Principen ?förorenaren betalar? utgÄr frÄn att den som orsakat en skada pÄ miljön ska ta ansvaret för avhjÀlpandet av skadan. Principen Äterfinns i miljöbalkens 2 kap. 8§ och dess nÀrmare specificering i form av definitioner och undantagsregler Äterfinns i miljöbalkens 10 kap. Principen sÄ som den kodifierats i svensk rÀtt har sin grund i internationell rÀtt och ett allmÀnt hÄllet ansvar för den som orsakat en skada.

SamhÀllets sociala struktur har förÀndrats under de senaste decennierna och strukturförÀndringarna har pÄverkat skolans lagar och förordningar. Skolan har behov av nya former av pedagoger och dit hör specialpedagogen. Nya professioner inom skolans verksamhet har inneburit förÀndrade pedagogiska arbetssÀtt. Idag har speciallÀrare pÄ mÄnga skolor ersatts av specialpedagoger. Syftet med vÄrt arbete har varit att se hur specialpedagogens roll ser ut i lokala och centrala resursteam i den integrerade skolan, att undersöka och kartlÀgga vilket stöd mentorer/klasslÀrare söker hos specialpedagog. Vi har gjort vÄra undersökningar pÄ skolor i tvÄ olika kommuner i SkÄne.

Punktskatter Àr ett omdiskuterat omrÄde, trots det Àr det fÄ som vet vad det Àr. I den hÀr uppsatsen tar jag upp vad punktskatter Àr för nÄgonting och varför de finns. Punktskatt pÄ alkohol och tobak Àr harmoniserat inom EU och dÀrför kommer sÄvÀl svensk lagstiftning som EU-rÀttslig lagstiftning behandlas. Slutligen kommer problemen med punkskatter via privatinförsel och distansförsÀljning behandlas..

Syftet med denna uppsats har varit att ta reda pÄ vad ett Àmnesintegrerat arbetssÀtt mellan Bild och Matematik skulle kunna bestÄ i och utifrÄn detta bana vÀg för ett Àmnesintegrerat arbetssÀtt med elever pÄ gymnasieskolans estetiska program. Genom att försöka finna de eventuella hinder som finns och som skapar distans mellan Àmnena, men framförallt att undersöka pÄ vilka omrÄden de tvÄ Àmnena nÀrmar sig varandra, dÀr nÀrhet skulle kunna skapa förutsÀttningar för integrering. HÀr vill jag betona att det Àr Àmnena ur ett brett perspektiv jag avser, oavhÀngt utbildningsnivÄ och skolform.Med mina egna erfarenheter som utgÄngspunkt har jag försökt hitta dokument och personer med liknande erfarenheter, och som undervisar och/eller forskar inom dessa omrÄden. En kvalitativ metod, dÀr samtalen och litteraturstudierna ligger till grund för analysen. Resultatet av mina undersökningar har visat pÄ att ett möjligt hinder till Àmnesintegrering skulle kunna vara de fast förankrade skillnaderna undervisningstradition inom Àmnena. Dessa bÀrs och befÀsts av lÀrarna, men Äterfinns ocksÄ i elevernas förvÀntningar pÄ och förestÀllningar om Àmnena.

The purpose of this essay is to shed some light upon the children who grew up in Sweden after their parents fled the war in former Yugoslavia. Did the parents spread their own opinions about the other ethnicities which they fought against in the war to the children, even though they live in a new country? And if so, was it an act of patriotism for the country they once lived in and who was to blame for the war? Did the children who grew up in Sweden share the same attitudes as their parents? To find out about this we used interviews with four people, all with heritage from former Yugoslavia, Bosnia and Croatia. What we found out was that the thoughts from the parents partially were passed down to their children, even though the children thought that they had formed their own opinions. In this case the thoughts didn?t relate to any kind of patriotism or who to blame for the war, they rather believed that they shouldn?t blame the other ethnic groups for the war.

