Bakgrund: Icke-tekniska f?rdigheter har stor betydelse f?r hur operationsteamet fungerar tillsammans p? operationssalen. Att kunna hantera dessa f?rdigheter kan f? en p?verkan p? patients?kerheten och s?ledes operationsutfallet. Operationssalen definieras som en h?griskmilj? med m?nga utmaningar.

Bakgrund: Etiska dilemman ?r en del av barnmorskans vardag inom f?rlossningsv?rd. Ett etiskt dilemma uppst?r n?r motstridiga v?rden kolliderar och det f?religger en sv?righet att bed?ma vilket v?rde som b?r ges f?retr?de. Barnmorskans etiska kod ?r v?gledande i beslutet men i slut?ndan ?r det barnmorskan sj?lv som avg?r. Att tvingas kompromissa med barnmorskeprofessionens v?rdegrund kan f?ranleda moralisk stress och oh?lsa. Litteratur?versiktens teoretiska referensram utg?rs av kvinnocentrerad v?rd och teorier om st?d. Syfte: Att beskriva barnmorskors och barnmorskestudenters erfarenheter av etiska dilemman inom f?rlossningsv?rd. Metod: Systematisk litteratur?versikt med kvalitativa studier.

The Swedish government has a goal of achieving a fossil-free vehicle fleet in 2030. Heavy transport constitutes a significant part of Sweden's transportation sector and the vehicles are driven almost exclusively by fossil fuels. Siemens has developed eHighway, a concept for electric road systems enabling electrification of trucks, in order to reduce the environmental impact of heavy transports. This study aims to investigate the potential that eHighway has on transporting iron ore from the mine of Mertainen to a processing plant in Svappavaara. Electrified trucks are compared with conventional trucks, and diesel and electric trains.The evaluation was made with respect to energy consumption, environmental impact, and cost.

Studiens syfte har varit att undersöka huruvida individer som vĂ€ljer att utbilda sig i en kommunikationsmodell upplever förĂ€ndring i interaktion med andra mĂ€nniskor efter avslutad utbildning. Studien Ă€r kvalitativ och grundar sig pĂ„ en hermeneutisk forskningsansats vilket innebĂ€r att vi har tolkat nĂ„gra individers upplevelser av sin utbildning i Nonviolent Communication (NVC), bĂ„de före, under och efter utbildningen. Vi har anvĂ€nt oss av semistrukturerade intervjuer med en man och Ă„tta kvinnor. Åldern pĂ„ respondenterna har varierat och de har arbetat eller arbetar inom olika sociala yrken.I tolkningen av det empiriska materialet spelar Randall Collins begrepp interaktionsritualer en viktig roll i tydningen av utbildningstillfĂ€llets betydelse för respondenterna. Moira Von Wrights tolkning av George Herbert Meads olika begrepp Ă€r vĂ„r andra huvudteori, och den blir relevant i förhĂ„llande till den perspektivvĂ€xling som mĂ„nga av respondenterna beskriver att de upplevt efter utbildningen.

I Sverige bera?knas 130 000 ma?nniskor leva med en medelsva?r till sva?r demenssjukdom. Demens a?r en o?vergripande diagnos fo?r en samling sjukdomar da?r kognitiva nedsa?ttningar a?r utma?rkande och kommunikativa fo?rma?gor pa?verkade. I tidigare studier har det underso?kts hur personer med demens kommunicerar med en samtalspartner utan demens, men hur personer med demens kommunicerar med varandra a?r fortfarande relativt outforskat.Syftet med fo?religgande studie var att underso?ka och beskriva hur personer med en demensdiagnos samtalar med varandra och hur de hanterar samtalsa?mnen och a?mnesbyten.

VÀrldsekonomin har gÄtt frÄn att vara industribaserad till att bli mer och mer kunskapsbaserad. Nya kunskapsbaserade företag som Google och Spotify har vÀxt fram utan stora materiella tillgÄngar och med helt andra framgÄngsfaktorer Àn tidigare. Detta har skapat ett vÀxande gap mellan företags bokförda vÀrde och marknadsvÀrde. Det vÀrde som utgör skillnaden mellan marknadsvÀrde och bokfört vÀrde kan kallas intellektuellt kapital. Definitionen av intellektuellt kapital har förÀndrats utvecklats och anpassats genom Är av tidigare forskning.

