Särskola eller Integrering i grundskola är en fråga som föräldrar till särskoleelever kan ställas inför. När en elev blir antagen till särskolan och erbjuds en skolgång där så har föräldrarna rätt att neka det, till förmån för en skolgång som integrerad elev i grundskolan. Genom tidigare studier har det visat sig att skola och vårdnadshavare kan ha olika uppfattning om vilken skolform som lämpar sig bäst för en särskoleelev. För pedagoger inom grundskolan kan det därför vara betydelsefullt att få en förståelse för särskoleelever, deras vårdnadshavare och valet av skolform med föräldrainflytandet och vilka konsekvenser det kan innebära, eftersom mötet med särskoleelever och deras vårdnadshavare när som helst kan bli en del i en pedagogs vardag. Syftet med undersökningen är därför att få ta del av några pedagogers tankar, attityder och erfarenheter av särskoleelever, deras vårdnadshavare och valet av skolform med föräldrainflytande, för att få en förståelse utifrån dessa pedagogers perspektiv.

Syftet med följande arbete var att undersöka vilken syn och uppfattning lärare och elever har då det gäller elevinflytande på hotell- och restaurangprogrammet..

Arbetslösa invandrare är en utsatt grupp, som av samhället ibland uppfattas som ett problem. På grund av detta, genomförs arbetsmarknadspolitiska åtgärder för att främja denna målgrupps Integrering. Vårt huvudsyfte med studien, var att undersöka hur en grupp invandrarkvinnor upplevde att delta i ett projekt med syfte att integrera dem i arbetslivet och det svenska samhället. Vårt fokus låg på ett projekt som bedrivs i en mindre kommun i södra Sverige. Vi hade för avsikt att undersöka varför kommunen startade projektet, och varför just kvinnor valdes som målgrupp.

Göteborg Energi has a surplus of district heating during spring, summer and fall. The heat surplus is due to a constant production of waste heat from oil refineries and heat from waste incineration over the year. It would be desirable to increase the demand for heat and the uptime for the newly built combined heat and power generation plant, Rya Kraftvärmeverk. One alternative could be to integrate Rya Kraftvärmeverk with a pellet production facility. By producing heat, electricity and pellet in a joint process the energy use can be decreased.

Syftet med denna uppsats är att undersöka en funktionell svenskundervisning där undervisning om språkliga strukturer integreras i undervisningen kring eget skrivande och analys av egna och andras texter. Fokus ligger på undervisningens relation till kontextuella aspekter av verksamheten, såsom sammanhang som har att göra med praxis i klassrummet, den enskilda skolan och yttre ramar på ett samhälleligt plan. Centrala begrepp är dialogicitet, processer, stödstrukturer, undervisning rörande språkliga strukturer, Integrering, erfarenhetspedagogisk ämnessyn och text som socialt beteende. Såväl min analysapparat som den studerade undervisningen har inspirerats av ett sociokulturellt perspektiv på lärande, särskilt nydialogiska och genrepedagogiska teorier.Studien följer fyra undervisningsförlopp i grundskolans senare år och i gymnasieskolan genom observationer, samtal i fokusgrupper samt intervjuer med lärare och elever.Resultatet visar att den genomförda undervisningen värderas högt av lärare och elever, och lärarna menar att alla kategorier av elever tjänar på denna typ av integrerad undervisning. Den upplevs som effektiv och engagerande.

Syftet med det här arbetet är att beskriva och undersöka hur jag som lärare kan hjälpa och stödja elever med infantil autism och Aspergers syndrom i deras lärande i klassrummet. Genom en teoridel får läsaren en inblick i vad infantil autism och Aspergers syndrom är för något. Läsaren får också en inblick i hur eleven med dessa diagnoser fungerar och tänker i olika situationer. Jag har intervjuat personer med olika erfarenheter inom området autism och autismliknande tillstånd. I intervjudelen kan vi följa hur personerna arbetar med eleven och vad de tycker är viktigt i arbetet med eleven/barnet.

Jag har till syfte att genom mitt arbete få kunskap om Alfaskolan som projekt, dess verksamhet och syfte. Är detta en metod att använda sig av i den ordinarie skolan? Hur förhåller sig personal i den ordinarie skolan till Alfaskolan och dess metod? Jag har även valt att studera hur Alfaskolan förhåller sig gentemot Integrering respektive särskiljning. För att ge en bakgrund till Alfaskolan som projekt har jag valt att beskriva huvudprojektet Barns och ungdomars bästa i vilket Alfaskolan är ett delprojekt. I min litteraturdel inleder jag med att redogöra för olika perspektiv på specialpedagogik.

Denna uppsats analyserar tendenser hos två tidningar i deras rapportering och opinion om spanska sjukan under hösten 1918. Syftet är att undersöka likheter och skillnader i tendenser i tidningarnas rapportering och kritik av myndigheter samt huruvida de primärt kan förklaras ideologiskt eller genom ett centrum/periferiperspektiv, samt ifall tidningarna ägnade sig åt objektiv rapportering, lugnande självcensur eller överdrifter. Med avstamp i induktiva slutsatser hos Margareta Åman, Stein Rokkans modell för Integrering av nationalstater samt idéanalys konstrueras ett teoretiskt ramverk för en hypotetisk-deduktiv undersökning. De undersökta tidningarna är Norrlandsposten samt Arbetarbladet och tidsramen från juni till december 1918. Analysen visar att rapproteringen karaktäriserades av ett visst manande till lugn.

