Denna uppsats syftar till att kvantitativt studera och underso?ka selektiv migration i Uppsalas genom att observera ro?rlighet och befolkningsfo?ra?ndringar under tidsperioden 1990-2010 fo?r bostadsomra?den byggda under miljonprograma?ren 1965-1974. Fo?r att uppna? underso?kningen syfte har longitudinella demografiska och socioekonomiska data, ha?mtade fra?n databasen GeoSweden, fo?r inflyttare, utflyttare och stannare i Uppsalas miljonprogram analyserats. Analys av sagda data visar att andelen Sverigefo?dda individer i Uppsalas miljonprogram minskade under perioden 1990-2010 i takt med att andelen utlandsfo?dda inflyttare o?kade.

Syfte: Studiens syfte var att undersöka fem högstadieelevers uppfattningar och erfarenheter av en-till-en-datorer. De intervjuade eleverna hade sedan tidigare bedömts ha behov av en egen skoldator som sÀrskilt stöd. LÀsÄret 2012/2013 fick samtliga elever Äk 6-9 pÄ den aktuella skolan en-till-en-datorer, varför förutsÀttningarna för lÀrandet förÀndrades. Syftet med studien var att undersöka dessa elevers erfarenheter och uppfattningar om motivationen till skolarbetet, sjÀlvkÀnslan, mÄluppfyllelsen samt om arbetssÀttet hade förÀndrats i och med att alla fick en dator. FrÄgorna var: Hur beskriver de intervjuade eleverna, som tidigare haft en egen skoldator, nu sin upplevda skolsituation, nÀr alla elever har en en-till-en-dator? Hur upplever eleverna inkludering, mÄluppfyllelse och motivation till skolarbete detta lÀsÄr, jÀmfört med föregÄende? PÄ vilket sÀtt har en-till-en-datorerna inneburit att eleverna anvÀnder datorn pÄ annorlunda sÀtt idag, mot föregÄende lÀsÄr.Teori: Studien utgÄr ifrÄn sociokulturell teori som teoretisk ram, dÀr datorn ses som en medierande artefakt.

I vÄr uppsats har vi studerat lÀrandemiljöer för elever med autism. Vi har studerat begreppen segregering och integrering och försökt lyfta fram hur elever med autism lÀr. Syftet med vÄr uppsats var att fÄ kunskap om hur man kan anpassa lÀrandemiljön för elever med autism och hur skolorna arbetar i förhÄllande till de teorier som finns. För att fÄ denna kunskap genomförde vi kvalitativa intervjuer med Ätta pedagoger samt anvÀnde oss av relevant litteratur. UtifrÄn materialet vi har fÄtt fram har vi analyserat och dragit slutsatser.

Denna studie syftar till att undersöka nÄgra förskollÀrares syn pÄ och arbete med barn i behovav sÀrskilt stöd. Utöver detta beskrivs vilka olika stödinsatser förskollÀrarna har erfarenhet avi förskolan. De frÄgestÀllningar studien utgÄr frÄn Àr följande:- Hur resonerar förskollÀrarna nÀr det gÀller vilka barn som Àr i behov av sÀrskilt stöd?- Vilka uppfattningar har förskollÀrarna om att arbeta med barn i behov av sÀrskilt stöd?- Vilka olika stödinsatser har förskollÀrarna erfarenhet av i förskolan?I studien anvÀnds kvalitativa intervjuer som metod. Sju förskollÀrare mellan 25 Är och 59 ÄrfrÄn tvÄ olika förskolor i en mellanstor kommun, har intervjuats för att fÄ deras uppfattningaroch resonemang kring frÄgestÀllningarna.

Bakgrund: Endometrios ?r en sjukdom som drabbar en av tio kvinnor i fertil ?lder. Kunskapen om sjukdomen ?r begr?nsad och kvinnor kan beh?va v?nta i flera ?r fr?n symtomdebut till diagnos. Psykiska konsekvenser av sjukdomen tas s?llan i beaktning. Sjuksk?terskan har en viktig roll i att m?ta patienten med r?tt kunskap f?r att bidra till en personcentrerad v?rd. Syfte: Att unders?ka hur kvinnors psykiska h?lsa p?verkas av att leva med endometrios f?r att ?ka f?rst?elsen kring deras omv?rdnadsbehov.

