Syftet med denna studie Àr att utifrÄn ett antal specialpedagogers erfarenheter, undersöka om det finns nÄgra gemensamma anledningar till varför förskolor kontaktar dem. Studien syftar Àven till att undersöka vilket fokus specialpedagogerna intar, nÀr de konsulterar eller handleder. Den empiriska metoden som anvÀnds Àr kvalitativ samtalsintervju. Intervjuerna utgÄr frÄn specialpedagogernas erfarenheter vilket gör att författarna har gjort en respondentundersökning och specialpedagogerna benÀmns som respondenter. Det insamlade materialet har sedan koncentrerats utifrÄn syfte och forskningsfrÄgor, för att skapa ett resultat.

Syfte:Syftet med studien Àr att belysa och lyfta fram hur det inom förskolan kan arbetas med inte-greringen/inkluderingen av barn inom autismspektrumtillstÄndet. Centrala frÄgestÀllningar i studien Àr ? Vad utmÀrker förskolans sociala och fysiska miljö?? Vad sker pÄ organisations-, grupp- och individnivÄ för att bedriva inkluderande verksamhet i förskolan?? Hur organiseras lek och inlÀrningsaktiviteter?? Hur ser samverkan ut mellan förskola och skola och hur ser överlÀmningen ut till skolan?Verksamhetens arbetssÀtt förankras i styrdokument och forskning inom omrÄdet.Teori, metod och forskningsansats:I studien anvÀnds aktionsforskning som forskningsansats och etnografi som metod. Aktions-forskning Àr vÀl lÀmpad eftersom forskaren genom ett aktivt deltagande ska kunna urskilja och problematisera olika faktorer i den praktiskt inriktade forskningen. Forskningen ska resul-tera i att försöka finna förbÀttringsomrÄden inom verksamheten och bidra till en ökad förstÄel-se inom omrÄdet.

Syftet med min studie Àr att beskriva arbetsgivares upplevelser och erfarenheter, av arbetet med att integrera anstÀllda med funktionsnedsÀttning i verksamheten. Arbetsgivarna har tagit emot arbetstagare med funktionsnedsÀttning och nedsatt arbetsförmÄga, via sÄ kallad övergÄng frÄn Samhall AB. MÀnniskor med funktionsnedsÀttning har svÄrare att nÄ, fÄ och behÄlla arbete och exkluderas frÄn arbetsmarknaden, vilket regeringen har som ambition att förbÀttra. SamhÀllet ska prÀglas av mÄngfald och allas lika rÀttigheter. Detta innebÀr bland annat allas rÀtt till arbete för en fortsatt vÀlfÀrd.

The web has evolved much through the years. From being a place where author and reader were clearly distinguished, it now invites everyone to take part in the development of both content and technology. Social services are central in what is called Web 2.0. Wikis, blogs and folksonomies are all examples of how the users and their communities are key to the development of services. Collaborative writing, tags and API:s are central.

Multisensorisk stimulering innebÀr att fler modaliteter aktiveras samtidigt. Detta sker kontinuerligt och de kan vara osynkroniserade utan att det Àr mÀrkbart. Hur vÀl mÀnniskor minns synkroniserat och osynkroniserat stimuli Àr idag relativt outforskat. Syfte med föreliggande studie var att undersöka hur audiovisuell information organiseras i episodiskt minne. Detta undersöktes i tvÄ faser.

EssÀn bygger pÄ tvÄ egenupplevda hÀndelser som utspelar sig pÄ tvÄ olika förskolor dÀr jag varit yrkesverksam. De hÀndelser jag valt att beskriva sÀtter barnen Agnes och Victor och mig sjÀlv i handlandets centrum. Gemensamt för Agnes och Victor Àr att de bÄda Àr delaktiga i förskolans verksamhet och att de pÄ olika sÀtt skadar andra barn, vilket skapar svÄrigheter för mig som pedagog. I dessa situationer handlar jag spontant pÄ ett sÀtt som innebÀr en exkludering för Agnes och Victor dÄ det i stunden verkar rÀtt för att skydda de andra barnen. Men detta medför ocksÄ att de frÄntas sin rÀtt till delaktighet och medskapande i sin förskoleverksamhet.Jag syftar till att undersöka hur maktförhÄllandet barn ? vuxen pÄverkar hur jag agerar gentemot Agnes och Victor och om detta kan innebÀra etiska problem, i sÄ fall vilka? Hur kan jag som pedagog ta hjÀlp av etiken i mitt arbete? Genom ett hermeneutiskt förhÄllningssÀtt undersöker jag mitt handlande utifrÄn teorier om makt, etik och specialpedagogik och lyfter med hjÀlp av de tvÄ berÀttelserna fram hur olika sÀtt att handla kring Agnes och Victors agerande kan problematiseras genom specialpedagogiska perspektiv och begrepp.Följande frÄgestÀllningar ingÄr i mitt essÀskrivande: Vilka perspektiv kan jag som pedagog pÄ förskolan inta nÀr jag handlar i mötet med Agnes och Victor? Vad fÄr detta för konsekvenser för de aktuella barnen och verksamheten? Hur anvÀnder jag min makt som vuxen och hur pÄverkar denna Agnes och Victors situation?Genom mitt skrivande utforskar jag de svÄrigheter som finns beskrivna i mina berÀttelser och pÄvisar behov av reflektion tillsammans med andra för att kunna utveckla ett empatiskt och relationellt specialpedagogiskt arbetssÀtt för barn i behov av sÀrskilt stöd..

