Syftet med denna studie är att förstå äldre långtidsarbetslösas situation utifrån deras upplevelser av arbetslöshet och hur detta påverkar hur de konstruerar sin identitet. Studien fokuserar på personer i åldersgruppen 50-64 år som har varit arbetslösa i sex månader eller längre och som är lågutbildade. En kvalitativ metod har använts och datamaterialet för studien samlades in genom semi-strukturerade intervjuer med sju individer. Resultatet analyserades med hjälp av Pierre Bourdieus teoretiska begrepp fält, habitus och symboliskt kapital. Studien visar bland annat att arbete är väldigt viktigt för respondenterna och inte främst av ekonomiska aspekter utan av sociala aspekter.

Syftet med den här uppsatsen är att kartlägga hur olika utvecklings- och miljöorganisationer ställer sig till den polariserade frågan om biodrivmedel som producerats i Östafrika och på vilka grunder de har tagit den ställning som de har gjort. De organisationer jag har studerat i den här uppsatsen är Kooperation utan gränser, Gröna Bilister, Svenska Naturskyddsföreningen och Världsnaturfonden. Den här uppsatsen är en kvalitativ studie vars empiri är insamlad genom intervjuer, litteraturstudier och delvis av observationer i samband med intervjuerna. Genom att studera organisationerna genom Pierre Bourdieus begrepp fält (Broady, 1998) kan jag se vilka skillnader och likheter organisationernas kapital och strategier har fört med sig. I och med detta kan jag förklara varför organisationerna inom det biståndspolitiska sociala fältet har valt att ha olika eller lika argument och ställningstaganden för biodrivmedelsproduktionen i Östafrika. Alla organisationerna ser att det är positivt att bryta oljeberoendet. De alla diskuterar även samma områden inom frågan; markkonkurrens, höjda livsmedelspriser, markomvandling, ökade inkomster för bönder och så vidare.

Kunskapssamhället är här vilket innebär att den dominerande resursen i allt fler företag är personalen. Hushållning med mänskliga resurser har blivit en central frågeställning. Modeller har utvecklats för att lyfta fram det mänskliga kapital et och syliggöra satsningar på personalen. En ny trend är att allt fler företag börjat mäta sitt humankapital. Syftet med denna uppsats är att analysera i vilket syfte företag utför humankapitalmätningar.

Vår kandidatuppsats tar avstamp i Henry Jenkins teorier om mediekonvergens, Pierre Lévys teorier om kollektive intelligens och Pierre Bourdieus teorier om det sociala rummet. Syftet med denna uppsats är var att undersöka hur en person, med hjälp av en blogg, kan ta sig in i dagens medielandskap och skapa sig ett utrymme. För att undersöka detta valde vi att utgå från Melika Zakariaes blogg, Du Vet Inte. Vi gjorde även en intervju med Melika för att få en så övergripande bild som möjligt av hennes arbete med bloggen. I analysen har vi använt oss av Bourdieus teorier om fält, kapital och habitus som verktyg för att se hur hon tar plats i det nya medielandskapet.Det vi kom fram till i vår undersökning var att Melika, i och med dagens medielandskap, lättare kan skapa sig en viktig position och bli en inflytelserik person i hiphopfältet.

Syfte: Vårt syfte är att undersöka och försöka säkerställa ett statistiskt signifikant samband mellan volatilitet och avkastning i olika regioner samt globalt. Metod: För att hypotespröva vårt syfte har linjära regressioner med 5 % signifikansnivå utförts, där nollhypotes lyder att det inte finns ett linjärt samband, medan mothypotesen lyder tvärtom. Regressionsanalys har genomförts med hjälp av en databas, som vi skapade själva, samt med dataprogrammet E-views. Teori: Eftersom vi har valt att skriva om risk och avkastning, ansåg vi det vara rimligt att använda oss av portföljvalsteorin, samt att titta på olika typer av risk som en investerare utsätts för när den placerar sitt kapital i värdepapper. Vi går igenom begrepp som avkastning, standardavvikelse, kovarians, korrelation, beta-värde och CAPM.

