In recent time Hemnet has faced an intensified criticism because of the latest introduction of ad-fees, and not least because of the take-over regarding Swedbank FastighetsbyrÄn and Svensk Fastighetsförmedling. There is a growing concern amongst real estate agents about the development for which the Swedish real estate advertising market is taking. Many of the competitors on the market that have previously experienced difficulties in establishing on the market now see their opportunity to make use of the situation that has emerged regarding Hemnet. By offering better and more lucrative terms they could potentially bring in enough real estate agencies to pose a real threat on the advertising market.Hemnet is part-owned by four organizations, FastighetsbyrÄn, Svensk Fastighetsförmedling, MÀklarsamfundet and FastighetsmÀklarförbundet. All of which have a 25 percent share in Hemnet.

Detta arbete har sin utgÄngspunkt i Strategi 2020, som Àr en nationell strategi skapad av Svensk Turism AB, dÀr visionen Àr att fördubbla omsÀttningen av svensk turism pÄ 10 Är. Strategiarbetet gÄr ut pÄ att utveckla ett antal exportmogna destinationer och att ena Sveriges alla aktörer kring en gemensam Sverigebild som marknadsförs till de mÄlgrupper man funnit vara intresserade av Sverige som besöksland. Efter att ha granskat strategiarbetet och Sverigebilden har jag noterat att det i dagslÀget inte finns nÄgra satsningar pÄ att förbÀttra det svenska vÀrdskapet, vilket jag anser vara relevant, dels som konkurrenskraft mot andra destinationer, men Àven för att nÄ det utsatta mÄlet till 2020. I detta arbete har jag undersökt hur man pÄ sikt kan förbÀttra det svenska vÀrdskapet genom att arbeta med barn som Àr mellan sex och tolv Är gamla. Jag har tittat pÄ olika framgÄngsrika miljöprojekt som riktats till barn i samma Äldersgrupp för att fÄ inspiration till hur ett vÀrdskapsarbete skulle kunna se ut.

Syftet med denna studie Ă€r att belysa pedagogers uppfattningar om arbetet mot en inkluderande skola. Undersökningen kommer att behandla hur lĂ€rare och pedagoger uppfattar möjligheter och svĂ„righeter med en inkluderande skola. Studien redogör för aktuell forskning kring begreppet inkludering. Även ett historiskt perspektiv pĂ„ den inkluderande skolan presenteras. Genom semistrukturerade intervjuer vill vi se pedagogers uppfattningar om arbetet mot en inkluderande skola.

En metod för att angripa skatteflykt Àr genom tillÀmpning av skatteflyktsklausulen som stadgas i 2 § lagen mot skatteflykt. Skatteflyktsklausulen har kritiserats för bristen pÄ förutsÀgbarhet ur ett rÀttssÀkerhetsperspektiv med sÀrskild hÀnsyn till legalitetsprincipen. Den 26 mars 2012 meddelade Högsta Förvaltningsdomstolen sin dom dÀr svensk intern rÀtt tillÀmpades framför skatteavtalet mellan Sverige och Peru pÄ ett skatteupplÀgg med ett utlÀndskt holdingbolag. Om ett skatteavtal missbrukas i syfte att uppnÄ skattemÀssiga fördelar finns det i kommentarerna till OECD:s modellavtal vÀgledning som öppnar för internrÀttsliga angreppssÀtt mot skatteflykt. DÀremot finns det en grÀns för hur generellt utformade sÄdana motverkansregler fÄr vara för motivera ett sÄdant ÄsidosÀttande om skatteavtalets fördelningsregler.

MÄnga Àldre tillbringar mycket tid i och omkring bostaden. Boendemiljön kan dÀrmed sÀgas vara av vikt för Àldres upplevelse av vÀlbefinnande och livskvalitet. I föreliggande studie förstÄs boendemiljö i termer av sÄvÀl ett fysiskt som ett socialt rum. BÄda dessa aspekter lyfts fram nÀr livsvillkor för ett antal Àldre boende i en svensk skÀrgÄrdsmiljö kartlÀggs. Fördelat pÄ tre teman avhandlas vilka förutsÀttningar som utgör ramen för boendet, vilka vÀrden som motiverar ett kvarboende samt vilka tankar som finns om Äldrandets betydelse för den framtida boendesituationen.