Med utgÄngspunkt i en kritisk debatt gÀllande medias bristfÀlliga bevakning av EU Àr syftet med studien Àr att ta reda pÄ hur den Europeiska unionen skildrades i svensk nyhetspress under 2000-talets första decennium. För att studera EU-journalistik tillÀmpas en kvantitativ innehÄllsanalys. Med hjÀlp av ett kodschema registreras variabelvÀrden för artiklar frÄn 20 slumpmÀssigt utvalda veckor mellan Ären 2001?2010, i tidningarna Aftonbladet, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. För att förstÄ resultaten tas hjÀlp av ett teoretiskt ramverk med fokus pÄ tidigare forskningsdiskurs samt resonemang kring en marknadsstyrd journalistik och nyhetsvÀrdering.

I Lpo 94 poÀngteras att lusten att lÀra ska vÀckas genom lek och skapande. Det abstrakta Àmnet matematik ska göras konkret i den undervisning som bedrivs i skolorna. Historiskt sett har detta varit en stÄndpunkt för matematikundervisningen sedan lÀnge. Genom att in-tegrera matematik i praktiska Àmnen sker lÀrandet genom tillÀmpning. Vi har i vÄr studie försökt att synliggöra om det kunskapande som sker i en kontext transfereras till ett annat sammanhang.

Vi vill undersöka vilka förestÀllningar matematikintresserade lÀrare som undervisar i skolÄr 1-3 har om matematik och Àmnesintegration. För att kunna besvara vÄr frÄgestÀllning har vi dels intervjuat och dels anvÀnt enkÀtsvar frÄn tvÄ lÀrare som har matematisk utbildning och tvÄ lÀrare som inte har det. Resultatet visar att lÀrarna i vÄr undersökning har en förestÀllning om att Àmnesintegration Àr att i undervisningen fÄ in flera skolÀmnen samtidigt, bÄde spontant och planerat. Enligt lÀrarna, behöver matematik vid en integrering vara konkret och utgÄ frÄn elevernas verklighet. De anser att bl.a.

Under slutet av 1800-talet publicerades tidningen Svenska familj-journalen i flera a?rga?ngar som en tidning menad att la?sas av hela familjen som underha?llning. Ett inslag i tidningen var bera?ttelser om fra?mmande la?nder och folkslag. Skribenterna beskrev en exotisk och sensationell va?rld utanfo?r Sverige i sina artiklar och fo?r ma?nga i la?sarkretsen var detta deras enda kontakt med omva?rlden.

Sverige Àr ett land dÀr tillgÄngen av rÄvaror frÄn det egna landskapet pÄverkats av de fyra Ärstiderna. Dagens Sverige har blivit berikat av invandring och det Àr lÀtt att tillgÄ alla möjliga rÄvaror under hela Äret. Har dagens svenskar en mattradition tydlig nog att definieras av studenter som temporÀrt vistas i detta avlÄnga land?Syftet med följande uppsatsarbete var att undersöka vad utlÀndska studenter som vistats temporÀrt i Sverige anser och upplever vara svensk smak.För att undersöka syftet valdes intervjuer som metod och dÄ svaren inte kunde mÀtas blev forskningsmetoden kvalitativ. För att öka trovÀrdigheten i arbetet gjordes ett urval av de studenter som skulle intervjuas.

SammanfattningUnder en relativt lÄng tid har det inom samhÀllsplaneringsdebatten framhÄllits vikten av att verka för en utveckling som tar oss frÄn funktionsseparerade, segregerande och trafikalstrande stadsbyggnadsstrukturer till den funktionsblandade attraktiva staden som erbjuder nÀrhet, jÀmlikhet och minskat biltransportbehov mellan dess vÀl sammanlÀnkade och integrerade stadsdelar och funktioner.  En tydligt rÄdande trend och utveckling inom stadsplanering Àr ocksÄ den ökade fokuseringen pÄ att hitta modeller och verktyg för att kunna bedöma och utvÀrdera stadsutvecklingsförslag ur holistiska hÄllbarhetsperspektiv, vilket bl.a. mÀrks i utvecklandet av hÄllbarhetscertifieringsmetoder för stadsdelar samt krav som stÀlls pÄ holistiska delanalyser och redovisningar i dessa.Hur problem, förutsÀttningar och innebörden av olika strukturella lösningar framstÀlls kan ha en stor betydelse för vilken lösning som vÀljs samt hur vÀl den valda lösningen bidrar till en önskad stadsutveckling. I detta sammanhang kan det vara av vÀrde att i planeringsprocesser att ha bra verktyg för att kunna analysera och beskriva olika förutsÀttningar och förÀndringsförslag.Trafikverket publicerade i 2011 rapporten "Integrering av handel i stÀder- Metoder, strategier och exempel" (2011:050). I rapportarbetets senare delar utvecklades förslag till en metod/modell för att kunna mÀta och i ett samlat i sammanhang redovisa olika bestÄndsdelar som bedöms ha betydelse för en ökad fysisk strukturell och funktionell integration. Metoden som föreslÄs, den s.k.

