I denna studie undersöks det hur begreppet integrerad kommunikation definieras i teorin i jämförelse medhur de praktiker som säger sig arbeta med termen definierar och använder den. Vidare lyfter studien framde barriärer som står framför en praktisk implementering av begreppet, samt möjligheterna till kommaförbi dessa. Syftet är att öka förståelsen för begreppets innebörd samt för hur det kan utnyttjas till sin fullapotential.Konsulter vid Stockholms ledande PR-byråer intervjuades i detta syfte och till grund för diskussionenligger även en omfattande presentation av teorin bakom integrerad kommunikation. Resultaten visar attintegrerad kommunikation i praktiken används på en abstrakt snarare än en konkret nivå, och att barriärernaför en konkretisering kan sammanfattas inom fyra områden: revirtänkande, ekonomiskt system,mätbarhet och nya medier. Samtidigt visar studien på hur dessa barriärer kan vändas till möjligheter i syftetatt förbättra den integrerade kommunikationen.Slutsatsen blir att för att anpassa teorin till verklighetens förutsättningar, och på så sätt möjliggöra praktiskapplicering av teorin, bör man börjar tala om integrerat varumärke istället för integrerad kommunikation.Begreppsväxlingen förenklar arbetet med att förankra integrationssynsättet på ledningsnivå och sedanimplementera arbetet ute i organisationen.Nyckelord: Kommunikation, Public Relations, marknadskommunikation, konvergensmodellen, integreradkommunikation, synergi, identitet, organisationskultur, varumärke, varumärkesplan, Return ofInvestement, Return on Communications, integrerat varumärke..

Bakgrund och problem: År 2005 beslutade EU att alla noterade företag inom unionen måste följa IASBs regelverk gällande koncernredovisning. Detta var ytterligare ett steg för att öka den internationella jämförbarheten mellan företags redovisning. Företag inom EU har i och med det nya regelverket snarlika regler jämfört med de amerikanska US GAAP, även om vissa mindre skillnader kvarstår. Tidigare forskning har visat att europeiska företag gör lägre nedskrivningar av goodwill, samt att trenden är att andelen goodwill ökar i Europa medan den ligger på en mer stabil nivå i USA (Markovic & Senay Oguz, 2011). Sverige är tydligt exempel på ett europeiskt land där andelen goodwill har ökat kraftigt sedan 2005 samtidigt som nedskrivningarna varit blygsamma (Marton, Runesson & Catasus, 2011).

Inledning: Hörapparatsutprovning är en stor del av audiologisk rehabilitering. Flera intresseorganisationer inom hörselområdet har dock påtalat att det förekommer skillnader rörande utbildningsnivån hos hörselvårdpersonal inom Europa samt att tillhandahållen hörselvård i vissa fall är bristande.Syfte: Att jämföra hörapparatsutprovningsprocessen i ett urval av Europeiska länder. Fokus ligger på att belysa vilka yrkesgrupper som är involverade i hörseldiagnostik och hörapparatsutprovning samt vilken utbildningsnivå dessa har. Utöver detta kommer ländernas finansiering av hörapparater undersökas. Eventuella likheter och skillnader mellan länderna kommer sedan diskuteras ur ett patient perspektiv.Metod: En integrativ litteraturstudie har genomförts.Resultat: En jämförande beskrivning av de yrkesgrupper som patienter träffar under hörapparatsutprovningsprocessen i de studerade länderna samt vad hörapparaterna där kostar patienterna.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur migrationserfarenheter hos moldovier som nu bor i Sverige har påverkat deras identitetsskapande. Genom intervjuer med ett levnadsberättelseperspektiv undersöks hur bilden av Europa innan migrationen påverkat beslutet att flytta, hur bilden av Moldavien har förändrats efter migrationen, samt i vilken mån det har betydelse för deras identitet. Studien visar att idéer om språk och historia får stor betydelse vid stora samhällsomvandlingar och kopplas till den egna identiteten. Informanterna omgavs i Moldavien av migrationsberättelser, vilka skapade en migrationslängtan. Moldavien pratades om som något annat och sämre än ?Europa? och de själva konstruerades som icke-européer.

