SyfteSyftet med undersökningen var att studera hur eleverna som går på ett estetiskt gymnasieprogram med dansinriktning, beskriver de estetiska studiernas möjligheter att stimulera till utveckling av de multipla Intelligenserna. Min utgångspunkt i studien var Howard Gardners definition av de sju Intelligenserna; lingvistisk, logisk ? matematisk, musikalisk, spatial, kroppslig ? kinestetisk, och personlig inåt ? utåtriktad Intelligens.MetodFör att nå fram till syftet i studien använder jag mig av Gardners teorier som ett teoretiskt ramverk och utifrån det undersöker danselevers utveckling inom olika Intelligensområden. För undersökningen av danselevers uppfattningar använder jag mig av en kvalitativ metod i form av djupintervjuer med en grupp elever som valt att studera danslinjen på ett estetiskt program. Intervjuerna baserades på ett antal frågeområden med öppna och direkta frågor till intervjupersonerna.

Flera undersökningar visar att ett stort antal elever upplever obehag och oro i samband med matematik och därför får svårt att tillgodogöra sig skolans matematikundervisning på bästa sätt. Denna studie syftar till att belysa några elevers upplevelser av matematikängslan. Genom att lyfta fram elevernas tankar och erfarenheter kan studien förhoppningsvis bidra till en fördjupad dialog mellan lärare och elever kring matematikängslan. Kanske kan elevernas erfarenheter tas tillvara och användas när det gäller att utforma både den fysiska och den undervisningsmässiga skolmiljön. Undersökningen är en hermeneutisk studie som baseras på intervjuer med sju elever i den svenska grund- och gymnasieskolan. Alla sju informanter har upplevt eller upplever någon form av matematikängslan. Enligt denna studie är oron för att känna skam i sociala situationer och inför andra människor den kanske mest betydande orsaken till matematikängslan.

Dagligen använder vi oss av metaforer för att förtydliga, belysa eller påannat sätt uppmärksamma något. Genom den metaforiska användningenförklaras det svårgripbara och abstrakta genom att påvisa en likhet meddet välbekanta och konkreta. Då människan i alla tider levt nära djur ochnatur har det bl.a. fallit sig naturligt att försöka förklara människansutseende eller beteende genom metaforer som t.ex. tuppkam ellerhönsmamma.I uppsatsen undersöks och diskuteras drygt trettio metaforer somrelateras till höns, hönor och tuppar och som är kopplade till mänskligtutseende eller beteende.

Bakgrund Under den verksamhetsförlagda tiden på lärarutbildningen har jag vid flertalet tillfällen sett lektioner inom ramen för livskunskap eller EQ (emotionell Intelligens). Genom övningar, rollspel och diskussioner tränar man eleverna att utveckla sina sociala och emotionella förmågor. Syftet är, att med hjälp av dessa lektioner, påverka eleverna, inte bara till bättre medmänniskor, utan också förebygga mobbing och skapa ett bättre klassrums- och arbetsklimat. Men hur ser diskursen ut gällande skolans värdegrundsuppdrag och hur talar och tänker lärare om deras socioemotionella arbete med elever i grundskolan? Syfte Syftet är att finna diskursen om skolans värdegrundsuppdrag samt ur ett lärarperspektiv, studeras lärares arbetssätt och tankar kring läroplanens värdegrundsuppdrag i grundskolan, med fokus på socioemotionellt arbete med elever. Metod Genom en enkätundersökning, vänd till grundskollärare, undersöktes arbetssätt och attityder kring ovan nämnda syfte.

Jag har med hjälp av en enkät undersökt vad en grupp elever från NT-gymnasiet i Järfälla själva anser sig ha haft för nytta av en retorikkurs de genomgått. Jag har tittat på, om de använt sig av kunskaperna när de gjort presentationer i andra ämnen och om de tror att de fått högre betyg i andra ämnen på grund av retorikkunskapen. Min hypotes var: Elever som gått en retorikkurs har nytta av den i övrig utbildning. Min infallsvinkel var: Upplever elever att de har nytta av den retorikkurs de gått, när de gör presentationer i andra ämnen? Jag har undersökt om de också upplever sig ha fått andra vinster av retoriken och jag diskuterar om ett ?embryo? till att bli en god samhällsmedborgare, en ?vir bonus? kunde anas och utläsas av enkätsvaren.

Bakgrund Under den verksamhetsförlagda tiden på lärarutbildningen har jag vid flertalet tillfällen sett lektioner inom ramen för livskunskap eller EQ (emotionell Intelligens). Genom övningar, rollspel och diskussioner tränar man eleverna att utveckla sina sociala och emotionella förmågor. Syftet är, att med hjälp av dessa lektioner, påverka eleverna, inte bara till bättre medmänniskor, utan också förebygga mobbing och skapa ett bättre klassrums- och arbetsklimat. Men hur ser diskursen ut gällande skolans värdegrundsuppdrag och hur talar och tänker lärare om deras socioemotionella arbete med elever i grundskolan? Syfte Syftet är att finna diskursen om skolans värdegrundsuppdrag samt ur ett lärarperspektiv, studeras lärares arbetssätt och tankar kring läroplanens värdegrundsuppdrag i grundskolan, med fokus på socioemotionellt arbete med elever. Metod Genom en enkätundersökning, vänd till grundskollärare, undersöktes arbetssätt och attityder kring ovan nämnda syfte.

