Det pågår stora förändringar i världen gällande begreppet design och rapporter har kommit både iSverige och Europa om hur design kan lösa samhällsproblem. Design kan användas som ettverktyg för problemlösning i en arbetsprocess eller som konkurrensfördel i en strategi för attutveckla produkter och tjänster utifrån användarens behov.Forskning finns om hur privata vinstdrivna företag använder design som konkurrensmedel.Syftet med vår studie är att undersöka hur vi med hjälp av design kan skapa en strategi för enorganisation i den offentliga sektorn som kan lösa kommunikationsproblem med fokus påkundtillfredsställelse. Undersökningen syftar till att svara på hur den offentliga sektorn arbetarmed design och hur en designstrategi inom den offentliga sektorn kan se ut, samt om det finnsnågra hinder vid implementering av design.Studien baseras på en kvalitativ metod i form av djupintervjuer, samt en kvantitativenkätundersökning utifrån en fallstudie på Arbetsförmedlingen. Datainsamling av det empiriskamaterialet har gjorts på fallföretaget samt på tre ytterligare tjänsteorienterade organisationer somär finansierade av staten och ett produktorienterat företag. Empirin har analyserats utifrånföretagsekonomiska teorier samt designteorier och den privata sektorn har ställts mot denoffentliga sektorn för att hitta likheter och skillnader dem emellan.Resultatet av studien visar på att design används inom den offentliga sektorn och resultatet visaratt det inte finns några hinder för den offentliga sektorn att jobba med design, men att det iblandkan vara mer svårimplementerat på grund av komplexa organisationer och en målgrupp som ärhela den svenska befolkningen.

Nation branding innebär att profilera och varumärka ett land. Här ingår att kommunicera immateriella värden såsom det upplevelsebaserade, och att visa på det unika med landet. Globaliseringen har skapat förändringar som gör att Sverige inte längre klarar sig på att vara välkända enbart i Europa. Ökad handel med områden där Sverige är relativt okänt betyder att Sverige måste kommunicera sitt varumärke på ett nytt sätt. Syftet med studien är att undersöka hur kommunikationen för profileringen av Sveriges nation branding ser ut, med fokus på webben som kanal.

Bakgrund: Förhållandet mellan frihet och disciplin, för att använda Foucaults (1987) ord, är en ständig fråga för människan. I olika tider har balansen mellan frihet och disciplin sett olika ut. I en organisation kan begreppen översättas till ledning respektive styrning. Bland dagens mest populära organisationsrecept märks värdegrunder, som svarar mot begreppet ledning, och det balanserade styrkortet, som är ett verktyg för styrning. Syfte: Att öka förståelse för hur tre olika ledningsnivåer inom Sveriges Radio ser på förhållandet mellan värdegrunder och det balanserade styrkortet, hur de förmedlar denna syn på förhållandet och varför de har denna syn. Avgränsningar: Den här studien handlar inte om hur förhållandet mellan värdegrunder och det balanserade styrkortet faktiskt ser ut vid Sveriges Radio eller hur medarbetarna ser på förhållandet; inte heller handlar den om hur väl Sveriges Radios styrningssystem fungerar. Metod: På de tre studerade ledningsnivåerna har på varje nivå först en deltagande observation genomförts. Därefter har en nyckelperson på varje nivå intervjuats utifrån metoderna om kvalitativa forskningsintervjuer med semistrukturerad form.

Dagens samhälle är i ständig förändring, vilket hela tiden ställer nya krav på människor och utbildning. Internationalisering i skolan kan idag innebära bland annat internationella kontakter med skolor i andra länder, diskussioner kring attityder och värderingar eller temaveckor med internationell anknytning (Brodow, 2003). Litteraturgenomgången visade bland annat att pedagoger arbetade med internationalisering på olika sätt i undervisning. Ofta ansåg pedagoger att internationaliseringsarbete skulle integreras i den vanliga undervisningen (Skolverket, 1999). Det är viktigt att elever får kunskap om olika kulturer, för att lättare kunna tolka och förstå dessa (Fredriksson & Wahlström, 1997). Begrepp som kultur upplevdes och definierades på olika sätt (Eklund, 2003).

