I Sverige bera?knas 17 % av befolkningen ha en ho?rselnedsa?ttning, vilket inneba?r att det a?r den vanligaste sensoriska funktionsnedsa?ttningen. Idag finns det en ma?ngd studier som visar att ho?rselnedsa?ttning a?r relaterat till sa?mre psykisk ha?lsa. Acceptans av sin ho?rselnedsa?ttning har visat sig vara positivt fo?r ho?rselnedsatta och samvarierar med hja?lpso?kande.

Sammanfattning:Genom en intervjustudie med tre personer som arbetar med sex- ochsamlevnadsundervisning pÄ sÀrskolan undersöks och analyseras diskurser om intellektuellfunktionsförmÄga och intellektuell funktionsnedsÀttning i relation till sexualitet och kön.Studien försöker svara pÄ hur dessa kategorier stÄr i relation till varandra och hur dekan förstÄs som samkonstruera(n)de. Vidare undersöks diskurserna i relation till hurförestÀllningarna om intellektuell funktionsförmÄga, kön och sexualitet pÄverkarmöjlighet till subjektivitet för personer med intellektuella funktionsnedsÀttningar ochvilka subjektspositioner som o/möjliggörs för dem.I en diskurs om intellektuell funktionsförmÄga som en linjÀr utveckling sÄgs hurförmÄgan att fatta egna beslut nedsattes just genom omgivningens förvÀntan pÄ en sÄdanoförmÄga hos personer med intellektuella funktionsnedsÀttningar. Detta fickkonsekvenser för personernas sexualitet och Àven möjlighet att forma en kÀnsla av etteget sjÀlv. Diskursen omöjliggjorde subjektspositioner som vuxen, förÀlder och Àvenhandlande sexuella subjekt. Dock visade informanterna pÄ motstrategier hos eleverna.I en diskurs om utsatthet bekrÀftades bilden av personer med intellektuellafunktionsnedsÀttningar som sexuellt utsatta, Àven om skillnader mellan könen blev tydliganÀr maktordningar om kön och funktionsförmÄga samkonstruerades.Genom att förstÄ elevernas intellektuella funktionsförmÄga som ett görande snarareÀn ett varande kunde informanterna nÀrma sig svÄrigheter som benÀmnandet innebar förde elever som inte sjÀlva sÄg sig som tillhörande kategorin.

Detta examensarbete handlar om inkludering och exkludering i förskolan. Teoretiska utgÄngspunkten i detta arbete Àr det fenomenologiska perspektivet, dÄ syftet med arbetet Àr att undersöka hur förÀldrar upplever inkludering och exkludering i förskolan, vad förÀldrarna anser vart ansvarsfördelningen mellan hem och förskola gÄr samt hur förÀldrarna upplever dialogen mellan hem och förskola. För att samla in relevant data har jag anvÀnt mig av intervju med förÀldrar frÄn tvÄ olika förskolor för att fÄ en större vidd pÄ min insamlade data. FörÀldrarnas upplevelser och tankar om inkludering och exkludering Àr lika varandra, merparten av förÀldrarna hade samma tankar och upplevelser om just inkludering och exkludering. Ansvarsfördelningen mellan förÀldrarna och förskolan rÄder det delade meningar mellan förÀldrarna likasÄ dialog mellan förskolan och hemmet.

Examensarbetet Àr en interventionsstudie dÀr syftet var att undersöka om elever med intellektuell funktionsnedsÀttning kan utveckla sin fonologiska medvetenhet genom "intensivt" arbete med Appen Bornholmslek.Under en fyraveckorsperiod arbetade fyra elever pÄ gymnasiesÀrskolans individuella program, verksamhetstrÀning med övningar i Appen Bornholmslek. Elevernas fonologiska medvetenhet testades före och efter arbetet med Appen. Varje elev arbetade individuellt med mig 10-15 minuter per dag, fyra dagar per vecka. Under arbetet med Appen observerade jag och skrev fÀltanteckningar. Efter de fyra veckorna intervjuades eleverna om arbetet med Appen.Resultaten pÄ testerna efter arbetet visade en liten utveckling av fonemisk medvetenhet för tre elever och en nÄgot förbÀttrad fonologisk medvetenhet för en elev.

Cancer i huvud- och halsregionen och dess behandling har setts leda till sva?righeter att sva?lja hos cirka 40 % av patienterna. Sva?ljningssva?righeterna har visats vara sva?rast vid larynx- och hypofarynxcancer. Sva?ljningssva?righeter pa?verkar livskvaliteten negativt enligt flera studier.

syftet Àr att beskriva tvÄ sÀtt att organisera specialpedagogisk verksamhet i förskolan samt belysa konsekvenserna av dessa för möjligheterna att stödja barn i förskolan. En kvalitativ undersökningsmetod har anvÀnts baserat pÄ halvstrukturerade intervjuer. Resultatet visar att barn i förskolan skulle vara hjÀlpta av större specialpedagogiska insatser.Resultatet visar en för otydlig organisation nÀr det gÀller specialpedagogernas roll i förskolan dÀr en viss osÀkerhet finns i rollerna och för vem som ska leda utvecklingsarbetet..

