I detta examensarbete har jag undersökt samtyckesutredningen gällande våldtäkt av Madeleine Leijonhufvud. Jag har valt att studera hur den gällande rätten inom området ser ut, varför den ser ut som den gör, samt vilka de senaste förändringarna är. Vidare har jag undersökt hur samtyckesregleringen är föreslagen att vara utformad, hur utredarna för samtyckesregleringen motiverat införandet av den, samt varför förslaget om samtyckesregleringen avfärdades. Arbetet bygger på en kvalitativ och deskriptiv traditionell juridisk metod, med bl.a. lagtext, förarbeten, doktrin, praxis och offentligt tryck.

Sammanfattning Syftet med denna uppsats var att undersöka onlinehjälp i form av chatt i två organisationer. Vår frågeställning var att komma fram till vad det finns det för fördelar och svårigheter när hjälpen utförs i det virtuella rummet i form av chatt, detta enligt volontärernas perspektiv som arbetar som stödgivare i samtliga organisationer. Vi var även intresserade av att ta reda på hur volontärerna anser att genom det virtuella rummet kan bidra till ungdomars välmående, samt vad volontärerna anser är de vanligaste problemen ungdomarna har som söker sig till onlinehjälp i form av chatt i de två organisationerna vi undersökte.  Empirin bestod av kvalitativa intervjuer med åtta informanter som arbetar som stödgivare de två organisationerna. Urvalet gjordes med grundtanken ?först till kvarn?, dvs.

Ett besök i primärvården är oftast den första kontakten med sjukvården för de flesta patienter. Hur patienten blir bemött av sjuksköterskan präglar vårdrelationen. Rätt bemötande leder ofta till ökat förtroende för sjuksköterskan och gagnar den fortsatta vården. Syftet med studien var att beskriva patienternas förväntningar på och upplevelser av mötet med sjuksköterskan i samband med besök i primärvården. Litteraturstudien genomfördes med kvalitativa och kvantitativa studier.

Enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade(LSS 1993:387) ska verksamheterna inom LSS grundas på respekt utifrån den enskilde individens Integritet och självbestämmande samt i största möjliga utsträckning ge den funktionshindrade medbestämmande och inflytande över insatser som ges. Vidare är det verksamhetens ansvar att främja jämlikhet, gällande levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet för att ge den funktionshindrade möjlighet att leva som andra. Trots lagstiftningen påvisar forskningen tydliga brister ute i verksamheten. Vår uppsats syftar till att på en strukturell nivå se hur resonemanget kring olika organisatoriska strategier ser ut för att främja brukarnas inflytande och självbestämmande mellan olika stadsdelar i Malmö samt att undersöka skillnader och likheter mellan dessa stadsdelar. Empowerment är ett betydande begrepp inom LSS men alla stadsdelar i Malmö arbetar på olika sätt för att främja brukarnas möjlighet till självbestämmande och inflytande..

Bröstcancer är ett av de största hälsoproblemen för kvinnor i Sverige. Syftet med studien var att belysa patienters uppfattning av vårdpersonalens bemötande i samband med vård av patienter med bröstcancer. Studien baseras på en litteraturstudie och utgår från en kvalitativ analys. Författarna använde sig av omvårdnadsteoretiken Joyse Trabelbee som belyser en mellanmänsklig relation mellan patient och sjuksköterska. I resultatet framkom de sex kategorier: respekt, ignorerande känslor, information, tidsbrist, kontinuitet och väntetid.

Bakgrund: I en befolkning där medelåldern ökar finns risk för ett ökat antal äldre med demenssjukdom. Demens är ett samlingsnamn för sjukdomar som medför minnessvårigheter och personlighetsförändring, vilket i sin tur kan sänka livskvaliteten. Syfte: var att beskriva aspekter av vad livskvalitet kan vara för personer med demens på särskilt boende. Metod: Detta är en litteraturstudie med deskriptiv design. Nio artiklar som besvarade studiens syfte valdes från databaserna Cinahl och Medline.

En vanlig vårdform i livets slutskede är i form av öppenvård i hemmet vilket beskrivs i föreliggande arbete. Syftet var ?Att belysa vad det kan innebära att vara svårt sjuk i livets slutskede?. Resultatet redovisa utifrån följande teman: en ny innebörd i livet, tillbaka blick på det livet som har varit och hitta mening i livet under skuggan av döden och att leva i nuet med livskvalitet i tillvaron. Tillvaron för den svårt sjuka kan ha mening och ett lidande kan ha värdighet.

Syftet med denna selektiva kunskapsöversikt var att belysa de faktorer som kan bidra till att äldre människor känner autonomi och möjlighet att själva påverka sina liv trots att de är i beroendeställning till andra för att klara sin allmänna dagliga levnad. Utifrån den valda forskningslitteraturen fokuserade vi oss på tre teman; formella och informella omsorgsgivares betydelse för autonomi, valmöjlighet/delaktighet samt livskvalitet. Kunskapsöversikten tolkades sedan hermenutiskt. Resultatet påvisade att både informella och  formella omsorgsgivare har en stor betydelse för äldres upplevelse av autonomi, där Integritet och självbestämmande var ledorden. Äldre människor upplever inte delaktighet i omsorgssituationer eller handläggningsprocessen.

