I en tid d?r samh?llet st?ndigt f?r?ndras och utvecklas har banksektorn f?tt m?ta nya krav och f?rv?ntningar fr?n marknaden. Efterfr?gan p? digitala l?sningar, tekniska innovationer och nya kundbeteenden ?r saker svenska banker beh?vt anpassa sig till under senare ?r. I ett f?r?ndringsklimat kan akt?rer i banksektorn beh?va genomf?ra strategiska f?r?ndringsarbeten f?r att forts?tta f?lja utvecklingen och den r?dande efterfr?gan.

Det vÀsterlÀndska intresset för sufism har under 1900-talet varit stort, liksom antalet böcker som har publicerats rörande Àmnet, bÄde inom och utanför den akademiska vÀrlden. Samtidigt har en fascination för islams esoteriska dimensioner kunnat pÄtrÀffas bland flera konstnÀrer, poeter och intellektuella, vilka inte sÀllan varit befryndade med philosophia perennis och dess lÀror, som bÄde inom och utanför de akademiska sammanhangen sÄledes har utövat ett visst inflytande. Följande studie inriktas dock pÄ de mest framstÄende och uttalade företrÀdarna för philosophia perennis som under 1900-talet dragits till sufismen, med fokus pÄ deras förestÀllningar och tolkningar av sufism och islam.Studiens syfte Àr att genom en textkritisk och idéhistorisk metod analysera kvalitativt utvalda skrifter av perennialister som ger uttryck för sÀrskilda förestÀllningar och tolkningar av sufism genom att relatera dessa till teorier om orientalism, occidentalism, globalisering och modernitet. Detta utreds genom problemformuleringarna: Hur framstÀlls och tolkas sufismen av företrÀdare för philosophia perennis? Varför framstÀlls sufismen sÄ? Vad finner företrÀdarna tilltalande i islam och sufism?Resultaten visar att perennialisterna anspelar pÄ och anvÀnder de orientalistiska och occidentalistiska förestÀllningar som finns i bÄde öst och vÀst vid presentationerna av islam och sufism, bland annat för att kritisera moderniteten och definiera sina egna stÄndpunkter.

Bakgrund: Patienter som f?r palliativ v?rd drabbas ofta av olika symtom som kan inneb?ra lidande och f?rs?mrad livskvalitet. Andn?d ?r ett symtom som ?r vanligt f?rekommande vid flera tillst?nd i palliativ v?rd och prevalensen ?r h?gre bland patienter med exempelvis lungcancer och kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL). Andn?d kan upplevas mycket obehagligt och har ofta ett n?ra samband med ?ngest.

Denna studie syftar till att skapa kunskap om hur svenska myndigheter upplever f?r?ndringar i cyberhotbilden samt hur de arbetar med att f?rebygga, hantera och anpassa sina interna s?kerhets?tg?rder i en f?r?nderlig omv?rldsbild. Analysen utg?r fr?n tv? teoretiska perspektiv. Rutinaktivitetsteorin anv?nds f?r att f?rst? myndigheter som kapabla v?ktare i den digitala milj?n och hur s?kerhets?tg?rder kan minska tillg?ngligheten f?r motiverade angripare. Teorin om risksamh?llet anv?nds f?r att analysera hur myndigheter agerar proaktivt i en kontext pr?glad av os?kerhet, d?r riskbed?mningar ofta grundar sig p? framtida hot snarare ?n faktiska h?ndelser.

Antalet personer insjuknade i demenssjukdom stiger, frÄn 25 miljoner Är 2000 till vad som berÀknas uppgÄ till 63 miljoner Är 2030. Demens kan beskrivas som en global störning av intellektuella funktioner dÀr den kognitiva förmÄgan inklusive kommunikation Àr pÄverkad. Högtekonologiska hjÀlpmedel som kommunikativt stöd för personer med demens Àr i nulÀget ett outforskat omrÄde med begrÀnsad evidens dÀr fÄ studier har genomförts.Syftet med föreliggande studie var att kartlÀgga vilka samtalsfenomen som förekom mellan en person med demens och dennes samtalspartners med och utan surfplatta med applikationen Book Creator. Ytterligare ett syfte var att undersöka en av samtalspartnernas upplevelse av att kommunicera med personen med demens. Studien genomfördes pÄ ett boende för personer med demenssjukdom dÀr sammanlagt nio samtal spelades in, sex samtal utan surfplatta med applikationen Book Creator och tre samtal med surfplatta med applikationen Book Creator.

Bakgrund Den palliativa patienten g?r inte att bota, men tiden kvar i livet ska vara av godaste m?jliga kvalitet enligt definitionen av palliativ v?rd. Patienter inom palliativ v?rd drabbas av m?nga olika symtom, som ofta relaterar till varandra. Oro och ?ngest ?r vanligt och p?verkar livskvaliteten negativt.

WeSC Àr ett företag som grundades 1999 av Greger Hagelin, en förre detta skateboardÄkare som ville skapa ett nytt koncept; kombinationen streetwear med fashion. WeSC stÄr för WeAretheSuperlativeConspiracy, och innebÀr en överlÀgsen konspiration med mÀnniskor som gör nÄgot riktigt bra. Genom sÄ kallade "WeAktivister" som Àr en grupp mÀnniskor, okÀnda som kÀnda, med stor passion och talang för kreativitet och idéer, marknadsförs varumÀrket vÀrlden över.  WeSC Àr i grund och botten baserad pÄ skate- och snowboardkulturen dÄ Greger Hagelin sjÀlv tidigare skateboardade, och man betonar mÄlsÀttningen pÄ "life after skate". Life after skate Àr en fras som innebÀr att mÄlgruppen Àr "intellektuella slackers".