Studiens syfte ?r att unders?ka hur f?rskoll?rare i f?rskolan bed?mer sina kunskaper f?r att uppt?cka barn med DLD/spr?kst?rning (Developmental language disorder) samt vilka hinder och m?jligheter det finns f?r att kartl?gga och dokumentera barns spr?kutveckling p? f?rskolan. Det finns fortsatt bristande kunskaper i skolan och f?rskolan betr?ffande att uppt?cka, utforma och ge det st?d som barn med DLD/spr?kst?rning ?r i behov av. Det ?r viktigt att tidigt uppt?cka och arbeta med diagnosen f?r att kunna motverka f?ljderna s?som socialt utanf?rskap, psykisk oh?lsa, l?gre utbildning och brottslighet.

Flerspr?kighet har f?tt ett ?kat intresse i offentligheten och i akademiska sammanhang (Sal? m. fl., 2021). ?ven om flerspr?kighet kan ses som en resurs har flerspr?kiga elever (d?r svenska inte ?r f?rstaspr?k) l?gre m?luppfyllelse ?n motsvarande elever med svenska som f?rstaspr?k (Skolverket, 2023a). Internationella l?sunders?kningar synligg?r liknande tendenser - att flerspr?kiga elever f?r l?gre resultat p? l?sf?rst?else (Skolverket, 2023a).

Denna studie fokuserar p? kvinnor med adhd (som ?r en f?rkortning av attention deficit hyperactivity disorder) och deras minnen av sin skolg?ng och psykiska h?lsa. Metoden ?r kvalitativ och har en narrativ ansats i analys och intervjuer. Intervjuerna genomf?rdes med vuxna kvinnor med diagnostiserad adhd.

Syftet med uppsatsen Àr att studera hur hinduismen har framstÀllts i lÀroböcker för undervisning i Àmnet religionskunskap pÄ gymnasiet, fr.o.m. Lgy 65 fram till idag, utifrÄn en substantiell och funktionell förstÄelse av religion och religiositet. I uppsatsen studerar jag sex lÀroböcker aktuella för tre olika lÀroplaner: Lgy 65, Lgy supplement 78, samt Gy 11. Metoden Àr kvalitativ textanalys, med utgÄngspunkt i uppsatsens teoretiska huvudbegrepp: substantiell-funktionell religionsförstÄelse. Resultatet visar pÄ att hinduismen har framstÀllts olika över tid.

Syftet med denna studie a?r att fa? en bild av fo?rutsa?ttningarna la?rare har att arbeta med digitala verktyg och metoder i undervisningen idag. Hur uttrycker sig den enskilde la?raren kring detta samt de nya krav som de upplever sta?lls pa? dem i denna digitala tidsa?lder? Jag intresserar mig fo?r vad la?rare anser kra?vs fo?r att kunna anva?nda ba?de tekniken, tankarna och de nya arbetssa?tten i sina klassrum. Pa? samma sa?tt intresserar jag mig fo?r vilka mo?jligheter och hinder de ser, och hur de uttrycker sig kring la?randet i en digital vardag.

Humankapitalet har sedan 1960-talet varit en populÀr frÄga för forskare inom detföretagsekonomiska fÀltet. Men trots nÀstan 50 Ärs forskning verkar redovisningsnormerna pÄomrÄdet inte ha genomgÄtt nÄgon mÀrkbar förÀndring. Under dessa Är har samhÀllet förÀndratsfrÄn ett stelt industrisamhÀlle till ett mer flexibelt kunskapssamhÀlle, ett samhÀlle som stÀller helt nya krav pÄ redovisningen. Det var denna tanke som sÄ smÄningom ledde författarna fram till uppsatsens tvÄdelade frÄgestÀllning:? Hur tar analytiker hÀnsyn till humankapitalet vid aktievÀrdering av nyintroducerade bolag pÄ Stockholmsbörsen?? Hur redovisas humankapitalet i börsprospekt för bolag som noterats pÄ Stockholmsbörsen frÄn 2004 fram till idag?Författarna insÄg tidigt att det var av största vikt för frÄgestÀllningen att den information som samlades ihop till empirin var sÄ aktuell som möjligt.

