Idrottsundervisning för elever med fysiska funktionshinder har i flera tidigare studier visat sig att det kan innebära svårigheter. Syftet med detta examensarbete var att erhålla en fördjupad förståelse för hur lärare och fysiskt funktionshindrade elever upplever situationen i ämnet idrott och hälsa i skolan, samt vilka erfarenheter idrottslärare har kring ämnet. Genom observationer och intervjuer med elever och lärare på tre olika skolor, har ett resultat av deras upplevelser och erfarenheter kring situationen i ämnet idrott och hälsa i skolan uppkommit. Utifrån en inspiration av grounded theory som metod analyserades de transkriberade intervjuerna och observationerna från de olika skolorna. Datan som erhållits från metoderna har resulterat i olika begrepp som kan karakterisera de olika skolorna i undersökningen: Nivåanpassningar, individualisering, relation, trygghet, kommunikation och resurser.

Göteborg Energi has a surplus of district heating during spring, summer and fall. The heat surplus is due to a constant production of waste heat from oil refineries and heat from waste incineration over the year. It would be desirable to increase the demand for heat and the uptime for the newly built combined heat and power generation plant, Rya Kraftvärmeverk. One alternative could be to integrate Rya Kraftvärmeverk with a pellet production facility. By producing heat, electricity and pellet in a joint process the energy use can be decreased.

SyfteSyftet med studien var att undersöka hur rektor och två specialpedagoger på en gymnasiefriskolabeskriver organisation och arbetsprocesser för och med elever i läs- och skrivsvårigheter.Syftet var även att studera huruvida informanternas tal om dessa elever innebäratt man uttrycker att eleverna inkluderas i verksamheten eller om eleverna tycks exkluderas ivissa sammanhang.TeoriDet teoretiska perspektivet sociokulturell teori innebar dels en tonvikt på att elevenssvårigheter uppstår i samspel med den omgivande miljön, dels en tonvikt på språk ochkommunikation. Det sistnämnda betyder att informanternas tal, s.k. diskurser, om arbetetkring elever i läs- och skrivsvårigheter också uttrycker en social praktik, dvs. att talet fårkonsekvenser för de handlingar som utförs.MetodMed den kvalitativa forskningsintervjun som grund användes diskursanalys som metodologiskansats. Intervjuerna spelades in, transkriberades och kategoriserades utifrån frågeställningarnavilka förutsättningar som finns på skolan för inkludering, hur skolan förebyggeroch undanröjer hinder för inkludering samt vilka möjligheter och hinder det finns förinkludering.

Syftet med denna uppsats är att undersöka en funktionell svenskundervisning där undervisning om språkliga strukturer integreras i undervisningen kring eget skrivande och analys av egna och andras texter. Fokus ligger på undervisningens relation till kontextuella aspekter av verksamheten, såsom sammanhang som har att göra med praxis i klassrummet, den enskilda skolan och yttre ramar på ett samhälleligt plan. Centrala begrepp är dialogicitet, processer, stödstrukturer, undervisning rörande språkliga strukturer, integrering, erfarenhetspedagogisk ämnessyn och text som socialt beteende. Såväl min analysapparat som den studerade undervisningen har inspirerats av ett sociokulturellt perspektiv på lärande, särskilt nydialogiska och genrepedagogiska teorier.Studien följer fyra undervisningsförlopp i grundskolans senare år och i gymnasieskolan genom observationer, samtal i fokusgrupper samt intervjuer med lärare och elever.Resultatet visar att den genomförda undervisningen värderas högt av lärare och elever, och lärarna menar att alla kategorier av elever tjänar på denna typ av integrerad undervisning. Den upplevs som effektiv och engagerande.