I Europa pågår det ett projekt som har till uppgift att ta fram lagtextförslag till en gemensam europeisk civillag. Syftet med denna uppsats är att försöka förutspå hur Sverige skulle påverkas av denna civillag. Materialet till uppsatsen är främst hämtat från aktuella artiklar och Internet men viss litteratur har också hittats, trots att projektet inte är slutfört. Denna uppsats är inte uttömmande inom området utan det är förändringarna i stort som behandlas. Vi anser att Sverige behöver engagera sig mer för att kunna påverka utgången av projektet.

I den här uppsatsen har jag undersökt hur attityderna till endonymer och exonymer och till UNGEGN:s arbete med ortnamn ser ut i andra länder samt hur svenska ortnamn benämns i moderna icke-svenska källor. Om man använder samma namn som vi i Sverige (endonym) eller om man har ett annat namn (exonym) kan bero på omskrivningar, uttalssvårigheter eller bara felskrivningar. Jag har vänt mig till institut, ambassader etc. runt om i Europa för att få deras syn på språkets användning av endonymer och exonymer. Materialet kommer från sju länder i Europa, både från mejlintervjuer och från Internetsidor.

Informationsteknik (IT) är en marknad som förändras snabbt. Att investera i IT kan därför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar på IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar på IT men strategin kan även ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebär dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör även användas.

Hilding Anders är idag en av de främsta sängleverantörerna i Europa och Asien och äger mågna stora varumärken. Dagens handkontroller för Hilding Anders känns utdaterade och behöver en uppdatering för att bättre locka till sig kunder..

Bakgrund: De patienter som insjuknat i stroke löper stor risk att drabbas av sekundär depression, vilket kan leda till högre mortalitet. Syfte: Syftet är att belysa situationen med fokus på indikationer och symtom hos patienter som har drabbats av sekundär depression efter stroke i Europa. Metod: En systematisk litteraturstudie med en analys inspirerad av innehållsanalys. Analysen av 10 kvantitativa, en kvalitativ och en mixed-method artikel utgör underlag för resultatet. Resultat: Följande kategorier arbetades fram: kroppslig svaghet, könsskillnader, tidsaspekt och känslor.

Syftet med studien ?r att identifiera arbetsmetoder avsedda att integrera resultatet fr?n bed?mningen av den finansiella materialiteten med den f?retagsspecifika riskhanteringen. Metod: Kvalitativ litteraturstudie och intervjustudie Resultat: F?r att skapa en effektiv och integrerad riskhantering i f?retaget ?r det avg?rande att till?mpa ett holistiskt syns?tt d?r riskhantering inte isoleras till specifika avdelningar, och d?r h?llbarhetsteam och riskteam jobbar integrerat. Enterprise Risk Management (ERM) kan fungera som en strategi f?r att l?nka samman olika processer och hantera sammankopplade risker, vilket ger en helhetsbild av f?retagets riskexponering d?rmed ?ven integrera risker enligt den dubbla v?sentlighetsanalysen.

Bakgrund och problem: Transportbranschen i Europa står inför en situationdär bolags finansieringsmöjligheter kan komma att påverkas. IASB och FASBhar publicerat ett utkast till en ny redovisningsstandard inomleasingredovisning, som innebär att all leasing måste klassificeras somfinansiell. Detta får effekter i en bransch som i dag redan är ansträngd.Tidigare forskning visar att aktivering av all leasing får effekter påtransportbranschen i USA. Rapporten ämnar hitta vilka möjliga nedslag enaktivering kan få för transportbranschen i Europa.Syfte: Syftet med uppsatsen är att utröna hur en omfattande förändring avregelverket IAS 17 kan påverka en redan ansträngd bransch i form avförsämrad finansiell ställning.Avgränsning: Avgränsning görs till transportbolag i Europa från länder sompresenterar en väsentlig andel leasing. Studien undersöker enbart bolag somleasetagare, vilket utesluter all form av leasing som leasegivare.Metod: Studien genomförs med en kvantitativ ansats där författarna utgår fråndata hämtat ur årsredovisningar via databasen datastream.