Groddjur (amfibier) ?r viktiga indikatorarter i b?de akvatiska och terrestra ekosystem, men globalt hotas denna organismgrupp av habitatf?rlust, f?rs?mrad vattenkvalitet och klimatf?r?ndringar. Stadsmilj?f?rvaltningen i G?teborg jobbar st?ndigt med att bevara biodiversiteten i den urbana parken Slottsskogen och att gynna groddjursdiversiteten ?r en del av detta arbete. Denna studie unders?ker groddjursdiversiteten i Stora dammen i Slottsskogen med syfte att kartl?gga artdiversiteten, att bed?ma dammens l?mplighet som groddjurslokal och att ge ?tg?rdsf?rslag till Stadsmilj?f?rvaltningen f?r att gynna groddjuren i Stora dammen i framtida naturv?rdsarbete. Hypotesen var att f?rekomsten av vanlig groda (Rana temporaria), vanlig padda (Bufo bufo), st?rre vattensalamander (Triturus cristatus), mindre vattensalamander (Lissotriton vulgaris) och ?tlig groda (Pelophylax esculentus) skulle observeras. N?rvaro av amfibier indikerar p? h?lsosamma ekosystem och god biodiversitet vilket ing?r i Slottsskogens m?l.

Sociala rörelser som utmanar den rÄdande ordningens etablerade vÀrden och mÄlsÀttningar formeras stÀndigt, och utverkar nya kamper, pÄ den samhÀlleliga arenan. Allt för ofta ses dessa rörelser som nÄgot hotande, som uttryck för irrationella utbrott av affekt, snarare Àn som symptom pÄ grundlÀggande samhÀlleliga konflikter och kontradiktioner, vars artikuleringar bör förstÄs i relation till samhÀllet som en helhet, och till dess dominerande diskurser. Och allt för sÀllan ses vÀrdet i den kunskap som skapas inom dessa rörelser, en kunskap som ofta brukar komma samhÀllet till del, men Àven förskjuta de grÀnsdragningar som konstituerar kunskapen, makten och vetandet.UtifrÄn ett studium av Förbundet Kommunist, en liten organisation inom den svenska revolutionÀra 70-talsvÀnster som hade sina rötter i 60-talets studentuppror, den sÄ kallade bokstavsvÀnstern, diskuteras dels, pÄ ett mer generellt plan, hur man kan förstÄ fenomenet sociala rörelser, utifrÄn teorier som stÄr i relation till en marxistisk problematik (med teoretiker som Antonio Gramsci, Louis Althusser, samt Chantal Mouffe och Ernesto Laclau). Dels diskuteras och undersöks hur denna organisations artikuleringar kan förstÄs, i sin historiska, sociala och diskursiva kontext, utifrÄn en symbolorienterad kulturanalys. FrÀmst fokuseras pÄ den leninistiska diskurs som organisationen verkade inom, samt den "proletarisering" som organisationens medlemmar företog.

Syfte: Studiens syfte Àr att synliggöra nÄgra pedagogers förhÄllningssÀtt, strategier och metoder kring barn som beskrivs ha samspelssvÄrigheter i förskolan. De frÄgestÀllningar studien utgÄr ifrÄn Àr: ? Vilken förstÄelse och kunskap har pedagogerna nÀr det gÀller barn i samspelssvÄrigheter? ? Hur ger pedagogerna barnen stöd i att bli mer delaktiga i lek och vardagliga aktiviteter i interaktion med andra barn och vuxna? ? Hur beskriver pedagogerna sin samverkan till vÄrdnadshavarna?? Hur beskriver pedagogerna det externa stödet gÀllande arbetet med barn i samspelssvÄrigheter?Teori: Studien utgÄr frÄn det sociokulturella perspektivet, dÀr man ser att den rÄdande kulturen och de sociala miljöförhÄllandena pÄverkar barns inlÀrning ? utvecklingsprocess. Imsen (2006) skriver att Vygotskij anser att den intellektuella utvecklingen och tÀnkandet tar sin utgÄngspunkt i social aktivitet. Han menar att inget lÀrande sker utan att individen samspelar med den sociala omgivningen, bÄde i och utanför skolan (Imsen, 2006).