Division med brÄk Àr ett av de omrÄden av skolans matematiska innehÄll som bÄde elever och lÀrare har svÄ-righeter med. I flera internationella studier har man funnit att lÀrares svÄrigheter delvis grundas i ett proce-durellt förhÄllningssÀtt till de lösningsmetoder som anvÀnds vid division med brÄk. Detta, i kombination med att lÀrare har svÄrt att konstruera realistiska förklaringsmodeller till sÄdana typer av uppgifter, pÄverkar Àven lÀrares undervisning.Syftet med denna uppsats Àr att undersöka svenska högstadielÀrares Àmneskunskaper och pedagogiska Àm-neskunskaper om division med brÄk. De frÄgestÀllningar studien Àmnar besvara Àr vilka vanliga Àmneskun-skaper och specialiserade Àmneskunskaper lÀrare visar samt vilka pedagogiska Àmneskunskaper om under-visning och pedagogiska Àmneskunskaper om elever lÀrare visar om division med brÄk.Fem matematiklÀrare i Ärskurs 7-9 utvaldes för kvalitativ intervju, dÀr de bÄde fick berÀkna uppgifter med division med brÄk samt beskriva hur de sjÀlva resonerar kring sin undervisning, elevers svÄrigheter och in-troduktion av division med brÄk. I intervjuerna framkom att lÀrarna generellt visade prov pÄ bÄde goda Àm-neskunskaper och goda pedagogiska Àmneskunskaper..

Verbet f? ?r h?gfrekvent i svenskan, och anv?nds i m?nga sammanhang i m?nga olika verbkonstruktioner. Dessa bruk av verbet g?r att det kan ses som karakteristiskt f?r svenskan j?mf?rt med motsvarande verb i andra spr?k (med betydelsen ?ta emot?). Uppsatsens hypotes ?r att konstruktionen modalt f? + ett verb i infinitiv ?r vanligare i fackspr?kliga texter skrivna p? svenska ?n i texter ?versatta fr?n engelska.

Bakgrund: Befolkningen av ?ldre ?kar globalt och studier visar att antalet ?ldre p? akutmottagning ?r h?g till f?ljd av multisjuklighet, polyfarmaci och ?ldersrelaterade fysiologiska f?r?ndringar och funktionsneds?ttningar. Dessutom ?kar prevalensen av demenssjukdomar som en f?ljd av ovan. Studier visar att ?ven personer med demensproblematik ofta bes?ker akutmottagningen vilket ?r problematiskt d? milj?n d?r inte ?r anpassad f?r denna patientgrupp vilket uts?tter dem f?r en rad utmaningar med negativa konsekvenser, s?som f?rs?mring av beteende och funktion.

Syfte: Studiens övergripande syfte Àr att undersöka elevassistenters funktion och arbete med elever i behov av sÀrskilt stöd i skolan. Dessutom Àr syftet att mer specifikt studera hur elever görs delaktiga i samspelsituationer.Teori: Studiens etnografiska ansats tar sin utgÄngspunkt i det sociokulturella perspektivet. Perspektivet framhÄller kommunikation och sprÄkanvÀndning som det viktigaste kollektiva verktyget för att mÀnniskor skall kunna förstÄ och samspela med varandra (SÀljö, 2000). Med det sociokulturella perspektivet som en grund fördjupar sig studien i kommunikationen med hjÀlp av diskursanalys. I diskursanalys Àr sprÄket centralt, dÄ det Äterger och formar verkligheten.

