SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att studera den fysiska aktiviteten i idrott och hÀlsa pÄ gymnasiesÀrskolan ur ett sociokulturellt perspektiv samt analysera faktorer som kan hindra respektive frÀmja fysisk aktivitet. Följande frÄgestÀllningar utgÄr studien ifrÄn: Hur uppfattar lÀrarna elevernas fysiska aktivitet? Vilken form av stöd och resurser anvÀnder lÀrarna för att frÀmja elevernas fysiska aktivitet? Hur upplever lÀrarna elevernas sociala samspel?  MetodStudien utgÄr frÄn sex kvalitativa semistrukturerade intervjuer av lÀrare inom idrott och hÀlsa verksamma pÄ gymnasiesÀrskolor i Mellansverige. Samtliga intervjuer har spelats in pÄ diktafon, transkriberats samt bearbetats tematiskt. Empirin har delats in i meningsfulla teman och har analyserats frÄn tre aspekter inom det sociokulturella perspektivet; scaffolding, mediators och shared activity.

Flertalet hÀndelser under 2000-talet, som Göteborgskravallerna, massgripanden av fotbollssupportrar för vÄldsamt upplopp och flera vÄldsamma upplopp i samband med Reclaim the city manifestationer, Àr oroande. Till exempel uppgav de gripna och omhÀndertagna DjurgÄrdssupportrarna att polisens handlande skall ha skett godtyckligt. Kan detta tyda pÄ att det i samhÀllet finns en tendens, att vi Àr pÄ vÀg mot ett ÄsidosÀttande av individens skydd i form av fri- och rÀttigheter, till förmÄn för bekÀmpandet av brott.Denna studie har till syfte att undersöka konflikten mellan individens fri- och rÀttigheter och myndigheternas befogenheter vid gripanden och omhÀndertaganden. Detta innebÀr att med Europakonventionens artikel 5 som utgÄngspunkt, undersöka överensstÀmmelsen med svensk rÀtt och eventuella konflikter mellan individens fri- och sÀkerhet och samhÀllets regler för bekÀmpning av brott.Studien anger kriterier för hur en prövning kommer till och i viss mÄn Àven Europadomstolens funktion. Den presenterade lagtexten ur konventionen samt att konventionen och nationell rÀtt tolkas utifrÄn domstolens utlÄtanden i ett antal relevanta mÄl.FrÀmst kan det sÀgas vara mÄlen Kurt v.

Syftet med denna uppsats Àr att granska de olika rekvisiten i 4§ LVM för att avgöra dess tillgodoseende av rÀttssÀkerheten för den enskilde. RÀttssÀkerhetsbegreppet Àr centralt i en lag som denna dÄ tvÄngsvÄrd Àr ytterst ingripande i den enskildes integritet samt Àr obligatorisk att tillÀmpa. RÀttssÀkerhetsbegreppet Àr tvetydigt och svÄrt att ge en klar definition, i detta fall Àr dock förutsebarheten samt den rÀttsliga likheten av vikt för den enskilde. Det Àr Àven viktigt att handlÀggarens utrymme för skönsmÀssiga bedömningar samt godtycke Àr sÄ liten som möjligt för att öka den rÀttsliga likheten samt utmynna i en enhetlig tillÀmpning av LVM.SocialtjÀnstens ansvar gentemot enskilda med missbruksproblem Àr ytterst lÄngtgÄende och Àr en viktig del av tvÄngsvÄrden. Detta dÄ socialtjÀnsten har till ansvar att starta en utredning dÄ det anses pÄkallat samt en skyldighet att ansöka om tvÄngsvÄrd hos lÀnsrÀtten dÄ kriterierna i 4§ LVM kan anses vara uppfyllda.

Syftet med denna uppsats Àr att granska de olika rekvisiten i 4§ LVM för att avgöra dess tillgodoseende av rÀttssÀkerheten för den enskilde. RÀttssÀkerhetsbegreppet Àr centralt i en lag som denna dÄ tvÄngsvÄrd Àr ytterst ingripande i den enskildes integritet samt Àr obligatorisk att tillÀmpa. RÀttssÀkerhetsbegreppet Àr tvetydigt och svÄrt att ge en klar definition, i detta fall Àr dock förutsebarheten samt den rÀttsliga likheten av vikt för den enskilde. Det Àr Àven viktigt att handlÀggarens utrymme för skönsmÀssiga bedömningar samt godtycke Àr sÄ liten som möjligt för att öka den rÀttsliga likheten samt utmynna i en enhetlig tillÀmpning av LVM.SocialtjÀnstens ansvar gentemot enskilda med missbruksproblem Àr ytterst lÄngtgÄende och Àr en viktig del av tvÄngsvÄrden. Detta dÄ socialtjÀnsten har till ansvar att starta en utredning dÄ det anses pÄkallat samt en skyldighet att ansöka om tvÄngsvÄrd hos lÀnsrÀtten dÄ kriterierna i 4§ LVM kan anses vara uppfyllda.