VÄr erfarenhet Àr att skolan i Sverige har en tendens att sortera ut elever nÀr problem uppstÄr, snarare Àn att titta pÄ hur undervisningen organiseras och hur resurser fördelas. Skolan behöver ta ett helhetsgrepp pÄ organisation, resurs och miljö sÄ det kan bli en skola för alla. Syftet med vÄrt arbete Àr att öka kunskapen om och söka möjligheter för inkludering i grundskolan av elever med utvecklingsstörning, genom att undersöka hur pedagogers syn pÄ detta Àr i deras arbete och hur de arbetar med elever som lÀser efter grundsÀrskolans mÄl i grundskolan. NÀr det förs diskussioner kring En skola för alla ute pÄ vÄra skolor kan man se en tendens att bÄde lÀrare och rektorer Àr obekanta med mÄnga av de statliga styrdokumenten som reglerar rÀtten till undervisningen.VÄr teoretiska grund vilar pÄ Dewey, Goffman, Hattie, Skrtic och Vygotskij. Med stöd av deras teorier har vi undersökt hur elever, utvecklas genom undervisning i sociala sammanhang. VÄr undersökning innehÄller en kvalitativ metod i form av en webbenkÀt. Respondenterna Àr pedagoger som arbetar med elever som lÀser efter grundsÀrskolans mÄl och Àr inkluderade eller delvis integrerade i grundskolan.

Syftet med uppsatsen Àr att visa vad nÄgra pedagoger, vid olika tidpunkter, berÀttar om en högfungerande autistisk elev i grundskolan och hur de pedagoger som har mest kontakt med Alice ser pÄ henne, hennes problem och möjligheter.   Hur förstÄr och förklarar pedagogerna hennes problem?   Vad berÀttar de om Alice i ett kognitivt, socialt och pedagogisk perspektiv?   Hur ser de pÄ syftet med inkluderingen: Vad Àr mÄlet och hur menar de att det ska uppnÄs? För att besvara syftets frÄgestÀllningar har jag genomfört ostrukturerade intervjuer med sex pedagoger i Alices nÀrhet vid tre olika tillfÀllen dÀr de har ombetts berÀtta om Alice. Pedagogernas berÀttelser analyseras sedan utifrÄn aktuell forskning och litteratur om autism, inkludering/integrering och narrativa teorier.   NÄgra generella motiv och aspekter framtrÀder sÀrskilt tydligt i pedagogernas berÀttelser om Alice.   För det första handlar det om hur man ska tilltala och bemöta Alice. RÄd om tydlighet, struktur och rak kommunikation förstÄs pÄ olika sÀtt av olika pedagoger.   För det andra kan man se en dramaturgisk strategi hos flera av de intervjuade att förklara och dramatisera Alice problem i förhÄllande till hur det var tidigare och hur det kommer att bli i senare Ärskurser.   För det tredje syns en skillnad i hur de intervjuade beskriver och förklarar Alices problem. NÄgra av pedagogerna ser det som ett annat sÀtt att tÀnka medan de flesta betonar den biomedicinska förklaringsmodellen.   Slutligen skiljer sig berÀttelserna Ät genom sin beskrivning av syftet och ambitionen med integreringen av Alice och hur det ska uppnÄs.

Bakgrund: SjÀlvbestÀmmande och inflytande Àr nÄgot som ska prÀgla det sociala arbetet med mÀnniskor med funktionsnedsÀttning. MÀnniskors olika förutsÀttningar att kunna fatta beslut kan pÄverka möjligheten till medverkan i det dagliga livet.Syfte: Syftet med denna studie Àr att analysera och beskriva hur personer med intellektuell funktionsnedsÀttning, som Àr berÀttigade LSS-insatsen bostad med sÀrskild service, förstÄr och skapar mening kring inflytande och sjÀlvbestÀmmande.Metod: Studien har en socialkonstruktivistisk ansats och datamaterialet har samlats in genom tio semistrukturerade intervjuer med personer med intellektuell funktionsnedsÀttning som bor pÄ gruppbostad enligt LSS. I analysarbetet har en analysmetod med fokus pÄ meningsskapande anvÀnts.Resultat: Resultatet visar att sjÀlvbestÀmmande över vardagen konstrueras som nÄgot positivt och som gynnar vÀlbefinnandet. Meningsskapande kring inflytande och sjÀlvbestÀmmande sker utifrÄn att bli vuxen samt att fÄ bestÀmma över fritid och det egna hemmet. Personer med intellektuell funktionsnedsÀttning konstruerar sig sjÀlva som sjÀlvstÀndiga individer vars valmöjligheter sker inom vissa ramar.Slutsatser: De slutsatser som kan dras av studien Àr att sjÀlvbestÀmmandet handlar om vuxenblivande och som beskrivs utifrÄn ett mönster av att jÀmföra det aktuella vardagslivets nu med vardagslivet förr.