En sammanfattning av uppsatsen på maximalt 8000 tecken.Syftet med föreliggande arbete är att få kännedom om personlig utveckling hos relativt nyblivna chefer och därigenom få fördjupad förståelse av första chefsrollens innebörd och processen av chefsblivande.Teorier som belyser personliga processer i ledar- och chefskap, vilket innebär teorier om emotionell Intelligens och hur ledare skapas, ligger till grund för uppsatsens undersökningsområde. En kvalitativ forskningsansats med narrativ teori och metod samt intervju för insamling av data, har tillämpats. Sju teman framkom under bearbetningen av det empiriska materialet och åskådliggör gemensamma upplevelser av första chefskapet: chefsrollen ? ensamhet och sätt att hantera den ? arbetsbelastning: gränssättning, prioritering och delegering ? personlighet, självmedvetenhet och utveckling ? mellanmänskligt samspel ? lär- och insiktsprocesser ? få stöd. Därtill har vi under rubriken ?Övrigt? valt att belysa ytterligare några teman för att fånga skillnader i upplevelser.

Att vara empatisk innebär att vara medveten om andra människors känslor och att handla efter dessa. Vissa forskare anser att denna Intelligens är medfödd, men att den som andra Intelligenser måste tränas för att utvecklas (Smith 2006; Hoffman 2000) Enligt Läroplan för förskolan Lpfö 98 (Skolverket 2010) ska empatiarbete finnas med i den dagliga verksamheten, genom att arbetsmetoder som främjar förmåga till inlevelse och medkänsla med andra inkluderas.Syftet med arbetet är att undersöka hur förskolepersonal kan ta del av metoder som stöds av forskning, för att stärka och uppmuntra barns empatiska handlingar och utveckla dem. Flera forskare och författare anser att verksamma metoder i detta arbete är vuxnas närvaro och förhållningssätt, hur/att barn får använda känslor och blir bekräftade i dessa samt hur empatiska handlingar uppmärksammas i vardagen (Niss, Hindgren och Westin 2007; Öhman 2003). Genom att systematiskt tillämpa det väsentliga i sådana metoder i en småbarnsgrupp under sex månader, har jag följt och observerat vad de haft för inverkan på barnens empatiska förmåga.Observationerna i arbetet är uppdelade i två delar. Första delen visar exempel på spontana empatiska handlingar hos barnen.

Enligt Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, Lpo94, måste undervissningen anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Syftet med studien var att undersöka lärarnas erfarenheter av den individanpassade undervisningen samt ta reda på hur de skapar och genomför sin egen planering och undervisning med tanke på gruppstorlek, förutsättningar och elevnivå.Tidigare forskning om den individanpassade undervisningen visade inga klara teorier. Enligt Arfwedson (1998) är individanpassad undervisning ett relativt outforskat område eftersom lärarnas erfarenheter har blivit odokumenterade. Boström (1998) framhåller att i de flesta klassrum i världen ges en undervisning som förutsätter att elever lär sig på samma sätt. Hon rekommenderar NLP: s forskning som bedrivs i USA med Grinder och Bandler i spetsen som utvecklade en inlärningsmodell som utgår från hjärnans sätt att arbeta och den beskriver även hur vårt inlärningsbeteende fungerar.

Detta examensarbete är utfört på det Kognitionsvetenskapliga programmet, Högskolan i Skövde och behandlar begreppen inlärning och tyst kunskap inom industrin.Kognitionsvetenskap är en tvärvetenskap som grundas på sex delvetenskaper: psykologi, filosofi, lingvistik, antropologi, neurovetenskap och artificiell Intelligens (Gardner, 1987). I kognitionsvetenskap studeras hur information och kunskap representeras och bearbetas i naturliga system, speciellt den mänskliga hjärnan och hur detta kan modelleras i datorer och andra artificiella system. Genom att studera kognition fås kunskap om mänskliga förmågor och hur det går att bäst stödja dessa. Förmågorna är bl.a. inlärning, uppmärksamhet, minne och perception (hur människan använder sina fem sinnen: hörsel, smak, syn, lukt och känsel).Det ena syftet med undersökningen i detta examensarbete var att få fram hur en inlärning fungerar bäst när en person ska läras nya arbetsuppgifter inom industrin.

