Sökresultat:
639 Uppsatser om Integrerad förskoleklass - Sida 38 av 43
Miljöredovisning i svenska företag ?En longitudinell innehÄllsanalys av tre svenska branscher
Bakgrund och problem: Internationella rapporter om mÀnniskans pÄverkan pÄ jordens begrÀnsade resurser har avlöst varandra och en vÀxande allmÀn medvetenhet om företags pÄverkan har gett upphov till koncept och begrepp som Corporate Social Responsibility. HÄllbarhetsredovisningen Àr idag till största del frivillig, men dess roll kan diskuteras, exempelvis vilken information det Àr som presenteras av företag och hur omfattande den Àr. Tidigare forskning visar pÄ delvis motstridiga slutsatser om relevansen hos företags hÄllbarhetsredovisningar gentemot deras faktiska hÄllbarhet.Syfte: Att undersöka hur hÄllbarheten i företags verksamhet presenteras i deras respektive Ärsredovisningar, med specifik inriktning pÄ miljöperspektivet, och hur denna presentation har förÀndrats över tiden.AvgrÀnsningar: Uppsatsen har granskat fem svenska företag per bransch i tre branscher, hÀmtade frÄn Stockholmsbörsens Large cap-lista. Granskningsperioden Àr begrÀnsad till Är 2009-2013. Endast hÄllbarhetsredovisningens miljöaspekter har beaktats under granskningen.Metod: I studien har en longitudinell innehÄllsanalys anvÀnts för att undersökta miljöinformation i de valda företagens redovisningar.
Frigörelseprocess i en beroendestÀllning: en studie gÀllande ungdomar med intellektuell funktionsnedsÀttning och deras tonÄrstid
I början av 1900-alet vÀxte mÀnniskor med intellektuell funktionsnedsÀttning upp pÄ stora, enkönade institutioner. Som en reaktion pÄ samhÀllets avstÄndstagande frÄn mÀnniskor med funktionsnedsÀttningar vÀxte sÄ smÄningom ideal om avinstitutionalisering och normalisering fram alltmer. Fr.o.m. 1994 har vi i Sverige en lag, Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) (SFS 1993:387), som syftar till att understryka dessa mÀnniskors sjÀlvstÀndighet och tillförsÀkra dem sjÀlvbestÀmmande, valfrihet och integritet. Till följd av denna samhÀlleliga utveckling Àr sÀrskolan fr.o.m.
"Att vara motpol till matmyter" : en undersökning av lÀrares syn pÄ undervisning om kosthÄllning i hÀlsosyfte
Syftet med denna studie var att skapa en tydligare bild av hur lÀrare ser pÄ, samt arbetar med, frÄgor rörande kost och hÀlsa i skolan. Följande frÄgestÀllningar formulerades; Vad har fem lÀrare i Àmnet idrott och hÀlsa för Äsikter om undervisning av kosthÄllning i syfte att utbilda elever i hÀlsofrÄgor? Hur undervisar fem lÀrare i Àmnet idrott och hÀlsa om kosthÄllning i ett hÀlsoperspektiv? Samt hur bedömer och betygsÀtter fem lÀrare i Àmnet idrott och hÀlsa elevernas kunskaper i kosthÄllning och hÀlsa?Studien Àr av kvalitativ karaktÀr dÄ undersökningen gjorts med intervjuer som metod. De intervjuade bestod av fem lÀrare med behörighet att undervisa i Àmnet idrott och hÀlsa. Tre av dessa jobbade pÄ gymnasiet och tvÄ jobbade pÄ högstadiet.
NÀrstÄendes behov nÀr en person vÄrdas svÄrt sjuk pÄ en intensivvÄrdsavdelning: en studie med instrumentet Critical Care Family Needs
IntensivvÄrden Àr idag en högteknologisk avdelning och den miljön som rÄder dÀr kan vara skrÀmmande för sÄ vÀl den sjuke personen som de nÀrstÄende. Att vara nÀrstÄende till nÄgon som blivit akut kritiskt sjuk innebÀr en osÀkerhet om framtiden och beskrivs som kÀnslan av att pendla mellan hopp och förtvivlan. För personen som Àr akut, svÄrt sjuk har de nÀrstÄende stor betydelse. Den nÀrstÄende kan hjÀlpa till genom att finnas dÀr och vara ett stöd och samtidigt skydda den svÄrt sjuke personens integritet. Fokus inom intensivvÄrden har alltid legat pÄ den svÄrt sjuke men pÄ senare tid har vÄrdpersonalen börjat se de nÀrstÄende som en integrerad del i den lÀkande processen och vÄrden kring patienten.
NÀrstÄendes behov nÀr en person vÄrdas svÄrt sjuk pÄ en intensivvÄrdsavdelning: en studie med instrumentet Critical Care Family Needs
IntensivvÄrden Àr idag en högteknologisk avdelning och den miljön
som rÄder dÀr kan vara skrÀmmande för sÄ vÀl den sjuke personen som de
nÀrstÄende. Att vara nÀrstÄende till nÄgon som blivit akut kritiskt sjuk
innebÀr en osÀkerhet om framtiden och beskrivs som kÀnslan av att pendla
mellan hopp och förtvivlan. För personen som Àr akut, svÄrt sjuk har de
nÀrstÄende stor betydelse. Den nÀrstÄende kan hjÀlpa till genom att finnas
dÀr och vara ett stöd och samtidigt skydda den svÄrt sjuke personens
integritet. Fokus inom intensivvÄrden har alltid legat pÄ den svÄrt sjuke
men pÄ senare tid har vÄrdpersonalen börjat se de nÀrstÄende som en
integrerad del i den lÀkande processen och vÄrden kring patienten.
