Denna rapport omfattar ett examensarbete på 22,5 poäng. Examensarbetet har utförts inom ämnet integrerad produktutveckling vid Högskolan i Skövde tillsammans med Jai Designpartner AB. Målet med arbetet var att utveckla ett fällbord som enkelt kan fällas ihop, ha en längre livslängd och lägre vikt än företagets tidigare fällbord. Samarbetet genererade ett fällbord som inte följer de generella principerna av infällning av bordsben. Resultatet blev ett fällbord med minimal klämrisk, med en längre livslängd då infällning av bordsbenet sker med en vridning och med en mindre vikt då ramverk kan elimineras..

Redovisningskonsulten och revisorn är två yrken som ofta benämns felaktigt av klienter och samhället i stort. Detta kan bero på att de två yrkena är nära relaterade till varandra samt att gränsdragningarna inte alltid är självklara. I samband med avskaffandet av revisorsplikten för mindre aktiebolag har många företag valt att avstå från revision och förlita sig på att redovisningskonsulten sköter den finansiella rapporteringen i enlighet med lagstadgade krav. .

   På revisionsmarknaden finns det många små och stora företag som utför samma kärntjänst revision. Konkurrensen är stor och därför är frågan om kvalitet är mycket viktig för revisionsbyråerna. Forskare tar upp frågan då och då under de senaste decennierna men det råder dock oenighet i frågan vad revisionskvalitet är. Problemet kan bero på att revisionen har en mängd olika intressenter, t.ex. företagsledning, aktieägare, och de krav som intressenterna ställer kan skilja sig.

Uppsatsens titel: Attityder till och kunskaper om den kommunala revisionen Seminariedatum: 2005-06-03 Ämne/kurs: Redovisning/FEK 591 Författare: Malin Fredin och Marie Nordström Handledare: Mikael Hellström Nilsson och Ulf Ramberg Kommun: Ängelholms kommun Fem nyckelord: kommunal, revision, attityd, kunskap, förtroendevald revisor Syfte: Vårt syfte är att klarlägga attityder till och kunskaper om den kommunala revisionen utifrån de granskades, fullmäktigeledamöternas och medias perspektiv Metod: Vi har genomfört en kvalitativ fallstudie av Ängelholms kommun genom att göra halvstrukturerade intervjuer med fullmäktigeledamöter, ordförande i nämnder och representanter från lokala media. Vid analysarbetet utgick ifrån teorier som agentteori, accountability och responsibility samt intressentmodellen. Teoretiska perspektiv: Våra teoretiska utgångspunkter grundar sig på agentteori, intressentmodellen, accountability och responsibility. Empiri: Vi redogör för de frågeställningar som besvarats vid våra intervjuer. Slutsatser: Kunskaperna om den kommunala revisionen är goda för alla de grupper som vi undersökt även om de varierar i viss mån.

Syftet med denna uppsats är att studera kompetens och oberoende hos de förtroendevalda revisorerna respektive de sakkunniga biträdena i svenska kommuner samt hur kompetens och oberoende påverkar innehållet i de kommunala revisionsberättelserna. De problemområde och teorier som vi presenterar i uppsatsen har legat till grund för hypotesformuleringarna. För att kunna pröva dessa hypoteser har vi genomfört en surveyundersökning. Vi utformade två olika enkäter med standardiserade frågor vilka översändes till ordförande för de förtroendevalda revisorerna respektive ansvarigt sakkunnigt biträde i landets samtliga kommuner. Enkätfrågorna syftade till att studera kompetensen och oberoendet hos de förtroendevalda revisorerna respektive de sakkunniga biträdena.

Bakgrund: 1 november 2010 avskaffades revisionsplikten för mindre företag i Sverige. Avskaffandet i Danmark och Storbritannien medförde problem för mindre företag att bli beviljade krediter hos bankerna. Därmed är det intressant att studera hur avskaffandet har påverkat kreditbedömningen av mindre företag i Sverige.Syfte: Syftet med studien är att studera vilka faktorer som har betydelse vid kreditgivning till mindre företag. Fokus ligger på hur tillförlitlig små respektive stora banker anser att en icke reviderad årsredovisning är jämfört med en reviderad årsredovisning eller om andra faktorer anses viktigare. Studien ska därmed underlätta för mindre företag som står inför beslutet att välja revision eller inte.Metod: Studien är genomförd ur en kvalitativ ansats där empirin samlats in genom semi-strukturerade besöksintervjuer.