Dagens skola ska arbeta mot en "skola för alla". Ämnet Idrott och hälsa är ett komplext ämne när det gäller att bedriva en inkluderande undervisning där alla elever oavsett diagnos eller funktionshinder ska ingå. Problematiken ligger i att ämnet Idrott och hälsa är ett utpekande ämne där du visar upp dina svaga/starka egenskaper öppet inför alla klasskamrater. Vanligtvis får eleven en direkt feedback på sin kompetens vilket kan vara känsligt för alla berörda parter.Vikten av att lärare ändå arbetar mot en inkluderande undervisning ligger i skolans intresse då skolorna skall vara anpassade till alla och där denna debatt ständigt är aktuell. Syftet med detta arbete är att undersöka huruvida lärare inom Idrott och häsla på grundskolenivå, årskurs 6-9, arbetar för en inkluderande undervisning.

Syftet med denna studie var att ta reda på vilken hjälp en lärare kan ge en elev som har beteendeproblem och uppträder på ett sådant sätt att denna stör undervisningen för sig själv och/eller andra, samt vilka metoder som finns för att hjälpa den samme och vad en lärare kan göra när problemen blir för svåra. I undersökningen deltog tre lärare, en specialpedagog och en socionom. Metoden för undersökningen var semistrukturerade intervjuer. Undersökningen visade att i klassrummet spelar bemötande och positiv förstärkning en viktig roll för att eleven ska bli sedd och därigenom uppträda på ett bättre sätt. Regler och ramar och ett strukturerat förhållningssätt är medel som ger elever med beteendeproblem bättre förutsättningar.

Påverkansmöjligheterna i ett representativt system är normalt att rösta, kontakta en politiker samt eget engagemang i ett politiskt parti. Uppsatsens syfte är att precisera hur Västerås stad förhåller sig till två idealtypiska ytterligheter och ifall beslutsprocessen är att betrakta som ett närmande eller avvikande från Dahls idealtypiska demokratidefinition. De undersökta påverkansmöjligheterna medborgardialog, utökat samråd, allmänhetens frågestund och sociala medier var av olika dignitet. Utökat samråd och allmänhetens frågestund betraktas som meningsfulla och som ett närmande av idealet, medan medborgardialogen och sociala medier betraktas som symboliska och ett närmande av idealtypen oligarki. Uppsatsens huvudsakliga slutsats är att det i princip krävs att medborgaren är berörd av en fråga för att inkluderas inför en beslutsprocess.

Problemomra?det och syftet med uppsatsen a?r att underso?ka hur elever i skola?r 7 ? 9 placerade i en sa?rskild undervisningsgrupp upplever, ka?nner och vilka erfarenheter de har och har haft under sin grundskolega?ng. Deras erfarenheter analyseras i fo?rha?llande till olika skolrelaterade begrepp som: inkludering, delaktighet, normalitet och ?En skola fo?r alla? Vidare sa? go?rs en generell politisk diskussion o?ver tid om samha?llets syn pa? elever i behov utav sa?rskilt sto?d. Med underso?kningen hoppas jag kunna bidra kunskap om erfarenheter och perspektiv hos elever placerade i sa?rskild undervisningsgrupp, fo?r att go?ra en ba?ttre skolsituation mo?jlig. Den empiriska underso?kning genomfo?rdes med hja?lp av intervjuer av ett antal utvalda elever som har sin skolga?ng i en sa?rskild undervisningsgrupp I underso?kningen kom det fram att elever ibland upplever sig delaktiga i skolarbetet med den nuvarande gruppen, men att de a?ven ka?nner sig exkluderade i fo?rha?llande till deras hemskolor.

I augusti 2013 talades det mycket i nyheterna om elever med läs- och skrivsvårigheter och hur pengar till specialundervisning för dessa elever dragits in av Stockholms kommun. Efter dessa nyheter började tankar komma kring hur lärarna nu i skolorna skulle stödja och utveckla dessa elever i den ordinarie undervisningen, då läroplan för grundskola, förskoleklass och fritidshem (2011) säger att miljön skall anpassas till eleverna. Mot bakgrund av denna problematik har denna studie bedrivits med syfte att, utifrån fyra klasslärares undervisningspraktik undersöka, om och i så fall hur inkludering sker för elever med läs- och skrivsvårigheter i årkurs två. För att belysa detta syfte användes en kvalitativ metodansats där fyra klasslärare intervjuades om deras syn på inkludering och hur de såg på detta begrepp i förhållande till sin undervisning med elever med läs- och skrivsvårigheter. Även två lektionsobservationer gjordes hos varje klasslärare för att ta reda på om och i så fall på vilket sätt det fanns en inkluderande undervisning.