UtvĂ€rdering om en modulĂ€r arkitektur Ă€r lĂ€mplig för utvecklingsprojektet FUMO? : Ăr det lĂ€mpligt att implementera ett modulĂ€rt tĂ€nkande i FUMO? för att skapa bredare produktportfölj, underlĂ€tta montering och underhĂ„ll?
Företaget AB Realisator ska börja producera en brandrobot som gÄr under konceptnamnet FUMO?. Den har hittills endast tillverkats i tvÄ prototyper och den tredje prototypen kommer att presenteras under juni mÄnad 2013. DÄ FUMO? konceptet börjat ta form till en fÀrdig produkt har det nu uppkommit ett behov för AB Realisator att se över produktionsstrategin och produktionsberedningen för den framtida tillverkningen.
?Naturliga samtal? : en studie av kommunikationens innehÄll kring naturvetenskapliga aktiviteter i förskolan
Syftet med studien Àr att undersöka hur naturvetenskap blir synlig i kommunikation kring naturvetenskapliga aktiviteter i förskolan. Vi har funnit fÄ studier som behandlar naturvetenskapsdidaktik i förskolan och vÄr ambition med studien Àr att fylla en del av denna lucka. Vi har under tre dagar filmat en förskolas temaarbete kring vattnets kretslopp. Materialet har sedan kategoriserats utifrÄn tre huvudkategorier: social kontext, vetenskaplig fokus och kommunikativt förhÄllningssÀtt. Det naturvetenskapliga innehÄllet som kommuniceras i förskolan hÄlls pÄ en vÀldigt grundlÀggande nivÄ baserad i vardagssprÄket.
?TVà TIMMAR AV AMBIVALENS ? Socionomstudenters samtal kring tidigare dömda personers lÀmplighet att arbeta inom socialt arbete.?
Syftet med studien Àr att utifrÄn en diskursanalys undersöka hur socionomstudenter resonerar kring huruvida en tidigare dömd person Àr lÀmplig att utbilda sig till och arbeta som socionom. Studiens frÄgestÀllningar berör frÄgor kring hur olika bilder av en tidigare dömd person konstrueras, vilka diskurser som dÀrmed framtrÀder och vad dessa diskurser sÀger om personens yrkeslÀmplighet. Vidare undersöker studien hur de olika diskurserna förhÄller sig till varandra och vilka konsekvenser det fÄr.Detta Àr en kvalitativ studie utifrÄn ett socialkonstruktivistiskt perspektiv, med en integrerad form av diskursanalys som teoretiskt perspektiv och metodologiskt tillvÀgagÄngssÀtt. Informanterna bestod av studenter pÄ socionomprogrammet vid Göteborgs Universitet som i en fokusgruppsintervju fick diskutera tidigare dömda personers lÀmplighet att arbeta inom socialt arbete.Studien visar att socionomstudenterna i sitt samtal kring tidigare dömda personers lÀmplighet förhÄller sig till framförallt tre olika diskurser, vilka i uppsatsen Àr döpta till ?den latenta förövaren?, ?förövaren i oss alla? och ?den betalande förövaren?.
Det Àr ett mödosamt arbete för dem allesammans. En etnografi inspirerad intervjustudie om sprÄkstörning
SYFTESyftet med denna uppsats Àr att undersöka vilka tankar och uppfattningar ett antal pedagoger har om sprÄkstörning, lÀsning och lÀsförstÄelse. Vidare syftar undersökningen till att se vilka ÄtgÀrder som pedagogerna föresprÄkar i relation till elever med diagnosen sprÄkstörning.TEORIUtgÄngspunkten i uppsatsen Àr ett sociokulturellt perspektiv. Detta perspektiv utgÄr frÄn kommunikation mellan individer. Kunskap utvecklas i samspel med andra, först dÀrefter blir den en integrerad del av individens tankar, idéer och uppfattningar. SprÄket och kulturen hör samman och lÀrandet sker i dialog mellan dessa.
Kommunikationens roll vid införandet av sammanhÄllet förarprov B
Information mellan myndigheter och unga mÀnniskor (i det hÀr fallet mÀnniskor under 25 Är) kan ibland vara otydlig och missförstÄnd kan uppstÄ, dÄ man har olika sÀtt att uttrycka sig pÄ. För att missförstÄnd ska undvikas Àr det av stor vikt att den externa kommunikationen fungerar mellan dessa. För att den externa kommunikationen ska fungera krÀvs det att budskapet som ska ut Àr internt förankrat, om organisationen sjÀlv visar att det tror pÄ det, dÄ gör förhoppningsvis ocksÄ mÄlgruppen det. Effektivast blir kommunikationen nÀr flera informationskanaler kombineras och i dagens samhÀlle Àr elektroniska kanaler som till exempel Internet ofta en sjÀlvklar kÀlla att anvÀnda sig av.Undersökningen i den hÀr uppsatsen handlar om att ta reda pÄ hur körkortsaspiranterna tar del av information om körkorts-tagning och sammanhÄllet förarprov B. I undersökningen som Àr halvÄrsutvÀrderingen av VÀgverkets informationsinsatser kring sammanhÄllet förarprov, tar jag Àven reda pