktiv är en utav de viktigaste faktorerna för att hålla sig frisk. Barn under 18 år ska vara aktiva minst 60 minuter per dag. Minskad fysisk aktivitet kan kopplas ihop med bland annat fetma och diabetes. Barn som spenderar mer än två timmar per dag vid datorn eller framför tv:n i kombination med mindre än 60 minuters daglig måttlig till intensiv fysisk aktivitet, har en mer stillasittande fritid som i sig påverkar kroppen negativt. Syfte: Att kartlägga utövandet av fysiska aktiviteter och övriga fritidsintressen utanför skoltid, samt identifiera de främsta faktorerna som enligt föräldrarna påverkar detta, hos svenska barn i åldern 7-12 år.

Malaria drabbar över 200 miljoner människor årligen och är främst utbredd i Afrika. Många som drabbas är fattiga och har svårt att ha råd med botemedel. Malaria överförs genom bett från Anopheles myggor som blivit infekterade av parasiter från Plasmodium släktet. Den vanligaste parasiten heter Plasmodium falciparum och ger upphov till obehagliga febercykler. År 1972 påvisades förekomst av artemisinin i växten Artemisia annua.