Bakgrund: Allt fler skandaler kring bolagsstyrningar har intrÀffat pÄ senare Är vilkethar medfört att de flesta lÀnderna utvecklat koder för hur redovisningen avbolagsstyrning skall ske. I bolagsstyrningsrapporterna skall det vara möjligt att utlÀsahur styrelsen har arbetat under Äret.Problemformulering: Kan förtroendet för bankernas styrelser öka genomtillÀmpandet av Svensk kod för bolagsstyrning?Syfte: Syftet Àr att för författarna undersöka hur förtroendet för svenska banker kanpÄverkas genom en bolagsstyrningsrapport.AvgrÀnsningar: Författarna har valt att inrikta sig pÄ de fyra största bankerna iSverige. Den studerade perioden Àr bolagsstyrningsrapporterna för verksamhetsÄret2006. Att analysen utfördes pÄ de fyra största bankernas rapporter beror pÄ att de haren central roll i nÀringslivet och dÀrför mÄste inta en förtroende ingivande roll isamhÀllet.Metod: Uppsatsen prÀglas av sin kvalitativa ansats dÄ data som studerats Àr i form avrapporter presenterade av företagen.

Lavallagen trÀdde i kraft den 15:e april 2010 med anledning av Lavaldomen. Lavaldomen grundar sig i de stridsÄtgÀrder som det Svenska Byggnadsarbetarförbundet vidtog mot lettiska arbetstagare som var utstationerade i Sverige 2004. Avsikten med stridsÄtgÀrderna var att det lettiska bolaget skulle ingÄ svenskt kollektivavtal och tillÀmpa samma lönenivÄ som den svenska arbetstagarorganisationen, vilket innebar lika lön för lika arbete. En rÀdsla frÄn svenskt hÄll fanns för lÄglönekonkurrens. Det lettiska bolaget var dock redan bundet av kollektivavtal i hemlandet.

Inom sjukvÄrden Àr det vanligt att chefer har samma yrke som sinamedarbetare och att de dessutom Àr verksamma inom professionensamtidigt med sitt chefsuppdrag. Denna kvalitativa intervjustudie harundersökt hur klinikchefer och avdelningschefer inom svensk sjukvÄrdupplever att dubbla roller pÄverkar ledarskapet och om de Àruppgifts- eller relationsinriktade i sin ledarstil. BÄda kategoriernatycker att det Àr en fördel att ha samma yrkeskompetens ochklinikcheferna uttrycker att det ger pondus Ät besluten. Klinikchefernaupplever att de arbetar för mycket och att det Àr höga krav pÄpositionen. Ledarstilen skiljer sig inte markant mellan gruppernaÀndÄ förefaller klinikchefernas stil att vÀga mer Ät detuppgiftsorienterade hÄllet.

Uppsatsen Àr först och frÀmst en komparativ studie av svensk och norsk rÀtt rörande vÄldtÀktsbrottet, med fokus pÄ det i Norge införda sÀnkta skuldkravet. Införandet av grov oaktsam vÄldtÀkt i norsk rÀtt ,var tÀmligen kontroversiellt och skapade debatt. I uppsatsen konstateras dock att motstÄndarna till det sÀnkta skuldkravet kan kÀnna sig lugna. Deras farhÄgor om bristande rÀttssÀkerhet, fokus pÄ offret m m, har hittills inte besannats.En mindre del av uppsatsen Àgnas ocksÄ Ät synen pÄ brottsoffer och förövare och de stereotypa bilder av dem som dominerar i samhÀllet. Vidare refereras och diskuteras ett par omdiskuterade svenska rÀttsfall tillsammans med tvÄ norska rÀttsfall.Slutligen diskuteras fördelarna och nackdelarna med att kriminalisera (grov) oaktsam vÄldtÀkt och vilka konsekvenser det kan fÄ för brottsoffer och förövare..