Bakgrund: Patienter som upplever sexuell oha?lsa ka?nner ofta ett behov av information och vill prata om sina problem med va?rdpersonal. Sjuksko?terskor a?r ansvariga att hantera sexuellt relaterade fra?gor och problem, men trots att det fo?rva?ntas av dem att initiera dessa samtal, visar forskning att det sa?llan sker. Syfte: Att sammansta?lla och belysa forskning som beskriver hur samtal om sexualitet med patienter fra?mjas bland sjuksko?terskor.

Med hjÀlp av denna uppsats avser författarna att visa hur en internationalisering och etableringsprocess kan se ut för ett svenskt företag i Brasilien. Författarna har Àven undersökt rÄdgivarnas syn pÄ internationalisering samt etableringsprocess och hur den bör gÄ till. Med rÄdgivare menar författarna den Svensk-brasilianska handelskammaren, ExportrÄdet och SouthPartner konsultföretag..

VÄrt syfte med detta examensarbete Àr att skapa ett egentillverkat studiehÀfte för elever med svenska som andrasprÄk. Genom egna erfarenheter och möten med lÀrare har vi fÄtt veta att det inte finns mycket fÀrdigt material för dessa. VÄr tanke Àr att den ska ge eleven chansen att lÀra sig om sitt nya land genom att se pÄ skillnader och likheter mellan detta och hemlandet. DÄ vi framstÀllt hÀftet ville vi se om lÀromedlet levde upp till vÄra förvÀntningar. Vi skickade ut delar av vÄrt material till tre lÀrare för varsin förberedelseklass i SkÄne, med elever i olika Äldrar. Responsen var mestadels positiv och lÀrarna upplevde motivation och entusiasm hos eleverna..

Syftet med arbetet har varit att undersöka pÄ vilket sÀtt historia brukas och förmedlas inom svensk samtida hiphop och till vilka syften och funktion. UtifrÄn tre olika metoder för textanalys och vidare med historiedidaktiska teorier har jag genomfört en litteraturanalys av Ätta stycken lÄttexter frÄn vÀlkÀnda artister pÄ den svenska scenen. Min teoretiska utgÄngspunkt för arbetet har jag i Peter Aronssons pÄstÄende att ?nÄgon berÀttar nÄgot för nÄgon annan av en anledning?. Hiphopens grund ligger i berÀttelsen och har en tradition av att behandla politiska frÄgor.

Syftet med denna uppsats var att genom kvalitativa djupintervjuer av chefer och medarbetare studera, beskriva och förstÄ fenomenet utvecklingssamtal. Undersökningen genomfördes i en medelstor svensk försvarsindustri enligt en fenomenologiskt inspirerarad metodik. För att analysera studiens resultat utvecklades ett teoretiskt ramverk baserat pÄ förvÀntansteori, moderna psykologiskakontraktoch Maslows behovshierarki. Studien visade att utvecklingssamtal fyller flera behov och har potential att öka medarbetarnas trivsel, engagemang och motivation. PÄ motsvarande sÀtt kan dock utvecklingssamtal Àven skapa missnöje och sÀnka motivation om dess resultat upplevs som ett brott mot de informella psykologiska kontrakt som Äterfinns pÄ arbetsplatsen.

Syftet med studien var att undersöka relationen mellan commitment gentemot organisationen och chefs-commitment i en svensk kontext med hjÀlp av TCM Employee Commitment Survey. Metoden för att undersöka detta var en webbenkÀt som delades ut till sammanlagt 188 personer, med en svarsfrekvens pÄ 35%. Respondenterna arbetade i tre olika organisationer inom offentlig sektor. I enkÀten fick respondenterna ta stÀllning till pÄstÄenden rörande sin organisation och sin nÀrmaste chef. Resultatet visade att ju lÀgre continuance commitment Àr gentemot nÀrmaste chef, desto högre Àr affective commitment gentemot organisationen.

