Detta examensarbete ger en bild av hur högstadielÀrare ser pÄ specialpedagoger och deras arbete pÄ högstadiet. Det visar ocksÄ lÀrarnas instÀllning till specialpedagoger och deras arbete. Resultatet visar att instÀllningen hos lÀrarna varierar men man har tillit till specialpedagogernas kompetens. LÀrarna anvÀnde sig av de specialpedagogiska resurserna i varierande grad, dÀr lÀrarna i kÀrnÀmnena anvÀnde sig mer av den specialpedagogiska resursen Àn övriga lÀrare..

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur lÀrare i svenska som andrasprÄk (SVA) och specialpedagoger ser pÄ sitt uppdrag nÀr det gÀller elever med utlÀndsk bakgrund, i behov av sÀrskilt stöd. Studien baseras pÄ sex intervjuer med tre SVA-lÀrare och tre specialpedagoger, frÄn tre olika skolor i en kommun. Intervjuerna transkriberades och analysen, som Àr gjord utifrÄn det kategoriska och relationella perspektivet att förhÄlla sig till specialpedagogik, utgÄr frÄn studiens tre frÄgestÀllningar vilka handlar om uppdrag, kompetens samt om möjligheter och hinder.Resultatet visar att samtliga intervjupersoner, bÄde SVA-lÀrare och specialpedagoger, kÀnner att deras uppdrag Àr otydligt nÀr det gÀller arbetet med elever med utlÀndsk bakgrund, i behov av sÀrskilt stöd. Trots en formell behörighet och ett stort engagemang anser de sig inte heller ha den kunskap som krÀvs för att kunna bedöma elevernas behov eller vilka insatser som bör göras.Resultatet visar ocksÄ att SVA-lÀrarna och specialpedagogerna Àr medvetna om att elever med utlÀndsk bakgrund, pÄ grund av att ledningen och personalen generellt saknar kunskap, Àr underrepresenterade i den specialpedagogiska verksamheten. Intervjupersonerna ser hÀr adekvat kartlÀggningsmaterial, samarbete och fortbildning i olika kulturer, som möjligheter för att kunna upptÀcka och sÀtta in rÀtt sorts stöd i tid.Samtliga intervjupersoner Àr dessutom ense om, att eftersom skolan fortfarande inte Àr redo att inkludera alla elever, Àr Àmnet SVA och den lilla stödgruppen nÄgra av förutsÀttningarna för att elever med utlÀndsk bakgrund, i behov av sÀrskilt stöd, sÄ smÄningom ska kunna kÀnna sig inkluderade i den ordinarie klassrumsundervisningen..

This study is about different teacher?s ÂŽconception of remedial classes and its function in TodayÂŽs School. ?A school for everyone? the utopia that all schools and teachers aspire for. All pupils, regardless of ethnic background, class, and religious affiliation should be able to go to school without being segregated and are seen as different.

I denna studie kan lÀsas om en skola dÀr speciallÀrare och specialpedagog har lett lÀrande samtal med arbetslag som ett utvecklingsarbete.  Studien Àr ett nedslag i tvÄ av dessa samtal. Syftet med studien har varit att förstÄ specialpedagogens roll i det lÀrande samtalet, att undersöka vad som egentligen sÀgs samt att undersöka hur de lÀrande samtalen bidrar till en diskussion om specialpedagogiska arbetssÀtt i de arbetslag dÀr man för lÀrande samtal.Tidigare forskning som presenteras i studien rör sig inom det specialpedagogiska omrÄdet. LitteraturgenomgÄngen innehÄller en sammanfattande presentation av speciallÀrarens olika roller historiskt, om olika former av samtal samt perspektiv pÄ lÀrande. För att förstÄ de lÀrande samtalen har de filmats och analyserats utifrÄn ett systemteoretiskt perspektiv. Resultatet visar att pedagogerna i samtalen talar om handlande, situationsbundet eller planerat. SamtalsinnehÄll kunde ocksÄ kopplas till lÀrandet i samtalet genom samtalsstrukturen.