Bakgrund: Tv?ngsv?rd enligt Lagen om psykiatrisk tv?ngsv?rd (LPT) inneb?r att v?rd kan ges utan patientens samtycke n?r det finns en allvarlig psykisk st?rning och behov av v?rd som patienten mots?tter sig. Sjuksk?terskans ansvar omfattar att uppr?tth?lla patientens r?ttss?kerhet och autonomi trots de tv?ngs?tg?rder som kan bli aktuella. Personcentrerad v?rd inneb?r att anpassa insatser efter patientens unika behov och f?ruts?ttningar, vilket ?r s?rskilt viktigt f?r att bevara patientens v?rdighet och skapa delaktighet ?ven under tv?ng.

Bakgrund: 550 barn bed?ms vara i behov av palliativ v?rd i Sverige ?rligen, f?r sjukdomar som bland annat inkluderar cancer, infektion, HIV, neurodegenerativa eller progressiva metabola sjukdomar, och sv?ra kroniska tillst?nd med h?g risk f?r livshotande komplikationer, exempelvis CP och genetisk missbildning. Palliativ v?rd av barn kan bedrivas i olika milj?er, b?de i hemmet, i slutenv?rden och p? hospice. Vidare inneb?r den palliativa v?rden av barn ett holistiskt arbetss?tt, d?r kunskap kring barns utveckling och f?rm?ga till f?rst?else och kommunikation p? ett begripligt s?tt ?r av vikt.

Bakgrund: Under ton?ren ligger stort fokus p? sexualitet och en stor del av ungas utveckling inneb?r att ta risker. L?g kunskap och erfarenhet tillsammans med ungdomars impulsivitet ?r bland annat orsaker till att de har en tendens att uts?tta sig f?r risker vilket kan leda till konsekvenser f?r den egna reproduktiva och sexuella h?lsan. Med ungdomars livsv?rld som utg?ngspunkt r?dg?r och v?gleder barnmorskan ungdomen utifr?n hens sexualitet och ton?rsutveckling. Syfte: Syftet med denna systematiska litteratur?versikt var att unders?ka faktorer som p?verkar identifiering av sexuellt riskutsatta ungdomar. Metod: En systematisk litteratur?versikt har genomf?rts och utformats utifr?n en integrativ design.

Bakgrund: Sexuell h?lsa ?r avg?rande f?r v?lbefinnandet samt att relationer med en ?ppen kommunikation om sexualitet ?r n?dv?ndig f?r att fr?mja den. Efter barnaf?dande st?r kvinnor ofta inf?r fysiska och k?nslom?ssiga utmaningar, vilket kan p?verka sexuell lust och ofta leda till f?r?ndringar i sexlivet. Lust, ursprungligen kopplad till ?verlevnadsinstinkten, varierar ?ver tid och p?verkas av olika faktorer.

Bakgrund: S?mre v?rdkvalitet, bristande omv?rdnadsinsatser och on?diga sjukhusinl?ggningar ?r konsekvenser av brister i samverkan f?r ?ldre personer med komplexa v?rd- och omsorgsbehov. F?r samh?llet inneb?r brister i samverkan felaktig f?rdelning av v?rdresurser och h?ga ekonomiska kostnader. H?lso- och sjukv?rd st?r inf?r stora utmaningar i att tillgodose v?rdbehovet hos den ?ldrande befolkningen d?r multisjuklighet ?kar och h?lso- och sjukv?rdsresurser minskar.

I en tid d?r samh?llet st?ndigt f?r?ndras och utvecklas har banksektorn f?tt m?ta nya krav och f?rv?ntningar fr?n marknaden. Efterfr?gan p? digitala l?sningar, tekniska innovationer och nya kundbeteenden ?r saker svenska banker beh?vt anpassa sig till under senare ?r. I ett f?r?ndringsklimat kan akt?rer i banksektorn beh?va genomf?ra strategiska f?r?ndringsarbeten f?r att forts?tta f?lja utvecklingen och den r?dande efterfr?gan.

Jag har skrivit en essÀ om det politiska "hantverket". Om att utveckla en yrkesroll i en praxis. Jag anvÀnder mig av egna exempel och speglar dem mot det forskningsomrÄdet hittills har producerat av vetande, filtrerar det genom konst, litteratur och filosofi i försöket att synliggöra ett oformulerbart kunnande. EssÀformen Àr mitt sökande efter detta kunnande. Min huvudfrÄga Àr: hur fÄngar vi in den tysta kunskapen för att utveckla vÄrt eget yrkeskunnande och samtidigt vara en del i en tradering av kunskap?.Jag beskriver min bakgrund in i politiken och mina drivkrafter.

Synen pÄ höglÀsning har genom Ären förÀndrats, frÄn att till stor del ha varit ett hjÀlpmedel för gemenskap till att idag ses som nÄgot grundlÀggande för barns sprÄkutveckling. Detta visar sig bland annat i förskolans lÀroplan, dÀr sprÄkutveckling lyfts som ett centralt begrepp. Under studiens gÄng framkom genom granskning av litteratur att det anses vara av stor vikt att hjÀrnan stimuleras, bland annat genom höglÀsning. Denna stimulering anses starta redan i tidig Älder dÄ mycket av den intellektuella och sprÄkliga utvecklingen sker. Den litteratur som vi studerat visade att barn som fÄtt otillrÀcklig sprÄktrÀning under smÄbarnstiden har svÄrt att ta igen detta under uppvÀxten.