Andelen gravida kvinnor med fetma som skrivs in i mödrahÀlsovÄrden i Sverige har de sen-aste 20 Ären mer Àn fördubblats. Fetma Àr förknippat med ökade risker för komplikationer bÄde för kvinnan och barnet under graviditet och förlossning och om viktuppgÄngen hos kvinnor med fetma kan begrÀnsas under graviditeten kan dessa risker minskas. Det finns fÄ studier som har beskrivit barnmorskornas erfarenheter av att arbeta med gravida kvinnor med fetma och hur de upplever att kunna erbjuda extra stöd till dessa kvinnor. I Göteborg finns det sedan 2011 pÄ vissa barnmorskemottagningar möjlighet att inom projektet VIKTiga mammor erbjuda gravida kvinnor med fetma extra stöd. Syfte: Att beskriva barnmorskors erfarenheter av att arbeta med gravida kvinnor med fetma, dels generellt och dels inom projektet VIKTiga mammors interventionsdel.

I de flesta rÀttssystem i vÀrlden kan en förövare stÀllas till ansvar endast dÄ denne Àr tillrÀknelig, eller med andra ord dÄ denne Àr tillrÀckligt psykiskt frisk för att ha en handlings- och konsekvensförstÄelse. Sverige Àr ett av vÀldigt fÄ lÀnder som gör avsteg frÄn denna princip, och Àven en person som vid gÀrningen var pÄverkad av en allvarlig psykisk störning mÄste ta sitt straffrÀttsliga ansvar. Den rÀttsliga sÀrstÀllningen ligger istÀllet vid pÄföljdsbestÀmningen dÀr möjligheten att dömas till rÀttspsykiatrisk vÄrd finns under vissa givna förutsÀttningar.Syftet med denna framstÀllning har varit undersöka rÀttspsykiatrisk vÄrd som pÄföljd för brott och dess straffrÀttsliga betydelse ur ett straffmÀtningsperspektiv, samt att uppmÀrksamma den problematik som finns kring den rÀttsliga hanteringen av psykiskt störda lagövertrÀdare. Var gÄr grÀnsen mellan vÄrd och straff och finns det en proportionalitet och likformighet i pÄföljdssystemet för psykiskt sjuka brottslingar? Jag har vidare undersökt vad som ligger till grund för rÀttens bedömning av en eventuellt psykiskt störd gÀrningsman och om sÄvÀl rÀttssÀkerhet som förutsÀgbarhet kan upprÀtthÄllas med den lagstiftning som finns idag.All tvÄngsvÄrd Àr som namnet visar ? en vÄrd som ska genomföras oavsett patientens medgivande eller ej.

Today, almost every visit to a website starts with a choice. Before users can read news, shop,search for information or use a service, they are often asked to accept, reject or change cookiesettings. These choices may seem small and quick, but they are connected to larger questionsabout personal privacy, trust and control over personal data.This study examines how Swedish students relate to personal privacy online, with a specialfocus on cookie consent. The aim is to understand how students handle cookie banners ondifferent types of websites, how they reason about privacy and trust, and what knowledgethey have about data collection. The study is based on three research questions: how studentshandle cookie consent on different websites, how they reason about privacy and trust online,and what knowledge they have about the meaning and consequences of sharing personal data.The study is based on two theories: Privacy Paradox and Bounded Rationality.