Återkommande ekonomiska kriser, den globala utvecklingen samt expansion av organisationer tilldiversifierade marknader ställer nya krav på ett internationellt ledarskap med kunskap angåendekulturella skillnader. Det ledare gör över hela världen är ungefär detsamma men dess utförandeskiljer sig åt mellan olika länder vilket kan leda till att missförstånd och konflikter uppstår, ettstörre fokus på kulturell kunskapsinhämtning kan leda till ökad effektivitet och underlättabemötande av kriser. Den nationella kulturen har inflytande över aktiviteter, processer ochindividers beteende i organisationer, de verktyg som är effektiva i en kultur kan visa sig oversamma i en annan miljö. Österrike är det land i Europa som länge dominerats av enbolagsform där familjägande är centralt, till skillnad från övriga länder organisationer i storutsräckning utgörs av större enheter, idag går dock landet mot ett mer prestationsinriktatföretagande med ökat fokus på effektivisering, konsekvensen av denna utveckling är att det ställs andra krav på ledarskapet.Lutz är en österrikisk möbelorganisation som nyligen expanderat till Sverige som det förstalandet på den nordeuropeiska marknaden, expansion till nya marknader kräver förståelse förtvärkulturella möten därför behandlar denna studie skillnaderna i ledarskapsutförande mellanSverige och Österrike. Syftet är att genom en fallstudie identifiera skillnaderna i avseende på fem dimensioner som är centrala för ledarskapet; ledarskapsrollen, effektivt ledarskap, konflikter och konflikthanterande samt beslutsfattande och kommunikation.

Pappor beskrivs som en marginaliserad och bortglömd grupp brukare inom socialtjänstens arbete med barn och familjer. Följaktligen har få studier undersökt pappors erfarenheter av bemötande. Individer med erfarenhet av kriminalitet och/eller missbruk uppges generellt vara mer utsatta i samhället och i kontakt med myndigheter. Den här studien handlar om hur pappor, med erfarenhet av kriminalitet och/eller missbruk, konstruerar socialtjänsten och erfarenheter av bemötande samt vilka strategier de använder för att hantera kontakt med myndigheten. Studien består av tematiskt öppna kvalitativa intervjuer med 31 pappor, vilka haft kontakt med IFO Barn och Unga 0-20 år i Uppsala kommun.

Bakgrund och problem: Tidigare studier visar att budgeten fortfarande i hög grad är aktuellsom styrverktyg i svenska företag. De allra flesta företagen i Sverige arbetar med budget somett integrerat verktyg i sin verksamhet. Detta gör det intressant att närmare kartlägga hur verksamheternaanvänder sig av budgeten då få studier har belyst själva budgetprocessen eller hurföretagen arbetar fram sin budget. Vidare är det intressant att titta på hur budgetanvändandetser ut, hur uppställandet av budget går till, hur processen ser ut och hur integreras den färdigabudgeten i styrningen av företaget. Det kan även vara intressant att titta på hur och om företaglyssnat på kritiken och vad dem i så fall gjort för att förbättra och förändra den egna budgetprocessen.Syfte: Huvudsyftet är att kartlägga hur små/medelstora företag i Sverige arbetar med budgetprocessen.Bisyftet är att undersöka respondenternas uppfattning om budgeten.Metod: En enkätundersökning riktad till 20 ekonomichefer/controllers på små/medelstoraföretag i Sverige har genomförts.

I Europa väljer en del länder att investera och utveckla solenergimarknaden mycket, medan en del länder väljer att inte göra det i samma omfattning. Solenergiutvecklingen startade i liten skala under 1970-talet men det är under de senaste tio åren som utvecklingen har ökat ordentligt. Tyskland har en av de högsta installerade kapaciteten i världen, tillsammans med Japan och USA. Österrike i sin tur har den högsta installerade kapaciteten per capita. Dessa bägge länder, samt Sverige har alla satt nationella mål för utvecklingen av solenergi.

Den Svenska modellen har gått från en omfattande lagregleringsreform på 70-talet, till ett stadigt tillstånd där bland annat rättigheter så som förenings- och förhandlingsrätt, rätten till information samt fredsplikt skyddas genom kollektivavtal.Sveriges medlemskap i Europeiska unionen innebär att staten har överfört beslutsmakt till unionen och dess institutioner, vilket gör att unionen har en överstatlig karaktär där unionsrätten går före nationell rätt vid en konfliktsituation.Genom Sveriges medlemskap i Europeiska unionen har den Svenska modellen och framför allt kollektivavtalens ställning fått en annan betydelse. En av orsaken till detta att de svenska kollektivavtalen inte uppfyller unionens krav vid implementering av direktiv, då direktiven skall omfatta alla arbetstagare och arbetsgivare. Kollektivavtalen i Sverige binder endast de parter som avtalet är slutet mellan. Då kollektivavtalen inte kan användas som ett implementeringsinstrument måste Sverige implementera direktiv från unionen genom lagstiftning, som då inbegriper alla parter på arbetsmarknaden. Det medför en ökad lagstiftningsprocess, som innebär att beslutsbefogenheterna tas från arbetsmarknadsparterna och ges till staten.Inom många länder i Europa används så kallade allmängiltiga kollektivavtal.

