I den h?r rapporten till?mpas tv? f?rgreningsprocesser, en diskret tid Galton-Watson och en kontinuerlig tid Markov f?rgreningsprocess, i syfte att studera hur en population av ?ldrande celler utvecklas beroende p? populationens celldelningsf?rm?ga och delningshastighet, d?r ?ldrandet ?r direkt kopplat till ackumulering av defekta proteiner. Vi kollar ?ven p? effekten hos cellens ?ldrande baserat p? hur k?nsliga de ?r f?r defekta proteiner. Populationens delningsf?rm?ga har en avg?rande effekt p? hur v?l populationen v?xer och bibeh?ller ett l?gre antal defekta proteiner hos cellerna, med dessa f?ruts?ttningar ses ytterligare effekt baserat p? delnigshastigheten hos cellerna.

Redovisning av det intellektuella kapitalet varierar stort frÄn företag till företag. PÄ grund av lagregleringen i bland annat IAS 38 Àr det inte tillÄtet att ta upp diverse delar av det intellektuella kapitalet i resultat- och balansrÀkningar. Trots detta vÀljer mÄnga företag att dela med sig av information om exempelvis sina anstÀllda och relationer till kunder. De organisationer som det intellektuella kapitalet Àr viktigast för Àr kunskapsföretagen eftersom de trots allt lever pÄ sin personals kunskap och erfarenheter.Vi har valt att studera fyra kunskapsföretag; Skandia, KnowIT, Swedbank och SWECO. Vi har analyserat fyra Ärsredovisningar frÄn varje företag mellan Ären 1996 och 2008 samt med fyra Ärs mellanrum.

 Dagens ekonomi Àr i mycket större utstrÀckning Àn tidigare inriktad mot tjÀnst och kunskapsintensiva organisationer, vilket har lett till en genomgripande strukturell förÀndring, det immateriella kapitalet Àr pÄ vÀg att konkurrera ut de fysiska kapitalen. DÀrför Àr det viktigt att synliggöra denna förÀndring och anpassa redovisningen för att kunna skapa vÀl fungerade arbetsmetoder för företagen. MÄlet med redovisning Àr att redovisningen skall ge en rÀttvisande bild av företagets finansiella stÀllning. Vilka tillgÄngar som skall redovisas i balansrÀkningen för att ge en sÄ rÀttvisande bild som möjligt Àr en svÄr frÄga.Ett företags tillgÄngar kan vara bÄde materiella och immateriella. Kraven för att fÄ aktivera en utgift som en immateriell tillgÄng i balansrÀkningen Àr hÄrda.

Uppsatsen handlar om hur vÀxande smÄföretag förvaltar och utvecklar sitt Intellektuella kapital. Intresset för att studera intellektuellt kapital vÀcktes i slutet av 1980-talet i samband med att företag började se kunskap som en vÀrdeskapande faktor. Intellektuellt kapital Àr samlingsnamnet för de vÀrden som företag inte kan bokföra som finansiellt kapital och innefattar begreppen struktur-, human- och kundkapital. I smÄföretag Àr hanteringen av det intellektuella kapitalet av extra vikt dÄ rÀtt hantering kan minska beroendet av nyckelpersoner och öka tillvÀxten. Detta har vi undersökt genom en fallstudie av ett före detta gasellföretag inom restaurangbranschen vars tillvÀxt under de senaste Ären stagnerat.

DÄ det intellektuella kapitalet utgör en viktig del av ett företags totala tillgÄngar, har vi valt att undersöka hur hanteringen och styrningen av detta kapital ser ut i verkligheten. Dessutom ville vi se om vÄra undersökningsföretag skulle kunna förbÀttra sin hantering av IK genom att tillÀmpa de modeller som finns pÄ omrÄdet. De modeller vi valt att titta nÀrmare pÄ Àr Skandia Navigator, The Intangible Assets Monitor och IK Index modellen. Ingen av dessa modeller anvÀndes i dessa företag dÄ undersökningen gjordes. Vi har funnit att tvÄ av de fyra undersökta företagen har bÀttre förutsÀttningar för att tillgodogöra sig nÄgon av dessa modeller..

