EU, IAASB och PCAOB har under senaste tiden belyst behovet av att väsentligen förändra innehållet i dagens revisionsberättelse, detta genom att utarbeta en mängd förslag på vad revisionsberättelsen bör innehålla. Förslagen har väckt stora debatter där dessa framförallt kritiseras för att vara väldigt omfattande och krångliga. Vi saknar tidigare studier som utreder vilken information revisionsberättelsen bör innehålla och söker därför, i denna studie svaret på den frågan ur privata investerares perspektiv. Får att nå dit utreder vi privata investerares förståelse och tillämpning av dagens revisionsberättelse, vilka förväntningar privata investerare har på revisorns roll och ansvarsområden samt utreder hur privata investerare värderar olika förslag på ny information i revisionsberättelsen. Avslutningsvis utreder vi vilken effekt utbildning, i synnerhet en större teoretisk kunskap om revision har på uppfattningen, detta genom att dels studera privata investerare, i form av medlemmar från aktiespararna, men även genom att studera revisionsstudenter.Studien genomförs genom två enkätundersökningar.

I allt väsentligt kunde studien inte konstatera något större gap mellan bankernas förväntningar på revisionens innehåll och genomförande och det som revisorn med stöd av regelverket faktiskt levererar. Båda parter tar sin utgångspunkt i begreppet ?god redovisningssed?. Det konstateras dock ett visst gap ifråga om bankens önskan, om att revisionen kunde vara mera djupgående i sin kontrollfunktion än vad revisorerna med gällande regelverk är beredda att tillmötesgå..

Uppsatsen ämnar undersöka hur gymnasielärare med ämneskombinationen svenska/engelska ser på användandet av dramapedagogik som metod i sina ämnen. Uppsatsen bygger på intervjusvar från åtta kvalitativa intervjuer gjorda med svensk/engelsklärare på två olika gymnasieskolor i Kalmar under våren 2008. Resultatet visar att många lärare är positiva till dramapedagogik men att det är få som använder det i en större utsträckning. Skälen att inte använda drama är enligt de intervjuade framförallt okunskap, tidsbrist samt organisatoriska svårigheter..

När det finns en skillnad mellan vad revisorn förväntas utföra och vad revisorn tillhandahåller uppkommer ett förväntningsgap. Detta förväntningsgap är ingen ny företeelse och ända sedan dess uppkomst har revisionsprofessionen vidtagit olika åtgärder för att minska gapet. En åtgärd är den revisionsstandard som FAR införde år 2004 som innebär att uppdragsbrev ska upprättas mellan revisor och klient inför varje revisionsuppdrag. Uppdragsbrevet tydliggör revisorns arbetsuppgifter, revisionens syfte samt vardera parts ansvar i revisionsuppdraget. Med utgångspunkt i teorier om förväntningar, agentteori samt institutionell teori, är syftet med uppsatsen att förklara hur införandet av uppdragsbrevet har påverkat förväntningsgapet mellan revisor och klient.

Syftet med den här studien är beskriva och analysera om det finns ett förväntningsgap mellan revisorer och små och medelstora företag samt att undersöka hur revisorer kommunicerar med dessa företag. Undersökningen visar att det existerar ett förväntningsgap mellan revisorer och små och medelstoraföretag. Förväntningsgapet beror på kunskapsbrist och brister i kommunikationen och relationen mellan revisorer och små & medelstoraföretag..

This essay studies the christening rites in Church of Sweden and what theological motives that are present herein, and how the current revision of the rites have brought in new theological motives with the basis in the contemporary theological debate about the liturgy and theology surrounding the christening rites.The conclusion of the essay is that the revised christening rites have not included any new motives, but has rather restructured and re-emphasized the motives to adopt the christening rites to the findings of contemporary research regarding the christening..

Denna undersökning är utformad för att ta reda på var människor stöter på New Age samt hur det skiljer sig mellan de olika åldersgrupperna. Undersökningen ska även försöka besvara vilka perspektiv det finns på New Age, vad som är vardagligt och vad som är avvikande samt hur integrerad New Age är i populärkulturen. För att genomföra denna undersökning användes blandad metodik av både kvantitativ och kvalitativ metodik. Inom den kvantitativa delen användes en enkät med fyra olika målgrupper ( 60 år). Inom varje målgrupp genomfördes 25 enkäter. Den kvalitativa delen bestod av fyra semistrukturerade intervjuer med en person från vardera ålderskategorin.

Inom byggbranschen är två centrala frågor att höja produktiviteten och öka säkerheten. Produktiviteten inom byggbranschen anses vara, i jämförelse med andra branscher, låg då tidigare studier har visat att 30-35 % av ett byggnadsobjekts totala produktionskostnad kan kategoriseras som slöseri, då aktiviteterna inte skapar värde för kunden. Säkerhetsaspekten är viktig då byggbranschen har dubbelt så många allvarliga arbetsolyckor som övriga branscher. Detta, i kombination med att många företag skapar varor och tjänster som inte är anpassade till kundernas behov och önskemål, har lett till att en modell vid namn Utvecklad värdeflödesanalys har skapats. Målet med modellen, som består av fyra steg, är att generera kundanpassade produktutvecklingsförslag som förbättrar produkten ur ett antal definierade parametrar (Kundbehov, P2, P3,?, Pn).