Artificiell Intelligens (AI) spelar en alltmer central roll inom v?rdsektorn och diskuteras flitigt f?r sin potential att utveckla v?rden genom f?rb?ttrad diagnostik och behandling. En ?kad anv?ndning av AI inom v?rden har potential att utveckla v?rdsektorn och vara svaret p? m?nga av de problem som h?lso- och sjukv?rden st?r inf?r. Med s?rskilt fokus p? Alzheimers sjukdom framtr?der AI som ett verktyg som kan m?jligg?ra tidigare och mer tillf?rlitliga diagnoser, vilket i f?rl?ngningen skulle kunna f?rb?ttra m?jligheterna till v?rd f?r drabbade och bidra till medicinska genombrott inom demenssjukdomar.

Dagens avel är målinriktad. De flesta uppfödare siktar på att få fram internationellt konkurrenskraftiga hästar inom en speciell gren till exempel dressyr eller hoppning. De vill avla fram internationellt konkurrenskraftiga hästar med god exteriör, hållbarhet och som kan prestera bra på tävlingsbanorna. Man försöker tidigt urskilja inriktning, förmåga och om det blir en bra tävlingsindivid vid unghästbedömningar, så som tre-årstest, kvalitetsbedömning, och unghästchampionat.Hästen har flera egenskaper som kan vara till både fördel och nackdel beroende på ändamålet, vad är det egentligen som avgör om man har en bra hopphäst eller inte.Denna studie undersöker tre frågeställningar. Vilka egenskaper anser domarna och tränarna är avgörande för att det skall bli en bra hopphäst? Vilka vinklar är viktig för en bra frambens- och bakbensteknik? Finns det en samsyn hos våra domare/tränare när det gäller bedömning av unghästens teknik och förmåga?Denna studie riktade sig till unghästdomare och A-tränare i hoppning i Sverige, dessa fick svara på en enkät med fem frågor om hästens egenskaper, vilken vinkel som är avgörande i fram respektive bakbenstekniken, hur stor vikt i procent de lägger vid varje bedömningspunkt vid sin bedömning och fem filmsekvenser att bedöma, där de skulle sätta ett sifferbetyg 1-10 på totala tekniken, ett på frambenstekniken och ett på bakbenstekniken.

Dagens avel är målinriktad. De flesta uppfödare siktar på att få fram internationellt konkurrenskraftiga hästar inom en speciell gren till exempel dressyr eller hoppning. De vill avla fram internationellt konkurrenskraftiga hästar med god exteriör, hållbarhet och som kan prestera bra på tävlingsbanorna. Man försöker tidigt urskilja inriktning, förmåga och om det blir en bra tävlingsindivid vid unghästbedömningar, så som tre-årstest, kvalitetsbedömning, och unghästchampionat.Hästen har flera egenskaper som kan vara till både fördel och nackdel beroende på ändamålet, vad är det egentligen som avgör om man har en bra hopphäst eller inte.Denna studie undersöker tre frågeställningar. Vilka egenskaper anser domarna och tränarna är avgörande för att det skall bli en bra hopphäst? Vilka vinklar är viktig för en bra frambens- och bakbensteknik? Finns det en samsyn hos våra domare/tränare när det gäller bedömning av unghästens teknik och förmåga?Denna studie riktade sig till unghästdomare och A-tränare i hoppning i Sverige, dessa fick svara på en enkät med fem frågor om hästens egenskaper, vilken vinkel som är avgörande i fram respektive bakbenstekniken, hur stor vikt i procent de lägger vid varje bedömningspunkt vid sin bedömning och fem filmsekvenser att bedöma, där de skulle sätta ett sifferbetyg 1-10 på totala tekniken, ett på frambenstekniken och ett på bakbenstekniken.

Innovation är ett väl debatterat ämne inom företagsvärlden liksom för forskningsvärlden och beskrivs oftast som motorn för ett företags tillväxt. Dess betydelse är någonting som har forskats på långt bakåt i historien. Men på senare tid, har en kombination av olika faktorer, för att inte nämna de teknologiska framsteg som gjorts de senare decennierna, haft ett stor inflytande på hur innovation idag har förändrats. De närmaste åren har innovation och dess process blivit allt kortare och den aktiva konkurrens som sker i dagens marknad har lett fram till en ny sorts innovation, så kallad Öppen innovation (Chesbrough H. , 2003a), vilken tillför till dagens innovation nya sätt för företag och organisationer, inte bara att verka inom företagets ramar, utan att även interagera med sin näromgivning för att skapa innovation.

Examensarbetet handlar huvudsakligen om förtillverkade stabiliserande väggar i betong (prefab). Ett behov av att effektivisera modelleringsarbetet med väggkopplingar i beräkningsmodell utreds i en explorativ studie. Effektiviseringen erhålls med automatiserade algoritmer framtagna utan konventionell programmering. Arbetet vilar på en deskriptiv förstudie om de många steg en konstruktör går igenom i sin process för beräkning (beräkningsgång). Beräkningsgången avhandlas i arbetet och bygger på linjär elastisk global analys baserad på skalteori och finita element metoden (FEM).