Hur ser det intellektuella kapitalet ut inom spelföretagen pÄ Internet? Hur stöttar nyckelfaktorerna inom struktur- och humankapital varandra för de största aktörerna pÄ den svenska marknaden?VÄrt mÄl Àr att undersöka det intellektuella kapitalet i de tre största företagen pÄ svenska marknaden. Med hjÀlp av kvalitativa intervjuer och kvantitativa berÀkningar vill vi hitta nyckelfaktorer och slutligen komma fram till vad som Àr viktigast pÄ marknaden. Hur de olika faktorerna Àr uppbyggda och det relativa beroendet mellan struktur- och humankapital. Vi vill sÄledes undersöka struktur- och humankapital för att se var nyckelfaktorerna Àr pÄ marknaden.

Syftet med studien ?r att unders?ka hur omsorg till?mpas f?r att fr?mja l?rande och utveckling f?r elever inom anpassad grundskola som l?ser ?mnesomr?den. Det insamlade datamaterialet har analyserats tematiskt med st?d av socialkognitiv teori. Begreppet self-efficacy, ?ven kallat sj?lvtillit eller sj?lvf?rm?ga, ?r centralt inom denna teori och utg?r tillsammans med Noddings omsorgsteori k?rnan i analysen. Denna etnografiska studie bygger p? 50 timmar kvalitativa videoobservationer, tillsammans med deltagande observationer och f?ltanteckningar av den pedagogiska praktiken p? tv? anpassade grundskolor. Resultatet visar att l?rares och paraprofessionellas f?rv?ntningar p? elevernas f?rm?gor, samt hur omsorg till?mpas, har en betydande inverkan p? elevernas self-efficacy och d?rmed deras f?ruts?ttningar f?r l?rande och utveckling. I resultatet framtr?der tre perspektiv av omsorg, vilka ben?mns som fr?mjande, assisterande och h?mmande.

Sedan 2004 har en stor o?kning skett av ensamkommande barn i Sverige och a?r 2014 kom o?ver 7000 barn hit. Ett ensamkommande barn a?r ett barn som kommer utan sina fo?ra?ldrar eller na?gon som fo?retra?der fo?ra?ldrarna. Det vanligaste ha?lsoproblemet hos ensamkommande barn a?r psykisk oha?lsa, pa? grund av bland annat traumatiska upplevelser i deras liv.

Uppsatsen undersöker hur enhetschefer och boendehandledare beskriver de sociala kategoriseringarna: intellektuella funktionshinder, Älder och kön och vilka ramar dessa beskrivningar skapar för brukarna de arbetar med. Materialet samlades in genom fokusgruppsintervjuer med en enhetschefsgrupp och en boendehandledargrupp, dÀr de fick diskutera frÄgor som relaterade till uppsatsens frÄgestÀllningar. Enhetscheferna och boendehandledarna visade att omgivningar skapas i det sociala samspelet mellan mÀnniskor, dÀr bÄda grupperna visade att förstÄelsen av begreppet nivÄ har vÀldigt stor pÄverkan pÄ dem i arbetet med brukarna. Diskussionerna visade pÄ att personer med intellektuella funktionshinder frÀmst ses som individer med en nivÄ, dÀr andra social kategoriseringsgrunder som kön och Älder inte fÄr lika stor betydelse. Resultatet av detta kunde ses i det enhetscheferna uttryckte som en ?balansgÄng? i arbetet, dÀr ideologier krockade med varandra och skapade ideologiska dilemman, vilket i förlÀngningen ocksÄ ledde till ambivalens hos grupperna i hur de skulle bemöta brukarna.