I de flesta rÀttssystem i vÀrlden kan en förövare stÀllas till ansvar endast dÄ denne Àr tillrÀknelig, eller med andra ord dÄ denne Àr tillrÀckligt psykiskt frisk för att ha en handlings- och konsekvensförstÄelse. Sverige Àr ett av vÀldigt fÄ lÀnder som gör avsteg frÄn denna princip, och Àven en person som vid gÀrningen var pÄverkad av en allvarlig psykisk störning mÄste ta sitt straffrÀttsliga ansvar. Den rÀttsliga sÀrstÀllningen ligger istÀllet vid pÄföljdsbestÀmningen dÀr möjligheten att dömas till rÀttspsykiatrisk vÄrd finns under vissa givna förutsÀttningar.Syftet med denna framstÀllning har varit undersöka rÀttspsykiatrisk vÄrd som pÄföljd för brott och dess straffrÀttsliga betydelse ur ett straffmÀtningsperspektiv, samt att uppmÀrksamma den problematik som finns kring den rÀttsliga hanteringen av psykiskt störda lagövertrÀdare. Var gÄr grÀnsen mellan vÄrd och straff och finns det en proportionalitet och likformighet i pÄföljdssystemet för psykiskt sjuka brottslingar? Jag har vidare undersökt vad som ligger till grund för rÀttens bedömning av en eventuellt psykiskt störd gÀrningsman och om sÄvÀl rÀttssÀkerhet som förutsÀgbarhet kan upprÀtthÄllas med den lagstiftning som finns idag.All tvÄngsvÄrd Àr som namnet visar ? en vÄrd som ska genomföras oavsett patientens medgivande eller ej.

Liss Eriksson vÀxte upp i en inspirerande miljö, dÀr fadern Cristian Eriksson förde skulpturtraditionen vidare till sonen. Det var en uppvÀxt som gav Liss Eriksson stor inblick i en konstnÀrs sÀtt att se och betrakta, men ocksÄ att det krÀvdes stort tÄlamod och hantverksskicklighet för att fÄ fram det uttryck man som konstnÀr söker. Liss Eriksson utvecklade en stor förmÄga att förmedla en kÀnsla i form av ett koncentrerat uttryck. Liss Eriksson tillhörde den skara unga konstnÀrer som slog igenom i slutet pÄ fyrtiotalet, han var med pÄ utstÀllningen Ung Konst pÄ FÀrg och Form i Stockholm 1947. Han tillhörde aldrig konkretisterna men pÄverkades naturligtvis av tidens modernistiska tankar. Efter kriget levde och arbetade Liss Eriksson under nÄgra Är i Paris. DÀr knöt han mÄnga kontakter, bland annat med de franska skulptörerna Jean Osouf och Henri Laurens. Paristiden gav ocksÄ nÀring Ät Liss Eriksson starka humanism, han lade mÀnskliga situationer pÄ minnet, lagrade kÀnslostÀmningar och upplevde mÄnga skiftande mÀnskliga livsöden.

Liss Eriksson vÀxte upp i en inspirerande miljö, dÀr fadern Cristian Eriksson förde skulpturtraditionen vidare till sonen. Det var en uppvÀxt som gav Liss Eriksson stor inblick i en konstnÀrs sÀtt att se och betrakta, men ocksÄ att det krÀvdes stort tÄlamod och hantverksskicklighet för att fÄ fram det uttryck man som konstnÀr söker.Liss Eriksson utvecklade en stor förmÄga att förmedla en kÀnsla i form av ett koncentrerat uttryck.Liss Eriksson tillhörde den skara unga konstnÀrer som slog igenom i slutet pÄ fyrtiotalet, han var med pÄ utstÀllningen Ung Konst pÄ FÀrg och Form i Stockholm 1947. Han tillhörde aldrig konkretisterna men pÄverkades naturligtvis av tidens modernistiska tankar.Efter kriget levde och arbetade Liss Eriksson under nÄgra Är i Paris. DÀr knöt han mÄnga kontakter, bland annat med de franska skulptörerna Jean Osouf och Henri Laurens. Paristiden gav ocksÄ nÀring Ät Liss Eriksson starka humanism, han lade mÀnskliga situationer pÄ minnet, lagrade kÀnslostÀmningar och upplevde mÄnga skiftande mÀnskliga livsöden.

I denna uppsats g?rs en deskriptiv och j?mf?rande analys av olika partif?retr?dares s?kerhetspolitiska problemdefinitioner i en specifik riksdagsdebatt som avh?lls i januari 2015. Problem: Unders?kningen utg?r fr?n att uppfattningen om vad som utg?r ett samh?llsproblem ? i detta fall s?kerhetspolitiska problem - och vad detta n?rmare best?r i inte ?r n?gon sj?lvklarhet, utan n?got som formas av en st?ndigt p?g?ende debatt och diskussion i vad som kan liknas vid en kampartad kollektiv definieringsprocess d?r olika akt?rer str?var efter att etablera just sin verklighetsuppfattning som dominerande. Med denna utg?ngspunkt kan samh?llsproblem av olika slag betraktas som sociala konstruktioner.