Det saknas metoder att mäta informationssäkerhet inom företag och företagets tillgångar har förändrats från ett fokus på maskiner och råvaror till kunskap (Intellektuellt kapital). Rapporten utforskar om det finns delar av företags intellektuella kapital som beskyddar företagets tillgångar och processer. Detta kapital kallas säkerhetskapital. Hur skulle företags informationssäkerhet kunna tydliggöras genom dess intellektuella kapital och hur kan begrepp inom informationssäkerhet och företagsvärdering hänga samman? Syftet med uppsatsen är att öka förståelsen hur informationssäkerhet är relaterat till Intellektuellt kapital. Rapporten bygger på litteraturstudier om Intellektuellt kapital och informationssäkerhet.

Vårt syfte med denna uppsats är att beskriva och analysera hur styrverktyget Dolphin kan användas för att styra Intellektuellt kapital samt att analysera om Dolphins styrning av det intellektuella kapitalet kan skapa ett mervärde för de anställda. Vår analys grundar sig på littersturstudier samt en kvalitativ studie av två företag. Vi har använt oss av en abduktiv metod. Vår slutsats är att styrning av Intellektuellt kapital skapar ett mervärde för företagets anställda. Det behöver dock nödvändigtvis inte ske med styrverktyget Dolphin.

Allt eftersom affärsklimatet skiftar från ett industribaserat klimat till ett kunskaps- och informationsbaserat klimat blir även företags intellektuella kapital betydligt viktigare. Då Intellektuellt kapital inte kan klassificeras som en tillgång i balansräkningen, är det upp till var och en att frivilligt redovisa sådan information, till exempel via sin årsredovisning. Genom att signalera sitt intellektuella kapital kan den asymmetriska informationen mellan företaget och dess omgivning reduceras och företaget kan bli legitimerat av samhället, få lägre kapitalkostnad och lättare att få tag på kapital, samt visa sin attraktivitet till potentiella medarbetare.Syftet med uppsatsen är att bygga en förståelse för hur börsnoterade företag signalerar sitt intellektuella kapital i årsredovisningen och varför de gör det. För att uppnå detta har företagen på OMXS30-listans årsredovisningar analyserats med hjälp av en modell för Intellektuellt kapital vid namn The Intangible Assets Monitor. Vidare har även semistrukturerade intervjuer genomförts.Analysen av den insamlade empirin visar att börsnoterade företag till stor del redovisar sitt intellektuella kapital i form av diskussion, då det är ett väldigt kvalitativt element och är svårt att kvantifiera.

Sammanfattning Rapportens syfte är att inom ramen för UMAS målbild 2005 peka på faktorer som kan bidra till stimulans av organisationens intellektuella kapital..

Allt fler nya företag etableras på den svenska marknaden jämfört med tidigare år. För nystartade företag kan de första åren vara svåra att överleva samtidigt som finansieringsbehovet vanligtvis är stort. Banker är traditionellt sett försiktiga i sin kreditbedömning. Bedömningen av krediter till nya företag blir särskilt problematisk eftersom det som regel saknas relevanta historiska uppgifter i denna typ av företag. Företagsvärdet finns i de immateriella tillgångarna där ägarrättigheter inte kan definieras, vilket gör att få företag kan verka livsdugliga i den sårbara uppstartningsfasen.

Världsekonomin har gått från att vara industribaserad till att bli mer och mer kunskapsbaserad. Nya kunskapsbaserade företag som Google och Spotify har växt fram utan stora materiella tillgångar och med helt andra framgångsfaktorer än tidigare. Detta har skapat ett växande gap mellan företags bokförda värde och marknadsvärde. Det värde som utgör skillnaden mellan marknadsvärde och bokfört värde kan kallas Intellektuellt kapital. Definitionen av Intellektuellt kapital har förändrats utvecklats och anpassats genom år av tidigare forskning.

I dagens samhälle har en ny typ av företag vuxit fram, kunskapsföretagen. Dessa företags tillgångar är till största delen immateriella. Deras viktigaste och ibland enda tillgångar är kunskapen och kompetensen hos de anställda. Dessa tillgångar kallas även Intellektuellt kapital. Vid kreditbedömning av kunskapsföretag måste banker ta hänsyn till de faktorer som omfattar det intellektuella kapitalet.

Bakgrund och problem: Intellektuellt kapital har på senare tid blivit en viktigare del avföretags värdeskapande. Samspelet mellan intern och extern rapportering av intellektuelltkapital är däremot inte särskilt utvecklat. Enligt vissa författare bör kunskap om ickefinansiellavärdedrivarmått påverka såväl val av interna prestationsmått som externrapportering. Detta har dock ofta förutsatts implicit i litteraturen inom området, senareforskning ger även anledning att betvivla styrkan i kopplingen mellan intern och externrapportering.Syfte: Uppsatsens syfte är att beskriva samspelet mellan företags interna- och externarapportering av Intellektuellt kapital.Metod: Information till teoretisk referensram samlades främst in från vetenskapliga artiklaroch böcker. Den empiriska informationen har samlats in via innehållsanalyser av deundersökta företagens årsredovisningar och genom intervjuer av respektive företagsekonomichefer.Resultat och slutsatser: Vi har undersökt tre börsnoterade, Göteborgsbaserade bolag för attfå en inblick i hur den interna och externa rapporteringen av Intellektuellt kapital ser ut.