Runt år 1998/1999 blev det obligatoriskt för samtliga Sveriges revisor att i not i företagens årsredovisning ge en prisbild på hur fördelningen mellan revisionskostnader och andra uppdrag fördelades. Dock säger lagen inget om revisorns skyldighet att visa denna fördelning såsom den verkligen ser ut. Detta har gjort att revisorn kunnat använda noten som prissignal mot klienten.Vårt syfte med uppsatsen var att beskriva de olika faktorer vi valt ut, som skulle kunna påverka hur revisorn väljer att fördela sina kostnader på revision och andra uppdrag. Vi ville inkludera hela Sverige och därför valde vi ut tio företag i varje län, vilka vi undersökte. Genom att läsa in sig på tidigare forskning som gjorts på området fick vi en uppfattning om vilka faktorer som kunde påverka revisorns prissättning.

SAMMANFATTNING Uppsatsens titel Revisorns oberoende i debatt och regleringar 1980-2007 Saminariedatum 2007-06-08 Ämne/kurs Magisteruppsats i företagsekonomi, revision, 10 poäng (FEK 591) Författare Madeleine Friberg, Tanja Larsson Handledare Anne Loft, Pernilla Broberg Fem nyckelord revision, revisor, analysmodellen, revisorns oberoende, reglering Syfte Vårt syfte är att genom en studie över en tidsperiod som sträcker sig från början av 1980-talet till idag beskriva en bild av diskussionen om revisorns oberoende för att sedan analysera hur den har förändrats genom åren och hur regleringen för revisorers oberoende anpassats till utvecklingen i samhället i Sverige men också internationellt i den mån Sverige påverkats. Metod Vi har gjort en kvalitativ studie av longitudinell design där vi fått vår empiri genom artikelstudier samt personliga intervjuer med syftet att göra en deskriptiv studie av hur verkligheten ser ut. Teoretiska perspektiv Revisorernas arbete styrs av ett stort antal lagar och regleringar. Internationella regelverk har kommit att få mycket stor inverkan på de svenska på grund av en internationell strävan efter harmoni-serade regelverk. Lagstiftaren strävar efter att anpassa reglerna efter utvecklingen och då risker mot revisorns oberoende ansetts öka har regleringarna på senare tid skärpts.

SammanfattningRevisionsbyråer har sedan urminnes tider utöver revisionen erbjudit rådgivningstjänster tillsina revisionsklienter. Diskussionen om revisorns dubbla roll som både revisor och rådgivareär något som diskuterats bland forskare och lagstiftare runt hela världen. Enligt tidigareforskning föreslås fördelarna med att revisionsbyrån erbjuder både revision och rådgivning tillklienterna vara kunskapsöverföring och kostnadsfördelar.En förutsättning för att revisionen ska fylla sin funktion är att revisorn är oberoende i singranskning och rapportering av företagets verksamhet och räkenskaper. Med anledning av attföretag i större utsträckning efterfrågar rådgivningstjänster från sin revisionsbyrå har fråganom revisorernas oberoende intensifierats. Lagstiftare är oroliga för att rådgivningstjänsternautgör ett hot för revisorns oberoende.

Sammanfattning  Upphovet till revision var till att börja med främst ägarnas behov av kontroll över bolagsledningens förvaltning av bolagets verksamhet. Revisorn har sedan 1944 års aktiebolagslag haft ett obegränsat skadeståndsansvar vilket innebär att revisorn i princip kan krävas på mångmiljonbelopp. Den 17 september år 2008 avlämnade justitiedepartementet en utredning i fråga om en begränsning av revisorers skadeståndsansvar som är föranledd av EU-kommissionens rekommendationer. Den alltmer tilltagande turbulensen på finansmarknaden har gjort det svårt för de stora revisionsbyråerna att köpa ansvarsförsäkringar, vilket har lett till höga försäkringspremier. EU-kommissionens rekommendation präglas av en oro för att det inte ska finnas tillräcklig många revisionsnätverk med kapacitet att revidera de största börsnoterade bolagen inom EU.