Syftet med studien var att unders?ka och belysa hur undervisningspraktiken i f?rskolan kunde anpassas f?r att fr?mja delaktighet f?r barn i sv?righeter. Genom att identifiera och analysera de f?ruts?ttningar och resurser som p?verkar undervisningen syftade studien till att bidra till ?kad kvalitet och likv?rdighet. Studien syftade ocks? till att ge specialpedagoger verktyg och insikter f?r att f?rb?ttra undervisningspraktiken och d?rmed st?dja alla barns l?rande och utveckling. I studien intervjuades ?tta f?rskoll?rare med semistrukturerade intervjuer utifr?n det som s?gs, g?rs och relateras i undervisningspraktiken kopplat till studiens syfte.

Det saknas metoder att mÀta informationssÀkerhet inom företag och företagets tillgÄngar har förÀndrats frÄn ett fokus pÄ maskiner och rÄvaror till kunskap (intellektuellt kapital). Rapporten utforskar om det finns delar av företags intellektuella kapital som beskyddar företagets tillgÄngar och processer. Detta kapital kallas sÀkerhetskapital. Hur skulle företags informationssÀkerhet kunna tydliggöras genom dess intellektuella kapital och hur kan begrepp inom informationssÀkerhet och företagsvÀrdering hÀnga samman? Syftet med uppsatsen Àr att öka förstÄelsen hur informationssÀkerhet Àr relaterat till intellektuellt kapital.

Syftet Àr att beskriva och analysera redovisning av det intellektuella kapitalet i kunskapsintensiva företag, för att se om det förekommer likheter/skillnader inom och mellan företag. VÄr beskrivning strÀcker sig över en period pÄ tio Är. Vi har anvÀnt oss av litteratur som beskriver och förklarar intellektuellt kapital och för detta Àmne viktiga begrepp som human-, struktur- och kundkapital. Detta kopplar vi till vÄr empiri som Àr hÀmtad frÄn sju kunskapsintensiva företag och bestÄr av deras Ärsredovisningar för Ären 2003, 1998 och 1993. I vÄr jÀmförelse av de sju företagen framkom att det inte skiljer sig sÄ mycket hur de redovisar sitt intellektuella kapital.

Problem: Utvecklingen i va?rlden ga?r mot en allt mer kunskapsinriktad ekonomi da?r den immateriella tillga?ngen intellektuellt kapital blir viktigare bland fo?retag. De redovisningsprinciper som finns idag baseras pa? principer fra?n sa? tidigt som 1400-talet da? man ville bokfo?ra transaktioner fo?r in- och utbetalningar av pengar. Principerna modifierades na?got under den industriella revolutionen fo?r att man skulle kunna sa?tta upp materiella ting som tillga?ngar.

Syftet med studien ?r att ta reda p? hur sju specialpedagoger verksamma i skolans l?gre ?ldrar beskriver deras organisatoriska f?ruts?ttningar f?r att bedriva h?lsofr?mjande och f?rebyggande elevh?lsoarbete. Vi vill ta reda p? vilka organisatoriska faktorer och arbetsuppgifter som hindrar eller m?jligg?r det h?lsofr?mjande och f?rebyggande arbetet. F?r att besvara syftet har vi tagit avstamp i en kvalitativ metodansats med semistrukturerade intervjuer som metod.

Syftet med denna uppsats var att undersöka huruvida personal pÄ ungdomsmottagningar arbetar med unga med intellektuella funktions-nedsÀttningar samt hur detta arbete i sÄ fall ser ut. Vidare var syftet att analysera hur personalen beskrev och resonerade kring arbetet, eller det bristande arbetet, med denna grupp ungdomar. Vi hade sex intervjupersoner frÄn fem olika ungdomsmottagningar i Göteborgs stad varav fyra var barnmorskor och tvÄ kuratorer. Genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer fick vi ta del av tankar och diskussioner kring Àmnet sexualitet och intellektuella funktionsnedsÀttningar. I empirin framkom att intervjupersonerna menade att sexualitet Àr en sjÀlvklarhet för alla individer, oberoende av eventuell funktionsnedsÀttning, men menade samtidigt att de upplevde att det i samhÀllet finns en tendens av att gruppen avsexualiseras.