Utifrån företagens förändrade förutsättningar att redovisa sina tillgångar, då flera företag idag består av stora resurser i form av kunskap, ansåg författarna för denna studie det tänkvärt att undersöka hur företagen bemöter detta. Eftersom det dessutom inte krävs av företagen att redovisa sina kunskapstillgångar, Intellektuellt kapital, och det heller inte finns någon utarbetad standard för att göra detta, kan det antas att det finns flera olika idéer om hur företagen går tillväga och varför företagen väljer att redovisa detta frivilligt. Syftet med denna studie var att ta reda på huruvida noterade läkemedelsbolag redovisar frivillig information om immateriella tillgångar i form av Intellektuellt kapital i sina årsredovisningar. Eftersom uppsatsens forskningsfråga och syfte avser att granska textmaterial från börsnoterade bolag, och i detta material undersöka hur ofta immateriella tillgångar i form av intellektuell kapital omnämns, valde författarna till denna uppsats att utföra en innehållsanalys genom att studera sex börsnoterade bolag inom läkemedelbranschen och deras årsredovisningar för perioden 2006-2011. Den kategori som redovisats mest var internkapital vilket inte stämmer överens med tidigare studier, en förklaring till detta kan vara att läkemedelsbranschen har ett stort behov av ägande gällande sina stora kunskapstillgångar.

Tjänsteföretagen svarar för en allt större del av vår ekonomi, de är inte speciellt kapitalkrävande och dess verksamhet är mer beroende av personalens kompetens som i till exempel i ett konsultföretag. Det finns en stor skillnad mellan marknadsvärdet och det bokförda värdet i många framgångsrika företag i olika branscher. Denna skillnad har framkallat konceptet Intellektuellt kapital. Framtidens tillväxtföretag kommer till stor del att tillhöra tjänstesektorn. I vårt moderna samhälle är produkter och maskiner relativt billiga i förhållande till löner.

Intellektuellt kapital är ett aktuellt ämne idag då många företag har haft mycket höga marknadsvärden som delvis har förklarats med att de har mycket Intellektuellt kapital. Det finns dock inga tydliga redovisningsregler för det intellektuella kapitalet. Upplysningar får göras på frivillig basis. Bestämningen av det intellektuella kapitalets värde ligger i många parters intresse, varför det är intressant att se hur olika företag väljer att rapportera sitt intellektuella kapital vilket leder till vår problemformulering.  I vilken omfattning redovisas Intellektuellt kapital i större svenska företags finansiella rapporter? Med delfrågorna: I vilken utsträckning finns olika kategorier av Intellektuellt kapital representerade? Finns det några skillnader mellan olika branscher? Differentierar sig de skillnader mellan branscher som framkommer i vår studie från liknande studier i andra länder? Finns det några skillnader som kan härledas till storleken på företaget ifråga? Syftet med vår studie är att analysera finansiella rapporter med målet att tillhandahålla en översikt över hur Intellektuellt kapital redovisas i större svenska företag.

Bakgrund och problem: Det föreligger en problematik i kreditbedömningsprocessen som berör svårigheten att bedöma ett  bolags värde samt dess återbetalningsförmåga. Vanligtvis värderas organisationer utefter sina finansiella rapporter men eftersom de inte alltid inkluderar immateriella tillgångar i form av Intellektuellt kapital skapas en informationsasymmetri. Informationsasymmetrin kan vara en orsak till eventuella felbedömningar av ett företags riskutsatthet och framtida utveckling och således till ett nekande av sökt kredit. Forskare lägger skulden på redovisningssystemet men vi vill lyfta frågan om problemet även kan ligga i kreditbedömningsprocessen.Syfte: Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur banker, i rollen som finansiärer, behandlar Intellektuellt kapital hos kunskapsintensiva företag vid en kreditbedömning. Avsikten är att beskriva, tolka samt reflektera kring kreditprocessen för att påvisa vilken betydelse det intellektuella kapitalet har för kreditbeslutet.Metod/Empiri: Studien har utförts som en kvalitativ undersökning baserad på intervjuer och praktikfall.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att se hur företagen redovisar sitt intellektuella kapital i sina årsredovisningar. Dessutom vill vi undersöka om Konradgruppens rekommendationer har bidragit till utveckling och förändring hos företagen, med avseende på redovisning av Intellektuellt kapital. Syftet är även att studera varför företagen redovisar sitt intellektuella kapital som de gör. Metod: Vi har använt oss av en deduktiv/deskriptiv undersökningsmetod där vi har gjort ett a-priori-antagande i form av tre forskningsfrågor vilka vi sedan besvarar. Undersökningen är kvantitativ då vi undersöker vilken data olika företag presenterar i sin årsredovisning.

Syfte: Syftet med studien är utvärdera Deloittes avdelning Clients & Markets aktiviteter, det vill säga deras strategiska åtgärder och definierade arbetsområden, efter hur viktiga de är i förhållande till varandra för Deloittes framtida framgång. Metod: För att nå vårt syfte tar vi hjälp av Intellektuellt kapital-teori, innovationsteori och Corporate Entrepreneurship-teori. Vi delar in aktiviteterna i fyra olika kategorier av Intellektuellt kapital; humankapital, strukturkapital, kundkapital och innovationskapital och utgår från denna uppdelning när vi sedan i avgör, tillsammans med information om Deloittes vision, vilken av aktiviteterna som är viktigast för Deloittes framtida framgång. I analysen använder vi oss av vår egen modell, The IC Inventory Model. Uppsatsen är av kvalitativ och abduktiv karaktär.

Syftet med kandidatuppsatsen är att ta reda på vad kunskapsföretagens intellektuella kapital och de icke-finansiella intäkterna från kunderna består av samt försöka utveckla en egen modell, som kan fungera som ett stöd för att synliggöra och värdera kundernas bidrag till företagen. De frågor vi söker svar på är: Av vilka beståndsdelar är företagets verkliga värde sammansatt? Vilka intäkter kan kunderna bidra med, förutom pengar, för att öka företagets värde? Hur kan man synliggöra och värdera de icke-finansiella intäkterna i syfte att på bästa sätt ta tillvara det kunderna har att bidra med?.