Syftet med studien var att undersöka om det finns samband mellan prokrastinering och anställnings- och arbetsrelaterade faktorer, samt mellan prokrastinering, målmedvetenhet; och neuroticism. Studien genomfördes i form av en enkätundersökning som besvarades av 100 personer. Enkäten bestod av frågor från General Procrastination Scale, International Personality Item Pool, samt delar ur en medarbetarundersökning från Karolinska Institutet. Studiens huvudresultat visade att män prokrastinerade mer än kvinnor och medarbetare prokrastinerade i högre utsträckning än chefer. Högre ålder hade ett samband med lägre grad av prokrastinering.

Detta är en empirisk studie som handlar om relationen mellan arbetsliv och privatliv. Det som beskrivs i studien är innebörden av att ha ett serviceyrke samt att arbeta på obekväma tider. Är de två sfärerna, arbetssfären och familjesfären, relaterade till varandra eller är de två helt skilda sfärer? Kan det uppstå konflikter mellan arbetsrollen och familjerollen?Syftet är att undersöka hur relationen mellan arbetsliv och privatliv fungerar för flygpersonal och butiksbiträden. Olika teoretiska perspektiv presenteras på aspekterna av samspelet av arbete och familj.

Studiens syfte var att undersöka byråanställda art directors och originalares olika perspektiv på och förhållningssätt till sin yrkesroll med särskilt fokus på kreativitet och kundrelationer.Nio semi-strukturerade djupintervjuer genomfördes med sex art directors och fyra originalare. Respondenterna valdes ut genom ett kombinerat strategiskt bekvämlighetsurval från nio reklambyråer.Professionalism inom yrkesrollen visade sig vara något som respondenterna inte reflekterat över men det framkom att det främst handlar om hur art directors och originalare förhåller sig till kunden. Dessutom framkom det att respondenterna såg variation i arbetet som en positiv aspekt av yrket medan de såg prestationsångest och utomståendes oförståelse av yrket som negativa.Det framkom även att art directors och originalare i första hand ser på kreativitet som problemlösning, dock såg de olika på problemlösning i sina respektive roller. De använde sig av samma metoder för att finna inspirationsamt hanterade ångest på liknande sätt.Studien visade även att kunden och kundrelationen spelade en stor roll för yrket och ämnet berördes återkommande i respondenternas svar under intervjuernas gång. De använde sig av samma metoder för att finna inspiration.

Syftet med detta examensarbete är att studera hur elever på omvårdnadsprogrammets tredje år ser på sin utveckling av synen på arbetslivet under utbildningstiden. Intresserat har särskilt legat på deras syn på ett arbete inom äldreomsorg och på hur de ser på omvårdnadsyrkets status. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med åtta respondenter. Resultatet av studien är att eleverna har haft positiva förväntningar på den arbetsplatsförlagda utbildningen (APU) och de praktiska inslagen är centrala i valet av omvårdnadsprogrammet. Eleverna har ändrat sin syn på att arbeta inom äldreomsorgen till det positiva, i de flesta fallen.

Studiens intresseområde var IT-support och supportsituationer mellan företag och fastighetsmäklare. Fastighetsmäklare i Sverige är en yrkesgrupp som använder sig utav teknik i sitt arbete, t.ex. bärbara datorer och digitala kameror. Införandet av IT (Informationsteknologi) i arbetslivet har förändrat yrkesgruppens arbetssätt och påverkat denna yrkesgrupp markant. Det här gör att fastighetsmäklaren är beroende av att tekniken fungerar och har behov av välfungerande support vid uppkomna problem.

Den nya rehabiliteringskedjan med sina fasta tidsgränser för långtidssjukskrivna har fått stor uppmärksamhet i svensk media under senare tid. De nya reglerna fokuserar framförallt på tidiga insatser för långtidssjukskrivna med målet återgång i arbete. Intervjuerna i föreliggande studie utfördes med sju försäkrings-kassahandläggare på olika försäkringskontor. Syftet var att undersöka vilka erfarenheter och upplevelser handläggarna på Försäkringskassan har av den nya rehabiliteringskedjan och arbetslivsinriktad rehabilitering. Resultatet visade att det är en mängd olika faktorer som påverkar handläggarnas arbete.

I denna kvalitativa uppsats undersöks hur arbetsförmedlingen hanterar situationen då en ny åtgärd, i detta fall friåret, ska implementeras i organisationen. Utgångspunkten ligger i ett strukturfunktionalistiskt samhällsperspektiv då vi väljer att se arbetsförmedlingen och friåret som funktioner i samhället. Fokus i uppsatsen är att se hur åtgärden friåret påverkade arbetet inom arbetsförmedlingen. Det tas även upp vad arbetsförmedlingen är för en organisation och vad arbetsförmedlingen respektive friåret fyller för funktion i samhället. Friåret anses behövas då arbetsmarknaden och arbetslivet ställer allt högre krav på individen och samhället.