Vi som skrivit detta arbete delar både ett gemensamt musikintresse och en gemensam erfarenhet om att musikämnet får ta liten plats i dagens skola. I lgr11 framgår det att eleverna ska få möjlighet att arbeta ämnesövergripande samt få tillfällen till ämnesfördjupning, överblick och sammanhang. Skolinspektionen pekar på att musikämnet har en viktig roll som stöd för lärande i andra ämnen. Med utgångspunkt från våra erfarenheter samt publikation från lgr11 och skolinspektion har vi undersökt hur lärare arbetar med musik i ämnesövergripande arbete i årskurs 4-6. Syftet med arbetet är att synliggöra sex stycken årskurs 4-6 lärares tankar om ämnesövergripande undervisning där musiken finns integrerad. Föreliggande arbete bygger framförallt på teorier om ämnesövergripande undervisning.

This essay studies the christening rites in Church of Sweden and what theological motives that are present herein, and how the current revision of the rites have brought in new theological motives with the basis in the contemporary theological debate about the liturgy and theology surrounding the christening rites.The conclusion of the essay is that the revised christening rites have not included any new motives, but has rather restructured and re-emphasized the motives to adopt the christening rites to the findings of contemporary research regarding the christening..

2010 utkom The International Integrated Reporting Council med en ny typ av redovisningsramverk vars syfte är att föra samman de nuvarande separerade finansiella ? och icke finansiella rapporterna. Den här typen av redovisning ses som en process där alla i ett företag är med och deltar och där både den finansiella informationen och informationen från de icke ? finansiella rapporterna är integrerade i verksamheten. En icke ? finansiell rapport, en hållbarhetsredovisning beskriver den ekonomiska, sociala och miljömässiga påverkan som ett företag har och ska också ses som en process i företaget som varken börjar eller slutar med publiceringen.

Bakgrund och problem: Revisionsplikten i Sverige infördes för att minska den högaekonomiska brottsligheten i små företag. Regeringen har presenterat en proposition omfrivillig revision, som sannolikt träder ikraft redan 1 november 2010. Propositionen följerSOU 2008:32, dock med förändringar i gränsvärden som istället skall omfatta 72 procent avsamtliga, aktiva aktiebolag i Sverige. Den offentliga myndigheten Skatteverket står inför enutmaning då revisionspliktens avskaffande kan föra med sig sämre redovisningsunderlag förföretag som väljer bort revisor. Detta kan leda till en ökning av skattefel, som redan idagsläget utgör ett skattebortfall på 133 miljarder kronor.Syfte: Uppsatsens syfte är att utreda Skatteverkets uppfattning om hur revisionspliktensavskaffande kommer att påverka skattefel i små företag.

Detta är ett examensarbete inom textdesign, som har undersökt hur användarinformationen för två specifika datorprogram bör utformas. Slutsatserna har dragits utifrån vilka problem användarna stöter på i programmen, riktlinjer för informationsdesign och teknikinformation, samt användartester.En slutsats blev att behovet av teknikinformation för det ena programmet, EDI-systemet Edionet, redan var tillfredsställt. En lämplig lösning för det andra programmet, publiceringssystemet Readyonet, var att skapa en kort lathund vid sidan av den utförliga handledning som finns integrerad i programmet. Ett utkast av lathunden utformades utifrån insamlad empiri, och testades och reviderades..

  Revisorn har i uppgift att uttala sig om företagets räkenskaper, dessförvaltning samt om företagsledningens arbete. Statens offentliga utredning(2008:32) har arbetat fram ett förslag på hur EU:s fjärde bolagsdirektiv skallimplementeras. Enligt utredningen kommer endast fyra procent av Sverigesföretag träffas av revisionsplikten efter ett genomförande. Lagändringenförväntas träda i kraft 2010. Med stor sannolikhet kommer revisionsbyråernaatt uppleva hårdare konkurrens.

Revisorer skall ta hänsyn till många områden när de utför sitt arbete. Sammantaget uttrycker etiken för revisorskåren den allmänna uppfattning som finns inom gruppen angående vad som är ett riktigt handlande i yrket. Detta involverar således revisionsbranschens egna värderingar och självkritik inom områden som rör oberoende, oförenlig verksamhet, upplysningsplikt samt tystnadsplikt. Genom kvalitativa intervjuer med fyra yrkesverksamma revisorer i Varbergs kommun besvaras syftet med rapporten, som är att undersöka revisorns roll med hänsyn till branschens egna etiska regler och normer, skandaler och dess konsekvenser samt revisionspliktens vara eller icke-vara. Vidare är syftet att se om revisorernas svar kan förklaras utifrån Ferdinand Tönnies teori om samhället och utifrån teorier om roller samt grupptillhörighet.