Purpose: Examine if there is a connection between the athletic performance and the financial status in football clubs.Theoretical perspectives: This thesis is based on the theory that the modern football club is like every other company trying to maximize profit. The clubs should therefore use the same business strategies.Empirical foundation: The study is based on 25 observations over five years and five Allsvenska football clubs. The data is a compilation of the key ratios from the annual reports and the league table, years 2004 through 2008 in the clubs. Year 2009?s league table place is also included since tests have been done with one year?s displacement between the financial status and the league table.Conclusion:There is no correlation between solidity and the place in the league table in Allsvenska football clubs.There is no correlation between net profit and the place in the league table in Allsvenska football clubs.There is no correlation between equity and the place in the league table in Allsvenska football clubs..

Denna studie har som syfte att undersöka den svenska IPO-marknaden under åren 1995-2005. Studien undersöker ett fenomen som är frekvent förekommande i samband med börsintroduktioner. Fenomenet kallas underprissättning och med begreppet menas den skillnad i pris som uppstår mellan en akties introduktionspris och dess stängningskurs första dagen den handlas publikt på en aktiebörs. Underprissättningen kan ses som potentiellt kapital som ett företag går miste om. Detta på grund av att aktiens stängningskurs i viss mån representerar vad investerarna verkligen var villiga att betala för en aktie.

Vi är båda intresserade av profilämnen i skolan och hur dessa integreras i undervisningen. När vi hörde talas och kom i kontakt med Malmö FF:s fotbollsakademi bestämde vi oss för att studera fenomenet närmare. Skolans elever med blandad etnisk bakgrund och deras intresse för fotboll ledde oss fram till att vi frågade oss hur en sådan skola fungerar och hur eleverna påverkas av skolans miljö. Vi bestämde oss för att göra en kvalitativ studie om hur miljön på Malmö FF:s fotbollsakademi påverkar eleverna utifrån Pierre Bourdieus teorier om habitus och socialt, kulturellt och ekonomiskt kapital. Vårt syfte är att beskriva och dokumentera inverkan den unika miljön, sett ur etnicitet-, klass- och genusperspektiv, som Malmö FF:s fotbollsakademi har på de elever som går där. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer och observationer. På detta har vi sedan applicerat Pierre Bourdeius teorier om habitus och existensbetingelser.

Min utgångshypotes var att en minskad köttkonsumtion ger en minskad boskapsuppfödning. En boskapsuppfödning som idag tar i anspråk ca 70 procent av all jordbruksmark och 40 procent av den globala spannmålsproduktionen.Tanken var att en minskad boskapsuppfödning skulle bidra till en ökad tillgång på spannmål för människor och därmed en minskad svält. Men sambandet mellan svält och jordens resurser var inte så enkelt som jag hade förespeglat mig. Maktkoncentrationen som återfinns i matens distributionsled visade sig ha satt spelreglerna om tillgång och efterfrågan mer eller mindre ur spel. En ökad tillgång på mat genom en minskad köttkonsumtion och bättre resurshantering verkar därför inte påverka fattigdom och svält nämnvärt.Den nuvarande världshandeln visade sig också vara en bidragande orsak till fattigdom och svält då mat från nord, producerad med hjälp av statliga subventioner, konkurrerar ut lokalproducenter i syd.

Kommande examensarbete berör ungdomar i grundskolans senare år och som valt en tidig idrottsspecialisering. Syftet med examensarbetet har varit att ta reda på huruvida konsekvenserna av en tidig idrottsspecialisering speglar av sig i skolämnet idrott och hälsa. Detta ställs i relation till tidigare forskning inom området samt kursplaner och styrdokument från skolvärlden. Frågeställningarna som ligger till grund för examensarbetet lyder: Vad är elevernas uppfattningar gällande konsekvenser av tidig idrottsspecialisering? Hur visar sig konsekvenserna mellan tidig idrottsspecialisering och skolämnet Idrott och hälsa? Varför specialiserar sig ungdomar tidigt inom idrotten? Bakgrunden beskriver grundskolans kursplan inom idrott och hälsa samt idrottens policy dokument vidare berör bakgrunden även tidigare forskning som gjorts inom närliggande område.