Syfte: Syftet med studien var att belysa hur fyra förskollÀrare beskriver arbetet med att utveckla kommunikationsförmÄgan hos barn med autismspektrumtillstÄnd, utifrÄn förskolans lÀroplan.Studien utgÄr frÄn följande frÄgestÀllningar:? Hur beskriver förskollÀrarna möjligheter och hinder i strÀvan mot de kommunikativa mÄlen i förskolans lÀroplan nÀr det gÀller barn med autismspektrumtillstÄnd?? Hur genomför förskollÀrarna arbetet i barngruppen sÄ att barnen med autismspektrumtillstÄnd stimuleras och utmanas i sin sprÄk- och kommunikationsutveckling?? Vilken hjÀlp tycker förskollÀrarna att de sjÀlva behöver och fÄr för att kunna strÀva efter att varje barn utvecklar sin förmÄga att kommunicera med andra?Metod: I studien anvÀnds en kvalitativ metod. Genom halvstrukturerade intervjufrÄgor undersöker jag hur fyra förskollÀrare med egna ord beskriver sitt arbete med barn med autismspektrumtillstÄnd (AST). Respondenterna har flera Ärs erfarenhet av barn med AST i förskolan. TvÄ pedagoger arbetar pÄ resursavdelningar och tvÄ pÄ specialavdelningar.Resultat: Resultatet visar att förskollÀrarna Àr övervÀgande positiva till möjligheterna att strÀva mot mÄlen.

AbstractTill förskolan kommer barn med olika förutsÀttningar och en del av dessa barn kan vara i behov av sÀrskilt stöd. Definitionen av begreppet barn i behov av sÀrskilt stöd kan variera, dÄ det kan finnas olika orsaker till sÀrskilda stödinsatser. Barn med ADHD eller ADHD liknande symptom kan vara i behov av dessa insatser. I denna studie har vi för avsikt att ta reda pÄ nÄgra pedagogers syn angÄende diagnostisering vid ADHD hos barn i förskoleÄldern, vad diagnosen kan innebÀra för de inblandade och hur de pedagogiska insatserna kan se ut.De svÄrigheter, vilka ADHD kan bÀra med sig, kan variera i omfattning och grad och framtrÀder framförallt i det sociala samspelet och det finns mÄnga faktorer som kan pÄverka ett barns beteende, bl. a.

Syfte: Det övergipande mÄlet med arbetet var att skapa kunskap om förskollÀrares specialpedagogiska kompetens. Studiens syfte var att granska det specialpedagogiska uppdraget i förskollÀrarutbildningens styrdokument genom en komparativ undersökning som jÀmförde dagens uppdrag med det för 20 Är sedan. Syftet preciserades med följande frÄgestÀllningar: 1. Hur formuleras det specialpedagogiska uppdraget i styrdokumenten? 2.

Bakgrund F?rstoppning k?nnetecknas av sv?righeter att t?mma tarmen, vilket leder till h?rd avf?ring och minskad tarmt?mningsfrekvens. Tillst?ndet p?verkar h?lsan negativt, men uppm?rksammas s?llan som ett allvarligt problem av v?rdpersonal. Detta leder till att ?ldre personer inte alltid f?r det st?d och de omv?rdnads?tg?rder som de beh?ver.

Idrottsundervisning för elever med diagnosen autism Àr en miljö som krÀver specialpedagogiska ÄtgÀrder. Struktur Àr en grundlÀggande del i undervisningen av dessa elever. Detta Àr nÄgot som examensarbetet behandlar. Genom intervjuer och observationer har denna undersökning resulterat i olika metoder och undervisningsstrategier för barn och ungdomar med autism vad gÀller motorik, kondition, bollspel, samarbete, tvÄngsmÀssiga mönster och att fÄnga elevens intresse. Detta examensarbete kan fungera som ett underlag till idrottslÀrare som arbetar med autistiska elever.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur ensamkommande flyktingbarn och personal pÄ ett urval av boenden, upplever de insatser som görs för att underlÀtta integrering i samhÀllet, med fokus pÄ skola, fritid och sprÄk. Vi anvÀnde oss av fyra stycken halvstrukturerade intervjuer, med personal och boenden, fördelade pÄ tvÄ olika boenden. Detta för att fÄ en inblick i det aktiva arbetet med integration samt upplevelsen av huruvida det gett nÄgot resultat. Vi grundade vÄr analys pÄ identitetsteorin samt systemteorin. Viktiga resultat var bland annat vikten av att hitta rÀtt personer nÀr man som ensamkommande flyktingbarn kommer till ett nytt land.