Vad innebär dagens sociala kompetens, vilken uppfattning har studenter om sin egen sociala kompetens och anser de att den motsvarar arbetslivets krav? Undersökningen lyfter upp begreppen genus, arbetsliv och uppväxt kopplat till social kompetens för att se skillnader, samband och innebörd utifrån studenters syn på dessa fenomen. Skiljer sig uppfattningen åt om social kompetens mellan könen? Underlaget för studien är 200 enkäter, fyra intervjuer och en omfattande litteraturundersökning, vilka visar att upplevelsen av social kompetens är beroende av genusperspektivet. Dessutom har uppväxten visat sig vara av betydelse för kvarliggande könskategoriseringar och sociala konstruktioner, vilka fortfarande är väl förankrade i arbets- och familjeliv.

Idén om livslångt lärande uppstod under början av 1960-talet. Tanken har utvecklats och integrerats i samhället i takt med den kunskapsmässiga och teknologiska utvecklingen. Arbetskraftens kompetens i form av intellektuellt kapital värdesätts allt mer och utbildning blir till ett nödvändigt instrument för att uppnå kompetens inom arbetslivet. Produktiviteten i arbetssammanhang kan dock påverkas negativt av att arbetskraftens intressen och inre motivation inte tas i beaktande i utbildningen. Syftet med denna undersökning var att undersöka huruvida den inre motivationen skiljer sig åt mellan olika grupper av vuxenstuderande, om externa belöningar påverkar valet att påbörja utbildning och om detta har en negativ inverkan på motivationen.

Könsstereotyper har minskat de senaste åren, men existerar fortfarande inom arbetslivet och i synnerhet i relation till ledarrollen. Texter i media är en viktig källa till bevarandet av stereotyper av män och kvinnor. Med hjälp av diskursanalys kan stereotypiska budskap och mönster synliggöras och bidra till förståelse för hur könsstereotyper förmedlas mellan människor. Studien undersökte hur intervjuartiklar i affärstidningar förmedlar bilden av män och kvinnor som ledare. Resultaten visade att könsstereotypisering av ledare förekommer i intervjutexterna, bl.a.

SAMMANFATTNINGSyftet med denna studie var att få djupare kunskap på hur romer ser på hälsa. Studien är kvalitativ, baserad på åtta semistrukturerade intervjuer, genom ett målmedvetet urval. Deltagarna bestod av fem kvinnor och tre män. De tre kategorierna som framkom var: Hälsa handlar om hela människan, En medvetenhet om livsstilens betydelse för hälsa samt Samhällets inverkan på hälsa. Hälsa sågs som en kombination av psykiskt och fysiskt välmående och betydelsen av en god hälsa var väldigt stor hos samtliga.

Bakgrund: Humant immunbristvirus [HIV] skadar kroppen genom att förstöra specifika blodceller. Sjukdomen påverkar både den fysiska och psykiska hälsan.  Syfte: Litteraturöversiktens syfte var att kartlägga vilka upplevelser av stigmatisering som beskrivits av personer med HIV. Metod: Artiklar söktes i databaserna PubMed, Cinahl och PsycINFO. 14 artiklar bearbetades utifrån syfte och frågeställningar, kvalitetsbedömdes, sammanställdes, analyserades och sammanfattades.

Under våren 2011 genomfördes De ungas Örnsköldsvik. Denna studie presenterade Örnsköldsvik ur ett ungdomligt perspektiv under kategorier såsom fritid, utbildning, arbete och framtid. Resultaten visade att många ungdomar i kommunen upplevde det som svårt att få ett arbete om de saknade sociala kontakter i näringslivet. Denna problematik står som grund för den uppsats du nu håller i dina händer. Uppsatsen är av utredande karaktär och riktar sig mot att förklara den problematik som beskrivits ovan.

I psykoterapidebatten finns två läger, som hävdar gemensamma respektive specifika faktorers betydelse för utfallet i psykoterapi. I forskningen finns brist på studier som lyfter fram klientens subjektiva upplevelse av terapins nytta. Uppsatsens syfte var att undersöka hur psykoterapiklienter integrerar och använder erfarenheter från terapin i sin vardag, samt vilka faktorer som har underlättat terapiprocessen. Tretton klienter som genomgått psykodynamisk terapi (PDT) eller kognitiv beteendeterapi (KBT) intervjuades. Data analyserades tematiskt och sammanställdes som fyra idealtyper.

Förändringar på arbetsmarknaden har lett till ökad flexibilitet i arbetslivet. Flexibelt arbete kan innebära olika former av arbete som påverkas av arbetsgivarnas kravdrivna behov men även av arbetstagarnas efterfrågedrivna behov där arbetsgivarens behov beskrivs som huvudsakligen styrande. Syftet med studien var tvådelat och handlade dels om att i en litteraturgenomgång reda ut vad flexibelt arbete innebär och vilka konsekvenser det ger för arbetstagare och dels om att undersöka hur arbetstagare inom en offentlig IT-verksamhet ser på flexibiliteten i sitt arbete i förhållande till sin arbetsgivare. Tio medarbetare och chefer deltog i den empiriska studien. Genom semistrukturerade intervjuer som analyserades med en hermeneutisk ansats undersöktes upplevelser av för- och nackdelar med flexibiliteten i arbetet, vems behov som var styrande och om det fanns motsättningar mellan dem.