Syftet med det här arbetet är att beskriva och undersöka hur jag som lärare kan hjälpa och stödja elever med infantil autism och Aspergers syndrom i deras lärande i klassrummet. Genom en teoridel får läsaren en inblick i vad infantil autism och Aspergers syndrom är för något. Läsaren får också en inblick i hur eleven med dessa diagnoser fungerar och tänker i olika situationer. Jag har intervjuat personer med olika erfarenheter inom området autism och autismliknande tillstånd. I intervjudelen kan vi följa hur personerna arbetar med eleven och vad de tycker är viktigt i arbetet med eleven/barnet.

Syftet med studien är att undersöka hur specialpedagogens yrkesroll i särskolan ser ut. Vi harutgått från frågeställningar kring specialpedagogens uppdrag och utbildning, slutligen har viundersökt hur den specialpedagogiska kompetensen tas tillvara i särskolan. Ilitteraturgenomgången presenteras först ämnesområdet specialpedagogik. Själva begreppetförklaras och verksamheten diskuteras utifrån olika forskningsperspektiv. Sedan följer enbeskrivning av specialpedagogens kompetens.

The focus of this essay is on the mechanisms of inclusion and exclusion in different feminism rooms. Seven activists taking part in several forms of feminism projects, organisations, networks and demonstrations are interviewed and the essay analyzes whether the participants themselves feel included or excluded in feminism rooms. If they have motives to include or exclude different groups of people are something that is also looked into. Intersectionality and phenomenology are used as an analytical and methodological approach throughout this essay. The results have shown that the participants feel included and excluded due to different intersections of power.

Syftet med studien har varit att ur ett förskollärarperspektiv tydliggöra verksamma förskollärares önskningar och förväntningar på samarbetet med specialpedagogen samt att jämföra dessa med specialpedagogens uppdrag. Detta har jag närmat mig genom att göra kvalitativa forskningsintervjuer som sedan har tolkats utifrån ett hermeneutiskt förhållningssätt. Anledningen till varför jag valde att göra en studie om detta beror på att jag anser att specialpedagogen borde bli en större del i förskoleverksamheten och att skollagens och läroplanens intentioner inte förverkligas om specialpedagogen inte deltar i verksamheten. Utifrån olika perspektiv på specialpedagogik har jag försökt förstå vilket stöd förskollärarna önskar från specialpedagogen i arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Resultatet visar att förskollärarna har det kritiska perspektivet på specialpedagogik.

Föreningsidrotten är en stor del av det svenska samhället och kan vara en plats som främjar en ömsesidig integration mellan svenskfödda och nyligt invandrade. Samtidigt som idrottsvärlden kan vara en plats för god gemenskap kan det även vara en plats för utslagning och exkludering. Syftet med studien har två delar. Första delen handlar om att undersöka varför och hur idrottsföreningar i Umeå agerar gällande inkludering av medlemmar generellt. Därefter syftar studien till att analysera dessa idrottsföreningars förhållningssätt och agerande i förhållande till gruppen nyligt invandrade specifikt.

Syftet med den här studien var att undersöka hur nyanlända elever inkluderas från internationell klass till ordinarie undervisning samt på vilka grunder pedagoger tar besluten på. För att nå fram till ett resultat har samtalsintervjuer gjorts på en skola i en mellanstor kommun i södra Sverige. Studiens frågeställningar handlar om inkluderingsfasen och vad pedagogen grundar sina beslut på gällande när en elev i internationell klass är redo att inkluderas i ordinarie klass. Resultat visar att skolan där samtalsintervjuer gjordes inte har något grundläggande bedömning- och kartläggningsmaterial förutom i ämnet svenska. Det visade sig även att varje nyanländ elev bedöms av en annan verksamhet i kommunen innan eleven anländer till den internationella klassen.