Syftet med studien Àr att ta del av erfarenheterna bland nÄgra elever pÄ introduktionsprogrammet som inte nÄtt mÄlen för Ärskurs 9 i svenska i grundskolan. Studien skulle ge svar pÄ bland annat hur eleverna upplevt skolans försök att hjÀlpa dem nÄ mÄlen. Andra frÄgor som skulle besvaras var om eleverna hade egna funderingar kring vad skolan kunde ha gjort för att frÀmja lÀrandet, om de kÀnt sig inkluderade och delaktiga samt om de hade övriga erfarenheter frÄn grundskoletiden som har varit av betydelse för dem. En kvalitativ metod anvÀndes och genom livsberÀttelser framkom de vuxna informanternas erfarenheter. TvÄ intervjuer genomfördes med de tre deltagarna.

Det Àr svÄrt för personer med funktionsnedsÀttning att fÄ en anstÀllning pÄ den öppna arbetsmarknaden och handlar det om en intellektuell funktionsnedsÀttning Àr chanserna Àn mindre. Funktionsnedsatta ska precis som alla andra ha en chans att genom sin sysselsÀttning kunna försörja sig. Men den lÄga sysselsÀttningsgraden, de lÄnga inskrivningstiderna pÄ Arbetsförmedlingen och den procentuellt sett höga arbetslösheten för den hÀr gruppen visar pÄ att det finns svÄrigheter med att ta sig in pÄ arbetsmarknaden. Syftet med studien Àr att undersöka möjliga framgÄngsfaktorer, som medverkar till att elever som gÄtt pÄ gymnasiesÀrskolans nationella program, ökar sina möjligheter att etablera sig pÄ arbetsmarknaden. Som andra syfte studeras hur framgÄngsfaktorerna tillgodoses i gymnasiesÀrskolans nya lÀroplan frÄn 2013. Det finns inte sÄ mycket forskning gjord om lindrigt utvecklingsstörda ungdomars övergÄng frÄn skola till arbetsliv, framförallt inte forskning dÀr individerna sjÀlva fÄr komma till tals. Med kvalitativa intervjuer som metod utgörs resultatet i den hÀr studien av att fem unga vuxna mellan 25-31 Är sjÀlva fÄr berÀtta om sina upplevelser och erfarenheter kring sÀrskoletiden och vÀgen till ett arbete. En historisk tillbakablick Àr viktig för att skapa en större förstÄelse för nutiden.

HD har i ett antal domar under 2000-talet och frama?t utvecklat systemet kring fo?retagsrekonstruktion. Ett ledmotiv i fo?rarbetena kring lagen om fo?retagsrekontruktion a?r att skapa neutralitet mellan konkurs och fo?retagsrekonstruktion. Lagstiftaren vill att en ga?ldena?r med betalningssva?righeter ska fa? samma fo?rdelar av att fo?rsa?tta bolaget i fo?retagsrekonskruktion som i konkurs.

Syftet med följande arbete Àr att undersöka om barn i behov av sÀrskilt stöd Àr inkluderade i Reggio Emiliainspirerade förskolor och beskriva vilket arbetssÀtt som anvÀnds för att möta dessa barn. Arbetet behandlar Reggio Emilias pedagogiska filosofi och arbetssÀtt utifrÄn litteratur och intervjuer. Vi har intervjuat pedagoger frÄn olika verksamheter, alla med anknytning till Reggio Emiliainspirerade förskolor. Med hjÀlp av intervjuer vill vi belysa pedagogers syn pÄ huruvida arbetssÀttet stödjer barn i behov av sÀrskilt stöd. Sammanfattningsvis tyder resultatet pÄ att Reggio Emilias pedagogiska filosofi stödjer barn i behov av sÀrskilt stöd och att den pedagogiska filosofins strÀvan Àr inkludering. De specialpedagogiska insatserna Àr pÄ olika sÀtt en viktig del i arbetet med barn i behov av sÀrskilt stöd. Specialpedagogen har en betydelsefull roll att fylla i arbetet med att stödja barn i behov av sÀrskilt stöd, deras familjer och pedagoger..