Detta arbete Àr ett examensarbete i specialpedagogik pÄ avancerad högskolenivÄ. Syftet med arbetet Àr att ta reda pÄ vilka attityder lÀrare i grundskolans Är 1-6 i en medelstor kommun har till att ta emot elever inskrivna i grundsÀrskolan i sina klasser. Vi har i arbetet utgÄtt frÄn en gemenskapsorienterande definition av attityder vilken innebÀr att det finns en skola som passar alla oavsett förutsÀttningar. Vi har i vÄrt arbete ocksÄ anvÀnt oss av en modell dÀr lÀrares attityder till inkludering Àr uppdelad i tre komponenter, en kognitiv-, emotionell-och beteendedel. Vi har anvÀnt oss av en kvantitativ metod genom en enkÀtstudie dÀr respondenterna fÄtt instÀmma eller ta avstÄnd frÄn pÄstÄenden med hjÀlp av en femgradig skala.

Studien syftar till att ge en bild av den verklighet som pedagoger beskriver genom sina egna erfarenheter. Deras arbete med elever utgör varje skolas kÀrnverksamhet. En skola som det stÀlls mÄnga skilda förvÀntningar pÄ frÄn det omgivande samhÀllet, pedagoger, förÀldrar och elever. De erfarenheter och uppfattningar som pedagogerna bÀr med sig bemöter de sina elever med i sin undervisning. Bemötandet pÄverkar i sin tur den syn som eleverna sedan ser pÄ sig sjÀlva med.

Syfte och frÄgestÀllningar Syftet med denna studie var att undersöka lÀrares syn pÄ en inkluderande undervisning i idrott och hÀlsa och om uppfattningen kring inkludering var likvÀrdig eller skiljde sig Ät.Hur arbetar lÀrare med inkluderande undervisning i idrott och hÀlsa?Vilka möjligheter och svÄrigheter finns i en inkluderande undervisning inom idrott och hÀlsa?Vilka tidigare erfarenheter finns i samband med inkluderande undervisningen inom idrott och hÀlsa?Metod Undersökningen var av kvalitativ karaktÀr med intervjuer som datainsamlingsmetod. Fem lÀrare i idrott och hÀlsa frÄn tre skolor i Stockholm deltog i studien. Urvalet grundade sig i ett snöbolls- och bekvÀmlighetsurval. Studien utgick frÄn ett sociokulturellt perspektiv och anvÀnde sig utav Lev Vygotskijs teoretiska tÀnkande om lÀrande och utveckling.Resultat LÀrarna i denna studie hade en relativt likvÀrdig syn om uppfattning kring inkludering och att eleverna och deras behov skulle vara i fokus.

Syftet med denna studie Àr att belysa hur lÀrare och pedagoger ser pÄ inkludering av barn i svÄrigheter och hur detta pÄverkar gruppen/klassen som helhet. Genom kvalitativa intervjuer av sex personer verksamma inom skola och förskola besvarar studien sina tvÄ frÄgestÀllningar. Den första Àr hur lÀraren/pedagogen anser att klassen/gruppen pÄverkas av inkludering av barn i svÄrigheter. Den andra Àr vilka aspekter Àr av vikt för hur inkluderingen pÄvekar gruppen. De informanter som deltar Àr verksamma i tvÄ olika stÀder.

Examensarbetet vi har skrivit om inkludering har varit givande för vÄra framtida yrkesroller som lÀrare. Det har visat oss att det gÄr att arbeta med inkludering utan att det nödvÀndigtvis mÄste bli ett kostsamt projekt. Har man vilja och ambition att skapa och arbeta för och i en skola för alla Àr det viktigt att man arbetar aktivt med attityder och vÀrderingar. Kan vi fÄ skolans elever att bli förtrogna med att vi alla Àr olika och att det Àr nÄgot positivt, eftersom det Àr den verkligheten de en gÄng kommer till mötes den dagen de lÀmnar grundskolan. Det Àr viktigt att alla inom skolan vÀrld tar till sig arbetssÀttet med inkludering.

Syfte: Det huvudsakliga syftet med denna studie var att göra en jÀmförelse mellan olika kate-gorier av pedagoger i deras instÀllning till att inkludera elever i behov av sÀrskilt stöd i ele-vens ordinarie grupp. JÀmförelser gjordes vad det gÀller kön, yrke, Älder, stadietillhörighet, yrkeserfarenhet och Àmnesinriktning.Teori: Undersökningen, som Àr kvantitativ med kvalitativa inslag, antar en positivistisk ton med inslag av hermeneutik.Metod: Studien genomfördes som en enkÀtundersökning och kompletterades med informella intervjuer. Den metodologiska ansatsen har drag av det abduktiva, det vill sÀga med en ut-gÄngspunkt i sÄvÀl verklighet som teori.Resultat: Genom studien framkom vissa skillnader mellan könen, dÀr mÀn verkade ha en nÄ-got mer positiv instÀllning till inkludering av elever i behov av sÀrskilt stöd. Vidare fanns en tendens till att förskollÀrare/fritidspedagoger var mer positiva i sin instÀllning Àn lÀrare. Spe-ciallÀrarnas uppfattning överensstÀmde ganska vÀl med förskollÀrare/fritidspedagoger.