Syftet med uppsatsen har varit att med utgångspunkt i den regionaliseringsprocess som idag äger rum i Europa, undersöka samt analysera hur regionaliseringens förändrade drivkrafter påverkar människors möjlighet att identifiera sig med denna regionalisering. För att illustrera detta har en empirisk studie av Region Skåne ur ett aktörsperspektiv genomförts, där fokus har legat på att framhäva mänskliga aspekter som identitet i motsats till de ekonomiska beträffande EU:s utveckling och mål om sammanhållning. För att undersöka detta har intervjuer och litteraturstudier genomförts, där företrädare för Region Skåne samt Sydsvenska Industri- och Handelskammaren utgjort respondenter för intervjuerna. Undersökningens resultat har sedan i uppsatsens avslutande diskussion relaterats till teorier om flödessamhället, regionalisering och identitet. En för uppsatsen central konklusion är att bristen på medborgerlig förankring i regionaliseringsprocessen riskerar att skapa en polarisering mellan platsrum och flödesrum.

Birgitta Stenberg?s autobiographical novel Kärlek i Europa was published in 1981. It takes placein the fifties and is written in a genre popular in Sweden during the seventies, the feministconfession novel. The genre had a strong political purpose, by way of sharing experiences ofliving as a woman in a patriarchal society the aim was to raise consciousness of oppression andmake way for liberation and sisterhood. But there was not room for everyone in the feministstruggle.

Populationerna av både vildsvin (Sus scrofa) och varg (Canis lupus) ökar i Sverige. Då deras utbredningsområden först nyligen har börjat överlappa finns i det närmaste inga data på vargars predation på vildsvin i Sverige. Då detta är av intresse för den framtida debatten kring hur populationerna bör skötas, är syftet i denna studie att undersöka vargars predation och vildsvins beteende i Europa för att kunna dra paralleller till hur de två populationerna kan tänkas komma interagera i Sverige. Att göra en studie kring ett rovdjurs val av byte är problematiskt eftersom så många variabler kan tänkas påverka, i kombination med mätmetoder som ofta inte är de mest exakta eftersom det handlar om vilda djur. I jämförelser mellan olika studier måste man dessutom väga in skillnader i val av metod och analys, så att komma med definitiva slutsatser i frågan är inte rimligt. Särskilt eftersom älg, som nuvarande är svenska vargars huvudsakliga föda, inte är så vanligt förekommande i Europa och jämförelser istället får utgå ifrån hur vildsvin föredras i förhållande till hjort. Vargars diet skiljer sig vida mellan de studier från Europa som undersökts, även mellan relativt närbelägna områden.

Uppsatsen kartlägger det amerikanska agerandet i fråga om EU: s skapande av en militär krishanteringsförmåga. Dessutom görs ett försök att med hjälp av en teori vars födelse ägde rum före det kalla kriget, förklara USA:s säkerhetspolitiska beteende gentemot Europa. Huvudsyftet med uppsatsen är att ur ett geopolitiskt-realistiskt perspektiv belysa hur USA betraktar den Europeiska Unionens säkerhetspolitiska utveckling.I uppsatsen kan det konstateras att USA:s officiella syn på den europeiska utvecklingen i huvudsak har varit positiv och att man välkomnar att de europeiska allierade staterna satsar mer på sin respektive försvarsförmåga vilket ger en mer jämbördig fördelning av kostnaderna. USA välkomnar europeiska utvecklade förmågor för att förbättra NATO:s kapacitet. Det föreligger en amerikansk oro för att den europeiska uppbyggnaden skall leda till att NATO:s betydelse minskar.