Syftet med studien Àr att utveckla kunskap om hur personalen pÄ boenden för ensamkommande barn utifrÄn empowerment arbetar med att möjliggöra de ensamkommande barnens delaktighet, inklusion och integration i samhÀllet. Vidare syftar studien Àven till att belysa hur personalen pÄ boenden sjÀlva ser pÄ detta arbete. De frÄgestÀllningarna som belyses i studien Àr: Vad i arbetet med förhÄllningsÀtt skapar möjlighet till ensamkommande barns delaktighet i samhÀllet, enligt personal pÄ boenden för ensamkommande barn? Finns det skillnader mellan personal pÄ HVB- boenden om vad man anser om att arbeta med delaktighetsfrÀmjande arbete? Om ja, kan dessa skillnader dÄ förklaras med kön, Älder, utbildning, erfarenhet etc. av att arbeta med ensamkommande barn? Metoder som anvÀnds i studien har en kvantitativ och kvalitativ ansats och innehÄller en enkÀtundersökning och tre intervjuer gjorda med boendepersonalen i Kalmar lÀn.

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka hur lÀrare organiserar och anpassar naturvetenskaplig undervisning för elever i behov av sÀrskilt stöd. MÄlet var att finna de centrala teman som framkom i lÀrarnas berÀttelser av sin verksamhet. För att söka svar pÄ dessa frÄgor genomfördes kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med sammanlagt fem lÀrare som pÄ nÄgot sÀtt arbetar med naturvetenskap för elever i behov av sÀrskilt stöd. Syftet bröts ner i följande frÄgestÀllningar: ? Vilken roll har lÀrare i naturvetenskap för elever i behov av sÀrskilt stöd? ? Hur organiserar och anpassar lÀrare sitt arbetssÀtt och val av stoffomrÄden i naturvetenskap för elever i behov av sÀrskilt stöd? Som förberedelse för intervjuerna gjordes en litteraturstudie för att bli insatt i Àmnet.

Bakgrund: Teknikens utveckling har gÄtt oerhört fort fram och fÄtt en stor betydelse i dagens samhÀlle. Detta gör att man i framtiden rÀknar med att en allt större integrering av tekniska verktyg kommer att ske i klassundervisningen. Den interaktiva skrivtavlan (IWB) Àr ett av de tekniska verktyg som Àr aktuell dÄ den bedöms fÄ en allt mer betydande roll i klassrummet. För att kunna optimera anvÀndandet av skrivtavlans funktioner mÄste det ske en förÀndring i skolans och lÀrares förhÄllningssÀtt till tekniska verktyg.Syfte:Fallstudiens syfte var att undersöka de hinder och möjligheter som upplevs vid införandet av IWB, samt undersöka förekomsten av olika lÀrartyper vid anvÀndningen av IWB.Metod:För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar anvÀnder vi oss av semistrukturerade intervjuer och strukturerade observationer.Resultat:Resultaten analyseras utifrÄn Glover och Millers teori baserad pÄ tre olika lÀrarkategorier som beskriver lÀrares olika instÀllningar till den interaktiva skrivtavlan. Vi anvÀnder Àven Prestridges teori som behandlar "First och Second order barriers".

Skollagen Àr det regelverk som styr hur verksamheten i skolan ska vara utformad, den betonar bland annat alla elevers rÀtt till stöd och likvÀrdiga förutsÀttningar. Som skolans lokala huvudman ansvarar kommunerna för att utbildningen sker i samklang med lagar och förordningar. Forskning och rapporter har dock visat att det inte alltid Àr lÀtt att omsÀtta skollagens krav pÄ att alla elever ska fÄ stöd i en verklighet dÀr den kommunala budgeten ofta sÀtter ramarna och har tolkningsföretrÀde i verksamheten. Den hÀr studien undersökte hur rektorer uppfattade de skyldigheter de har enligt skollagen i relation till de ekonomiska medel de tilldelas av kommunen. Anledningen till att just rektorer valdes för undersökningen var att de har rollen som statens representant i skolan, och i den rollen ingÄr det att garantera att skollagen efterföljs.

Det stora informationsflo?det pa? webben inneba?r att organisationer och fo?retag beho?ver kunna na? ut med konkurrenskraftig information till sin ma?lgrupp pa? ett effektivt sa?tt. Inneha?llshanteringssystem som till exempel WordPress a?r ett hja?lpmedel fo?r detta men det inneba?r a?ven att administration kan komma att hanteras av oerfarna anva?ndare. Det ha?r arbetet behandlar hur det ga?r att anpassa administrationsgra?nssnittet i WordPress fo?r att fo?rba?ttra dess anva?ndbarhet.