MÀnniskor med psykisk sjukdom har ofta pÄ grund av sina funktionsnedsÀttningar stora svÄrigheter att ta kontakt med myndigheter vilket medför att de inte fÄr sina behov tillgodosedda. I syfte att förbÀttra livsvillkoren och samordna insatser för dessa mÀnniskor startades verksamheter med personligt ombud. Syftet med studien Àr att belysa olika samhÀllsaktörers erfarenheter av personligt ombud. De forskningsfrÄgor vi utgÄr frÄn för att besvara syftet Àr hur aktörerna upplever och beskriver innebörden av det uppdrag de personliga ombuden utför samt hur de upplever att personliga ombud pÄverkat mÀnniskor med psykiska funktionsnedsÀttningars möjigheter till integrering och delaktighet i samhÀllet. Genom att intervjua flera enskilda aktörer frÄn nÀtverket kring mÀnniskan med psykisk funktionsnedsÀttning belyser studien vilken betydelse personligt ombud har för individen.

I denna studie Àr syftet att undersöka hur och varför pedagoger tillÀmpar ett inkluderande arbetssÀtt av förskolebarn med hörselnedsÀttning. Detta görs utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv dÀr sprÄk och interaktion anses grundlÀggande för lÀrande. För att kunna svara pÄ forskningsfrÄgorna har observationer samt intervjuer utförts. UtifrÄn resultatet kan vi se att ett frekvent anvÀndande av tecken och förstÀrkning Àr av stor vikt för att kunna inkludera barn med hörselnedsÀttning och ge dem samma förutsÀttningar att ta del av sammanhanget som övriga barn. I resultatet gÄr att utlÀsa miljöns pÄverkan och hur den utnyttjas i utformningen av verksamheten för att anpassas till de enskilda individernas förutsÀttningar.

Syftet med denna studie Àr att undersöka förekommande erfarenheter som finnas pÄ den lokala nivÄn kring arbetet med elever som kommer frÄn förberedelseklasser till den ?vanliga klassen?. Hur ser arbetet ut för att integrera eleverna och hur lÀggs arbetet upp kring mÄluppfyllelsen och vilka resurser anser skolledare och lÀrare finns? Studien bygger pÄ totalt sju stycken intervjuer med skolledare och lÀrare pÄ fyra olika skolor i en medelstor kommun i mellersta Sverige. Resultatet visar att bÄde skolledare och lÀrare Àr medvetna om sprÄkets betydelse för kunskapsutvecklingen.

Syfte: Syftet med denna uppsats har varit att se till hur förskolepedagogernas förhÄllningssÀtt och verksamheten vid Halmstad kommuns förskolor pÄverkar social integrering hos barn med beteendestörningar. Metod: Undersökningen baseras pÄ en kvalitativ forskningsmetod i vilken tre förskolepedagoger och tre specialpedagoger har blivit intervjuade..

Syftet med detta arbete har varit att fÄ större insikt i hur en hÀlsosam arbetssituation kan skapas i förskolan genom att studera förskolepedagogers tankar kring och hanterande av arbetsbelastning och eventuell arbetsrelaterad stress utifrÄn studiens huvudsakliga frÄgestÀllning: hur hanterar de intervjuade pedagogerna arbetsbelastning och eventuell arbetsrelaterad stress? Jag har nÀrmat mig undersökningsomrÄdet med en kvalitativ ansats baserad pÄ intervjuer med tvÄ förskollÀrare frÄn olika förskolor. Som teoretiska redskap för tolkning av studiens resultat har jag anvÀnt mig av Sjödins (2012) forskning kring stress i förskolan, Lidholts (1999) hanteringsstrategier samt copingteori. Studien visar att de intervjuade pedagogerna arbetar förebyggande för att skapa en lugnare arbetsmiljö samt reflekterar kring hur situationer med hög arbetsbelastning kan lösas. Vidare förekommer i studien anpassningsstrategier, motstÄnds- eller kampstrategier samt problem- och kÀnslofokuserad coping som redskap för att hantera arbetets belastning och arbetsrelaterad stress..