Bakgrund: Fysisk beröring är ett grundläggande behov hos människan och är en central del i omvårdnaden. Fysisk beröring kan lindra eller förhindra lidande och skapa förutsättningar för välbefinnande. I omvårdnaden skapar beröringen ett humant sätt mellan patient och personal att ta kontakt med varandra. Syftet: Hur patientens välbefinnande påverkas av fysisk beröring i omvårdnaden. Metod: Studien utfördes som en litteraturstudie baserad på sju vetenskapliga kvalitativa artiklar.

?Bakgrund: Att leva som hemlös kan innebära hälsoproblem. Forskning visar att hemlösa på grund av dåligt bemötande inte söker sig till vården. Mötet med hemlösa personer ska bygga på respekt och omtanke. Vårdpersonal behöver därför vara medvetna om och reflektera över beroendet av varandra i mötet.

Bakgrund: Humor är ett komplext fenomen som är vanligt förekommande i sociala sammanhang, därmed således också i omvårdnaden. Den generella uppfattningen om humor är dess positiva inverkan på individen men användning av humor vid fel tillfällen kan få konsekvenser för sjuksköterskans omvårdnad av patienten. Syftet med studien är att belysa användningen av humor i omvårdnaden av patienten utifrån ett sjuksköterskeperspektiv. Metoden som använts är en kvalitativ litteraturstudie med granskning och sammanställning av åtta vetenskapliga artiklar. En innehållsanalys gjordes.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur värdighet skapas i det sociala samspelet mellan människor. Genom intervjuer med hemtjänstpersonal från Ersta diakonis hemtjänst och med äldre som får hjälp av hemtjänsten i sitt hem har jag undersökt hur mötet mellan personalen och vårdtagarna ser ut. Värdighet är ett svårdefinierat begrepp som kopplas samman med bland annat självbild, identitet, självbestämmande och personlig Integritet. Intervjuerna visar hur värdigheten kommer till uttryck i mötet mellan hemtjänstpersonal och vårdtagare, men också i vilka situationer värdigheten kan upplevas som hotad, till exempel då Integriteten eller självbestämmandet tillfälligt måste stå tillbaka. Genom sociolog Erving Goffmans teorier om dramaturgisk interaktionism beskriver uppsatsen hur värdighet skapas i mötet mellan Ersta hemtjänsts personal och vårdtagare, genom att två personer tillsammans skapar en social situation och definition av varandra som individer med identitet och värdighet..

Sociala medier har blivit ett givet sätt att kommunicera genom och att vara en del av den sociala gemenskapen på Internet har sina fördelar. Men vad många inte tänker på är vad som händer med den information vi delar med oss av i olika sociala forum på Internet. Att det finns en kontroll över oss, subtil eller inte, är självklart. Vi övervakas dagligen och många gånger utan att vi ens vet om det.Google som sökmotor på Internet har under det senaste decenniet uppnått en enorm popularitet. Det vardagliga användandet av företagets söktjänst över hela världen har kommit att bli så stor att det har verbaliserats ? Idag söker vi inte information på Google, vi googlar.

Personer som lever med sjukdom upplever många gånger begränsningar och förluster i det dagliga livet. För personer med sjukdom är känslan av kroppslig Integritet ofta påverkad och i dessa situationer blir det särskilt viktigt för människor att känna sig förstådda i mötet med hälso- och sjukvårdspersonal. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelser av att leva med en tarmstomi. Litteratursökningen resulterade till 11 kvalitativa studier som analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys, med manifest ansats. Analysen resulterade i fem kategorier; Att känna sig chockad och äcklad, Att känna oro och osäkerhet i livet med stomi, Att känna sig annorlunda och pinsam, Att känna stomin som ett hot mot intimitet och attraktivitet, Att lära sig att leva med stomin.

Syftet med denna selektiva kunskapsöversikt var att belysa de faktorer som kan bidra till att äldre människor känner autonomi och möjlighet att själva påverka sina liv trots att de är i beroendeställning till andra för att klara sin allmänna dagliga levnad. Utifrån den valda forskningslitteraturen fokuserade vi oss på tre teman; formella och informella omsorgsgivares betydelse för autonomi, valmöjlighet/delaktighet samt livskvalitet. Kunskapsöversikten tolkades sedan hermenutiskt. Resultatet påvisade att både informella och  formella omsorgsgivare har en stor betydelse för äldres upplevelse av autonomi, där Integritet och självbestämmande var ledorden. Äldre människor upplever inte delaktighet i omsorgssituationer eller handläggningsprocessen.