Arbetets syfte var att undersöka hur vi som lärare kan använda oss av laborativa uppgifter när eleverna arbetar med areabegreppet inom matematikens geometriområde. Intervjuer med sex elever och observationer av 36 elever valdes från två klasser i årskurs sju. Resultatet visade att många elever ansåg att det var positivt om man kunde variera undervisningen genom att både använda sig av laborativa uppgifter och arbeta i läroboken samt att vissa elever även fick ökad förståelse för areabegreppet när de fick arbeta laborativt..

Syftet med detta arbete har varit att ta reda på hur lärare och skolledare på en grundskola uppfattar begreppet elever i behov av särskilt stöd och om detta stöd är kopplat till en diagnos. Vi valde att genomföra en kvalitativ studie där vi intervjuade åtta pedagoger och två rektorer på en skola. Intervjufrågorna var baserade på våra forskningsfrågor och vi ville ta del av informanternas personliga åsikter. Vår studie resulterar i att de elever som inte når skolans mål får särskilt stöd. Vidare visar studien att pojkar får mer stöd än flickor.

Syfte med studien var att undersöka elevers tankar och uppfattningar kring nyttan med att kunna läsa. För att få svar på följande frågeställningar; Vad är läsning, enligt elever, vilka uppfattningar har elever om att kunna läsa och när upplever elever att de har användning för sin läskunskap.  Vi beslöt oss för att genomföra en enkätundersökning. Samtliga elever som ingick i vår kvalitativa studie går i årskurs tre. Eleverna gick i två olika skolor i två skilda kommuner.Resultatet som framkom visar att eleverna inte har en klar uppfattning av varför det är bra att kunna läsa. De anser dock att läsning är ordförståelse, kunskap och ord.

Syftet med vår undersökning är att få fram vilka metoder elever och pedagoger använder vid läsinlärningen. För att kunna få veta detta valde vi att intervjua olika pedagoger och elever från två skolor i Skåne län. Undersökningen visar att de flesta eleverna använder sig av ljudmetoden, den syntetiska, men det finns även de elever som använder helordsmetoden, omedelbar igenkänning av orden. Det som också framkommit i undersökningen är att pedagogerna använder sig av olika tränings- och inlärningsmaterial såsom Läsning på Talets Grund (LTG), Storbok och Lillbok, Witting, Bornholmsmodellen, Att skriva sig till läsning och Storyline vid läsinlärningen. Resultatet visar även på att pedagogerna använder en variation av olika metoder där de använder det som de anser vara bra och relevant..

Syftet med detta arbete var att få kunskap om vad några elever i år 9 anser motiverar dem i skolarbetet och vad som får dem att anstränga sig och göra sitt bästa i skolan samt att försöka ta reda på om det verkar finnas några skillnader i uppfattningar om motivation mellan elever med höga betyg och elever med låga betyg. Som undersökningsmetod användes kvalitativa intervjuer med nio elever i år 9, varav fem med höga betyg och fyra med låga betyg. Resultaten visar att elevernas motivation påverkas av flera faktorer. Eleverna drivs av både yttre motivation i form av betyg och inre motivation där känslan av att lyckas och förstå är viktig liksom att det man arbetar med känns meningsfullt och intressant. Läraren har också en stor betydelse för elevernas motivation.

Syftet med detta arbete är att förstå hur man kan arbeta med skrivprocessen i skolan och om detta hjälper elever i deras arbete med texter. För att få svar på mina frågor har jag studerat litteratur i ämnet och genomfört en mindre undersökning där jag provade teorierna på en grupp elever. Därefter genomförde jag intervjuer med eleverna för att få veta vad de tyckte om arbetssättet. Resultatet av intervjuerna pekar på att skrivprocessen är en modell som hjälper de flesta elever men kräver övning och förståelse för hur man kan bli hjälpt. Dessutom anser jag att varje lärare behöver utveckla en personlig modell som passar för dennes undervisningssyfte och grupp elever..

Bakgrund: Teknikens utveckling har gått oerhört fort fram och fått en stor betydelse i dagens samhälle. Detta gör att man i framtiden räknar med att en allt större integrering av tekniska verktyg kommer att ske i klassundervisningen. Den interaktiva skrivtavlan (IWB) är ett av de tekniska verktyg som är aktuell då den bedöms få en allt mer betydande roll i klassrummet. För att kunna optimera användandet av skrivtavlans funktioner måste det ske en förändring i skolans och lärares förhållningssätt till tekniska verktyg.Syfte:Fallstudiens syfte var att undersöka de hinder och möjligheter som upplevs vid införandet av IWB, samt undersöka förekomsten av olika lärartyper vid användningen av IWB.Metod:För att få svar på våra frågeställningar använder vi oss av semistrukturerade intervjuer och strukturerade observationer.Resultat:Resultaten analyseras utifrån Glover och Millers teori baserad på tre olika lärarkategorier som beskriver lärares olika inställningar till den interaktiva skrivtavlan. Vi använder även Prestridges teori som behandlar "First och Second order barriers".

Denna studie behandlar sex pedagogers definitioner av begåvning och begåvade elever samt perspektiv på deras tillvägagångssätt för att stimulera begåvade elever i skolan i relation till deras uppdrag och villkor.Data har samlats in via kvalitativa intervjuer och deltagande observationer av sex pedagoger på tre olika grundskolor. Intervjuerna spelades in med hjälp av en diktafon som senare transkriberades och under observationerna fördes noggranna fältanteckningar. Utifrån dessa anteckningar och det inspelade materialet utarbetades teman som kom att representera studiens resultat. Dessa teman behandlar:Variation av gruppsammansättningar kontra individuellt arbete, arbetssätt och digitala hjälpmedelNivågrupperingar av klasserna och gruppering av begåvade eleverUtmaningar i skolarbetetSamarbete mellan skola och hemStudien visar att det största arbetet med begåvade elever generellt gäller det dagliga arbetet med samtliga elever i skolan. Dock kunde även vissa specifika tillvägagångssätt urskiljas..