Denna rapport är en jämförande studie av utvalda konsolidanter som används till att stabilisera nedbrutet insektsangripet trä. Av de trägnagande skadeinsekter vi har i Sverige är det främst den strimmiga trägnagaren som är intressant i möbelsammanhang. I rapporten beskrivs den strimmiga trägnagaren, en liten skadeinsekt som kan åstadkomma stor skada om den får verka ostörd. Insekten finns utspridd i hela Europa och är ett stort problem då den angriper alla typer av träslag. Nedbrutet insektsangripet trä förlorar sin styrka och kan behöva konsolideras genom att injicera konsolidanter in i träet.

När en människa drabbas av sjukdom och behöver vistas på sjukhus påverkas upplevelsen dels av sjukhusets lokaler och dels av vårdavdelningens atmosfär. Florence Nightingale var den förste som berörde och insåg vikten av vårdmiljöns inverkan på patienters välbefinnande. Hennes idéer kring vårdmiljö låg under slutet av 1800-talet till grund för utformningen av sjukhusarkitekturen i Europa. Att anpassa sig till en okänd miljö kräver en ansträngning av alla människor. Att bli sjuk och hamna på sjukhus innebär en omställning för individen och kraften behövs till annat än att anpassa sig till vårdmiljön.

Bakgrund: Hastighetsöverträdelser på de svenska vägarna är ett underskattat problem som i hög grad påverkar folkhälsan. Fortkörning är idag ett socialt accepterat fenomen. Samhället premierar snabbhet och effektivitet, vi vill hinna med så mycket som möjligt på kortast möjliga tid, både privat och i arbetet. Det finns en belöning i att köra för fort. Attityden verkar vara att fördelarna överväger nackdelarna.

Det här arbetet syftar till att återinföra frågorna om samhällelig nytta och estetik i debatten kring, och byggnadsprocesserna för vattenkraftverk. Det argumenterar att vår omgivning spelar roll både för vårt psykiska och fysiska välbefinnande och att genom att öppna upp verksamma industriområden till att bli en integrerad del av samhället kan en spännande ny plattform skapas där det finns plats för lärande och förståelse av industriella funktioner samtidigt som helt andra aktiviteter och funktioner också kan finnas. Från att vara en exkluderande plats med bara en funktion går industriområdet till att vara en välkomnande multifunktionell plats. Transparens och deltagande är ledord. Sedan modernismen har industriella miljöer blivit allt mer åtskilda från de städer och samhällen som de ingår i eller gränsar till. Genom funktionsseparering har nya industriella områden tillåtits bilda introverta enklaver som gör sitt bästa för att hålla människor både fysiskt och visuellt uteslutna.

Studien undersöker barntidningen Lyckoslantens visuella representationer, med ett fokus på serien Spara och Slösa samt omslagsbilderna. Åren mellan 1939 och 1945 granskas med hänsyn till det pågående kriget i Europa för att söka synliggöra symboler för kriget. Symbolerna visar sig vara nästintill obefintliga och bidrar till den idylliserade värld som gestaltas. Studiens huvudsakliga syfte är att diskursanalytiskt ringa in det specifika bildspråk som används för att uppmuntra barn till sparsamhet. Genom bildernas uttryck och vidare betydelser diskuteras framträdande ideal utifrån analytiska kategorier som genus, klass och etnicitet. Teman som återkommer i de båda bildtyperna och som knyts till en allmän sparandediskurs är mode och skönhet, idrott och hälsa, föreningsliv, flit och arbete, nöjen samt natur.

Efter andra världskriget var optimismen i Sverige på topp. Landet var skonat från förstörelse och ekonomin blomstrade. Folkhemmets ideal genomsyrade samhällets alla skikt och detta märktest tydligt på Telefonplan. I ett stort nybyggt funkishus hade LM Ericsson precis flyttat in med sina 5000 anställda. Den rationella fabriken hade byggts efter tayloristiska principer där verkstadens arbete analyserats och standardiserats.