Svensk Vattenkraftförening har upplevt behov av att hÀnvisa till branschens tjÀnsteleverantöreroch leverantörer av komponenter till smÄskaliga vattenkraftverk vid förfrÄgningar frÄninternationellt och inhemskt hÄll. Detta examensarbete har gjorts med syfte att möta detta behov,genom att kartlÀgga företag aktiva inom branschen smÄskalig vattenkraft.UtifrÄn initiala undersökningar och litteraturstudier bearbetas en modell fram för hurenkÀtundersökningen ska presentera samlad information. De samlade koncept och meningar somskapats under förstudien anvÀnds för att utforma en lista av aktiviteter som hör till processen attstarta, driva och underhÄlla ett vattenkraftverk. Stöd för att aktiviteternas förekomst tas frÄn olikaregister över liknande branschers kategoriseringar och branschföretagsverksamhetsbeskrivningar. Detta sammanvÀgt med de svar som samlats in frÄn intervjuer ochenkÀter skapar ett ramverk med fördefinierade aktiviteter.De huvudsakliga metoder som anvÀnts för att identifiera branschens aktörer, Àr att intervjua enhandfull Àgare av smÄskaliga kraftverk samt kontakta de kraftverksÀgare och medlemmar iSvensk Vattenkraftförening som uppgett e-postadress.

Syftet med uppsatsen Àr att skapa djupare förstÄelse för vilka skillnader som finns mellan finsk och svensk organisationskultur. Den avser att belysa utmaningar för en gemensam organisationskultur. Ytterligare ett syfte Àr att ge en teoretisk grund för vÄr magisteruppsats. Den kommer att utgöra en studie av organisationskulturen pÄ ett finsk-svenskt företag med utgÄngspunkt i de nationella skillnaderna.  För att undersöka finsk och svensk kultur har vi utgÄtt frÄn tvÀrkulturellisten Geert Hofstedes (1980) modell om hur det med hjÀlp av fem dimensioner gÄr att skilja nationella kulturer Ät. Vi har likasÄ anvÀnt generella teorier om organisationskultur, samt litteratur om Finlands respektive Sveriges kultur.

Tidigare forskning har visat samband mellan sprÄkanvÀndning och den uppfattning som kvinnor sjÀlva och samhÀllet har om vÄld och övergrepp. Kvinnor som har blivit utsatta för vÄld och övergrepp möter ofta misstro och skuldbelÀggande frÄn omgivningen, vilket leder till att de inte blir trodda och att förövaren i mÄnga fall inte döms. I detta arbete undersöks hur en viss sprÄkanvÀndning framstÀller vÄld och övergrepp pÄ ett sÀtt som bland annat skuldbelÀgger offret, och vilka konsekvenser den sprÄkanvÀndningen fÄr. Metoden för arbetet Àr diskursanalys, och bestÄr av en textgranskning av domar frÄn en svensk tingsrÀtt. Resultaten visar att rÀtten beskriver vÄld och övergrepp pÄ ett sÀtt som leder till konsekvenser som att vÄldet döljs, förövarens ansvar minskas samt att offret skuldbelÀggs.

VÄr samtid kan i mÄnga avseenden karaktÀriseras som en global tidsÄlder vilket vi kan se spÄr av pÄ flera hÄll, inte minst inom det högre utbildningssystemet. Flyttar vi fokus frÄn det globala till det nationella kan vi se att svensk högre utbildning under de senaste 20 Ären haft klara internationella tendenser, nÄgot som bland annat tagit sig uttryck i en expansion av det engelsksprÄkiga utbildningsutbudet liksom utbildningar med engelsksprÄkiga benÀmningar. Denna expansion har skett bÄde i absoluta tal och relativt det övriga utbildningsutbudet, vilket indikerar att det internationella under denna period har fÄtt ökad betydelse. Samtidigt uppstÄr skillnader i systemet mellan dem som investerar stort i det internationella och dem som inte gör det. Dessa skillnader mÀrks pÄ lÀrosÀtesnivÄ och Àven pÄ ÀmnesnivÄ.