I en vÀrld med en stÀndig strÀvan efter en hÄllbar utveckling finns det olika tillvÀgagÄngssÀtt för att arbeta mot detta mÄl. TillvÀgagÄngssÀtten och rönen utvecklas med jÀmna mellanrum och i dagslÀget Àr hÀnsynstagande av ekosystemtjÀnster aktuellt bÄde internationellt och nationellt. Med ekosystemtjÀnster menas nÄgot som naturen tillhandahÄller och som bidrar till mÀnniskans vÀlfÀrd. EkosystemtjÀnster kan ocksÄ vara nÄgot i naturen som mÀnniskan Àr beroende av. De senaste Ären pÄgÄr ett arbete i Sverige som handlar om att belysa dessa aspekter av ekosystemtjÀnster samt integrera ett hÀnsynstagande av dem i bÄde planering och miljöarbete.

Andersson, Anna (2008) Vad kan grundskolan lÀra av sÀrskolan? Att arbeta med matematik med elever i grÄzonen. (What can compulsory school learn from the special school for pupils with learning difficulties? Teaching mathematics to children in the gray zone). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med arbetet Àr att undersöka och beskriva hur man pÄ tvÄ olika sÀrskolor arbetar med elever i grÄzonen och deras matematiska utveckling för att kunna ha nytta av det för eleverna i grÄzonen i grundskolans tidiga skolÄr (F-6). Genom studiebesök och intervjuer med specialpedagoger i sÀrskola har jag tagit reda pÄ hur de arbetar med elever i grÄzonen och deras matematiska utveckling.

During the late 1990s a movement with the intention of forming independent libraries emerged on Cuba. They were seen as an alternative to the public libraries which were supposed to be suffering from censorship by the Cuban government. The purpose of this thesis is to compile and bring structure in a debate regarding public libraries on Cuba and what have become known as independent libraries. In this thesis a textual analysis has been approached for examining articles, websites and reports concerning what attitudes and position the library support organizations Friends of Cuban Libraries FCL, Cuban Libraries Solidarity Group CLSG and IFLA/FAIFE have regarding the two different library types. These positions is throughout the survey connected with the concept of intellectual freedom.

Syftet med min undersökning har varit att undersöka vad sfi-lÀrare identifierar som specialpedagogiska behov och resurser i sin verksamhet. Studien grundar sig pÄ intervjuer med sex sfi-lÀrare i tre kommuner. Informanterna, som alla arbetar med kursdeltagare med kort eller ingen skolbakgrund blev tillfrÄgade att identifiera specialpedagogiska behov och resurser i sin verksamhet. Resultatet visar, att Àven om det finns en specialpedagog som i nÄgon bemÀrkelse Àr knuten till utbildningen, mÄste sfi-lÀraren i mÄngt och mycket anvÀnda sin egen erfarenhet och fantasi i den dagliga verksamheten..

Denna studie har som syfte att unders?ka anv?ndningen av b?cker och leksaker i fritidshemmet f?r att skapa en inkluderande l?rmilj? med fokus p? interkulturella relationer. F?r att uppn? att svara p? det syftet har vi arbetat efter f?ljande fr?gest?llningar: - P? vilket s?tt bidrar materialval s?som b?cker och leksaker till att fr?mja f?rst?else f?r m?ngkulturalitet p? fritidshemmet? - Hur arbetar l?rare p? fritidshemmet bland annat genom b?cker och leksaker f?r att skapa en inkluderande l?rmilj?? F?r att besvara dessa fr?gest?llningar har vi bes?kt tre skolor i V?stra G?talands L?n d?r vi gjort en inventering av material p? fritidshemmets verksamheter, intervjuat sex stycken verksamma l?rare och sedan gjort en kvantitativ redovisning p? b?cker. F?r att analysera v?r insamlade data har vi utg?tt fr?n tv? olika teorier; sociokulturella och interkulturella perspektiven. I studien har vi kommit fram till tre huvudsakliga teman: 1.

Sammanfattning/abstrakt Obeid, Najah (2015). ÖvergĂ„ng till och undervisning i kommunikationsskola - En kvalitativ studie om undervisning av elever med grav sprĂ„kstörning ur ett lĂ€rar-, logoped- och inkluderingsperspektiv. Transition to and education in communication school ? A qualitative study on the education of pupils with severe language impairment from a teacher's, speech pathologist's and an inclusion perspective. Syfte Syftet med denna studie Ă€r att ur lĂ€rares/specialpedagogs och logopeders uppfattningar/perspektiv studera hur elever med grav sprĂ„kstörning blir överlĂ€mnade av sprĂ„kförskola/skola till en kommunikationsskola. Vidare undersöks Ă€ven kommunikations-skolans verksamhet och dess beredskap.