SammanfattningJag har i min studie undersökt om lärarna i grundskolans tidigare år använder sig av Integrering av de estetiska ämnena bild och musik i sin naturorienterade undervisning och i sin biologiundervisning. Avgränsningen till bild och musik bottnade i att dessa ämnen inte kändes så komplicerade i Integreringen. Litteraturstudier inom det valda ämnesområdet bidrog till en fördjupad kunskap om estetik i kombination med skolvärlden. Jag har intervjuat sex stycken klasslärare som arbetar på låg och mellanstadiet. Där framkom att pedagogernas kompetens och personliga åsikter om bild och musik påverkade om läraren valde att integrera dessa eller inte.

Vårt intresse för Integrering mellan ämnet svenska och de estetiska uttryckssätten har avgjort temat för denna rapport. Den syftar till att belysa pedagogers tankar kring sitt arbete med den ovan nämnda Integreringen och deras vardagspraktik. Vi har frågat hur de tänker kring motivation, kreativitet och lärande, och har tagit del av deras beskrivningar kring vardagspraktiken. I läroplanen för de obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet [Lpo94] står det att läsa att kunskap kan tas in genom olika arbetsformer i till exempel bild, drama, musik och dans. Vi har utgått från det sociokulturella perspektivet, där man anser att lärandet sker i samspel med andra.

Sammanfattning Malmö Högskola Skolutveckling och ledarskap Anna Grönberg D-uppsats 39 sidor Handledare: Birgitta Lansheim Examinator: Lotta Andersson Nyckelord: delaktighet, inkludering, Integrering, mångfald, samsyn, stödinsatser, variation Inom skolan är vi ofta överens om att vi ska ha en skola för alla, där var och en har rätt till lärande och delaktighet. Däremot finns det olika tolkningar av hur skolan ska utformas för att betraktas som inkluderande. Syftet med denna studie var att undersöka strategier och arbetsformer avsedda att främja delaktigheten hos elever. Den kvalitativa studien genomfördes med hjälp av intervjuer och observationer på två skolor i en kommun där man profilerat sig med ett inkluderande arbetssätt. Två pedagoger och två specialpedagoger intervjuades.

Studiens syfte är att undersöka hur pedagoger arbetar språkutvecklande med nyanlända ele-ver, samt att uppmärksamma hur skolledning och pedagoger arbetar för att dessa elever ska känna gemenskap med den övriga skolan. Studiens frågeställningar är: Hur arbetar pedago-gerna språkutvecklande med nyanlända elever, vilka metoder och material används? Vilka insatser görs av pedagogerna och skolledningen för att integrera nyanlända elever i den svenska skolan? För att besvara studiens frågeställningar har vi analyserat den insamlade em-pirin med utgångspunkt i tidigare relevant forskning. Tidigare forskning tyder bl.a. på trygg-het, modersmål och sociala faktorers betydelse för språkinlärningen.

En stor del av Sveriges befolkning över 65 år får sina läkemedel expedierade via Apotekets dosdispenserade läkemedel, ApoDos. E-dos är ett förskrivarverktyg som nu används vid förskrivning till dessa patienter. Införandet av e-dos är tänkt att förenkla hanteringen av ordinationer, att öka graden av automatisering av produktion av doser och att öka säkerheten i processerna. Trots detta så kommer en stor del av ordinationerna fortfarande till DosApoteken via fax.Syftet med denna studie är att öka förståelsen för den underliggande problematik som ligger till grund för att e-dos inte används i större utsträckning än cirka 50-60 % vid ordination av läkemedel till ApoDos-patienter.Studien har ett kvalitativt tillvägagångssätt där intervjuer med läkare från Kalmar kommun har genomförts. Data samlades in från så väl öppen- som slutenvårdsläkare under ett par veckor i april 2010.Resultaten visar att läkarna tycker att e-dos är ett bra system, som ger en god helhetsbild över patientens samtliga läkemedel.

I följande rapport behandlas ämnet förnyelsebar energi i samband med textila material. I resultatet ges förslag till möjliga tillvägagångssätt för Integrering av flexibla solceller i väv- och varptrikå. Alternativ till maskintillverkare och maskintyper redovisas och potentiella användningsområden diskuteras. Även förlag på typ av flexibel solcell presenteras. Teorin vilket rapporten grundar sig på är humanekologisk.

Redan i 1970-talets läroplan rekomenderades samverkan mellan ämnen. I Lusten att lära med fokus på matematiken (Skolverkets rapport nr 221)skriver de att matematiken sällan ingår i ämnesövergripande arbeten trots att det i Lpo 94 står att eleverna skall få möjlighet till ett sådant arbetssätt. Syftet med denna undersökning är att se om lärarna arbetar ämnesintegrerat med matematiken och vad deras syfte är med Integreringen. Vi vill även se vilka ämne och matematiska moment som integreras.Vidare vill vi också ta reda på vad som kan vara hinder och nackdelar för ett ämnesintegrerat arbetssätt tillsammans med matematiken. För att få svar på våra problemformuleringar, intervjuade vi åtta lärare i fyra olika skolor.Syftet med de intervjuade lärarna var att få eleverna att förstå nyttan med matematiken, att man behövde den i vardagen.