I detta examensarbete beskriver jag FMT-metoden, Funktionsinriktad MusikTerapi. Mitt syfte har varit att ta reda på hur FMT kan stödja elever med läs- och skrivsvårigheter i skolan. Jag beskriver i två fallbeskrivningar hur jag har arbetat med FMT med två elever som har läs- och skrivsvårigheter. Min slutsats är att FMT har en plats i grundskolan. Med FMT som resurs, skulle fler elever kunna fångas upp och få stöd med läs- och skrivinlärning. Fler elever skulle kunna ta till sig skolans undervisning och därigenom klara skolans mål. .

Syftet med examensarbetet var att jämföra och utvärdera två befintliga arbetssätt med avseende på vilket arbetssätt som är bättre för att utveckla begåvade elevers kunskap inom ämnet matematik. Under slutpraktiken, hösten 2001, arbetade vi på olika sätt på två skilda praktikskolor inom Luleå kommun. Dessa olika arbetssätt utvärderades med två sluttest, där testet Kaninburen var de vi focuserade mest på. Testet var övergripande och behandlade alla delmoment i undersökningsavsnittet rymdgeometri. Försökspersonerna bestod av två grupper på fem respektive sex elever i årskurs 9, gemensamt för dessa var att de hade betyget MVG.

I en värld med en ständig strävan efter en hållbar utveckling finns det olika tillvägagångssätt för att arbeta mot detta mål. Tillvägagångssätten och rönen utvecklas med jämna mellanrum och i dagsläget är hänsynstagande av ekosystemtjänster aktuellt både internationellt och nationellt. Med ekosystemtjänster menas något som naturen tillhandahåller och som bidrar till människans välfärd. Ekosystemtjänster kan också vara något i naturen som människan är beroende av. De senaste åren pågår ett arbete i Sverige som handlar om att belysa dessa aspekter av ekosystemtjänster samt integrera ett hänsynstagande av dem i både planering och miljöarbete.

Specialarbete, 15 hpSvenska som andraspråk SSA133NVt 2011Handledare: Lilian Nygren Junkin.

Studiens syfte är att analysera pedagogers syn på inkluderingsarbete med elever i särskolan och grundskolan. Vi vill undersöka hur pedagogerna anser att den inkluderade elevens sociala behov och självkänsla påverkas vid inkludering. Syftet är att ta reda på hur pedagogerna ser på stigmatisering och utanförskap. För att besvara syftet använder vi oss av följande frågeställningar; Hur ser pedagogerna på inkludering av barn tillhörande särskolan i grundskolan? Vilka för och nackdelar anser pedagogerna kan finnas vid denna inkluderingsform? Hur resonerar pedagogerna kring samarbetet mellan de olika skolformerna och vilka kvalifikationer anser de pedagogerna behöver för ett lyckat inkluderingsarbete? Sammanfattningsvis visar undersökningens resultat på att pedagogernas syn på inkludering är tämligen samstämmig, och att denna inte anmärkningsvärt skiljer sig åt.

Syftet med examensarbetet är att studera vilka åsikter lärare inom grundskolan och särskolan har om en skola för alla, utifrån ett perspektiv som lyfter fram elever i behov av särskilt stöd. Fokus ligger på vilka förändringar som behöver ske inför genomförandet av en skola för alla samt vilka fördelar respektive nackdelar en skola för alla kan medföra för eleverna. De forskningsfrågor som ligger till grund för examensarbetet är:Vad säger lärare i grundskolan och särskolan om en skola för alla?Vilka faktorer påtalar lärare är grundläggande för att en skola för alla ska fungera?Vilka positiva respektive negativa följder kan en skola för alla föra med sig för eleverna enligt lärare?Litteraturgenomgången behandlar de faktorer som kan påverka hur framgångsrikt genomförandet av en skola för alla blir, och dessa är bland andra att en ändrad människosyn krävs i samhället, skolans personal behöver vidareutbildas och en anpassning av skolmiljön fordras. Bland de fördelar som framkommit finns argumenten att eleverna från särskolan inte behöver särskiljas, grundskolans elever lär sig att acceptera människors olikheter och eleverna kan få ett utbyte av varandra.

Sammanfattning Denna studie syftar till att undersöka den övergripande frågeställningen: På vilket/vilka sätt kan skönlitteratur sägas ha en plats i den naturvetenskapliga undervisningen i grundskolans tidigare år?, samt delfrågorna: I vilken utsträckning förekommer, utifrån pedagogernas per-spektiv, ett begreppsutvecklande mål, med inriktning på naturvetenskapliga begrepp, i under-visningen med skönlitteratur, På vilket/vilka sätt ett arbete med skönlitteratur kan leda till be-greppsutveckling, och Vilka elevgrupper; elever med svenska som modersmål, elever med svenska som andraspråk eller språksvaga elever, som eventuellt kan gynnas av skönlitteratu-ren? Elever i år två, tre och fyra ingick i undervisningsförsök, som baserades på kortskrivning kring begreppen ?vatten? och ?miljöhot? före och efter högläsning av en skönlitterär text. Dessutom intervjuades två pedagoger som undervisat utifrån samma skönlitterära bok, samt Jan Nilsson, som är lärarutbildare på Malmö högskola och en stor förespråkare för skönlittera-tur som kunskapskälla. Undersökningarna antyder att vissa elever i stor utsträckning gynnas i sin begreppsutveckling, utifrån det skönlitterära innehållet. Det gick inte att urskilja vilken elevgrupp som gagnades mest.