Min utgångshypotes var att en minskad köttkonsumtion ger en minskad boskapsuppfödning. En boskapsuppfödning som idag tar i anspråk ca 70 procent av all jordbruksmark och 40 procent av den globala spannmålsproduktionen.Tanken var att en minskad boskapsuppfödning skulle bidra till en ökad tillgång på spannmål för människor och därmed en minskad svält. Men sambandet mellan svält och jordens resurser var inte så enkelt som jag hade förespeglat mig. Maktkoncentrationen som återfinns i matens distributionsled visade sig ha satt spelreglerna om tillgång och efterfrågan mer eller mindre ur spel. En ökad tillgång på mat genom en minskad köttkonsumtion och bättre resurshantering verkar därför inte påverka fattigdom och svält nämnvärt.Den nuvarande världshandeln visade sig också vara en bidragande orsak till fattigdom och svält då mat från nord, producerad med hjälp av statliga subventioner, konkurrerar ut lokalproducenter i syd.

Avelsföreningen Hingstdepå (AHAB) grundades 1975 och är ett helägt dotterbolag till den ideella föreningen Avelsföreningen för den Svenska Varmblodiga Travhästen (ASVT). Föreningen riktar sig mot uppfödare av travhästar och är uppbyggt enligt den traditionella kooperationsformen, dvs. den kännetecknas av bl.a. kollektivt ägt eget kapital, öppet medlemskap och demokratisk styrning. Hingstdepåns uppgift är att tillhandahålla avelshingstar för dess medlemmar. Denna studie syftar till att utreda hur olika kooperativa ägandestrukturer påverkar företaget och medlemmarnas nytta av det.

Denna kandidatuppsats i landsbygdsutveckling handlar om regeringens vision om Sverige ? det nya matlandet. Med utgångspunkt i måldokumentet På god väg. Måldokument för Matlandet mot år 2020 har en analys av textens innehåll gjorts. Syftet har varit att undersöka hur beskrivningen av Matlandet Sverige kan ses som ett uttryck för rådande diskurser och kulturella värderingar.

Syfte: Uppsatsens huvudsyfte är att utifrån ett företagsekonomiskt perspektiv analysera och skapa förståelse för processen som en entreprenör och dess verksamhet genomgår fram till kommersialiseringen och vilken roll riskkapitalisten spelat fram till denna punkt.Resultatet av denna studie kommer att kunna användas för att få en bild av de krav som ställs på entreprenörer och dess verksamhet för att nå kommersialisering, samt hur relationen med riskkapitalisten kan hanteras. Metod: Vi har antagit ett företagsekonomiskt angreppssätt samt genomfört en kvalitativ studie, i form av en aktörsorienterad processtudie mednyckelpersoner på fallföretaget. Slutsatser: Våra intervjuer med nyckelpersonerna på fallföretaget samt med forskare inom området har givit oss en god grund till att kunna konstatera att entreprenörer och speciellt deras marknadsförståelse spelar stor roll för kommersialiseringen av idéer och produkter.Vidare har vi funnit att riskkapitalister kan bidra med mer än bara kapital. Det viktigaste de kan bidra med är ett brett kontaktnät, erfarenheter och att de kan professionalisera verksamheten.Entreprenörer bör också vara uppmärksamma på vilket sätt de uppfattas av riskkapitalister och vilken roll de i själva verket väljer..

Syftet med denna studie var att med hjälp av kvalitativa intervjuer undersöka lärares medvetenhet angående betydelsen av användandet av barnens erfarenheter i skrivundervisningen, för att erbjuda eleverna en god möjlighet till att utveckla sin skrivförmåga. För att uppnå syftet formulerades två frågeställningar, hur lärare beskriver barnens erfarenheter utifrån skrivundervisningen och hur de beskriver att de utformar sin skrivundervising med tanke på elevernas erfarenheter.I studien har framkommit att lärarnas intention är att utgå från barnens erfarenheter. De lärare som intervjuats ser barnens erfarenheter som viktiga och som en förutsättning i skrivundervisningen, men de ser också att olika erfarenheter förbereder eleverna på olika sätt inför den undervisning som ges. Detta gör att de värderar och väljer ut vilka erfarenheter de vill använda i skrivundervisningen. Samtidigt ser lärarna sig själva som viktiga förmedlare av erfarenheter som barnen kan bygga sin skrivutveckling på.Uppsatsen har som teoribakgrund Vygotskijs sociokulturella perspektiv men även Deweys erfarenhetsteori och Bourdieus teori om fält, habitus och kapital.