Revisorns oberoende har blivit uppmärksammat under de senaste åren, delstill följd av de stora redovisningsskandalerna och dels eftersom näringslivethar blivit mer komplext. Det här har lett till en ökad reglering som påverkarrevisorns oberoende med begränsningar vad revisorn får göra. En revisor kantesta sitt oberoende genom analysmodellen, där olika hot som kan äventyrarevisorns oberoende tas upp. Även Sarbanes-Oxley Act och Svensk kod förbolagsstyrning har till mål att stärka revisorns oberoende genom attexempelvis införa en oberoende revisionskommitté. Det är vanligt attallmänheten förväntar sig att revisorn ska göra mer än vad denne kan och fårgöra, vilket kallas förväntningsgapet.Syftet med den här rapporten är att skapa ökad förståelse för revisornsoberoende samt att urskilja den roll som revisorns oberoende spelar vidrevision av stora och små bolag.

SammanfattningProblem: Revision av uppskattningar är ett aktuellt och relevant område. Det är svårt för revisorer att granska företagsledningens uppskattningar och det är ett revisionsområde förknippat med hög risk. Felaktiga uppskattningar ger en missvisande bild av företaget och det är därför viktigt att revisorer har den förståelse och kunskap som krävs för att granska redovisningen av uppskattningar. Problemområdet mynnar ut i följande problemformulering: Hur kontrollerar revisorer företagsledningens uppskattningar i bokföringen i små och medelstora företag?Syfte: Vårt syfte är uppdelat på ett huvudsyfte och fyra delsyften.

Syftet med en integrerad projekteringsprocess är att information tidigt skall tas fram och att projektörer skall kunna arbeta parallellt, exempelvis genom en gemensam BIM-modell. Revit och IDA Indoor climate an energy, även kallat IDA ICE, har i denna rapport visat sig vara två mycket effektiva verktyg som tillåter att information både kan tas fram, i form av energianalyser, men även kommuniceras digitalt med hjälp av så kallade IFC-exporter. Då projektörer får möjlighet att jobba i en gemensam modell kan de arbeta parallellt vilket innebär att information kan tillföras både tidigare och snabbare i projekteringsprocessen. I Revit kan arkitekten enkelt skapa olika utformningsförslag och jämföra dessa med avseende på energianvändning. Analyser från denna studie har visat att energisimuleringar i Revit kan användas för att utforska olika utformningsalternativ och därmed finna optimeringsmöjligheter med avseende på energi och inomhusmiljö.

Mycket har förändrats de senaste åren inom revisionsbranschen. Revisionsplikten har avskaffats för små- och medelstora företag, vilket lett till stora omställningar. Revisorerna är nu inte obligatoriska för dessa företag, vilket öppnar upp marknaden för redovisningskonsulter. Redovisningskonsulternas roll har blivit allt mer omfattande. Vissa källor menar även att revisorns och redovisningskonsultens roller kommer närma sig varandra mer och mer i framtiden.

Syfte: Att lokalisera och förstå revisorns problem med att verifiera posten goodwill i jämförelse med vad IAS och IFRS säger. Metod: Det vetenskapliga synsätt vi använt oss av är hermeneutiskt, vilket går ut på att förstå något. Vi har valt att använda en kvalitativmetod med fem stycken ostrukturerade intervjuer med revisorer från olika revisionsbyråer för att samla in vårt empiriska data. Litteraturstudien har samlats in genom vetenskapliga artiklar och litteratur som sökts via databaser på Högskolan i Gävle och Uppsala Universitet.Resultat & slutsats: Revisorerna litar på företagen och följer hellre praxis än IFRS vilket gör att de inte ser värderingen som ett problem. Eftersom studien endast innehåller fem intervjuer kan vi inte säga att resultat är generaliserbart. Slutsatsen är tänkt att ge en bild av att IAS 36 inte kan följas i praktiken.Förslag till fortsatt forskning: Vi rekommenderar att studera och jämföra praxis, lag och rekommendationer.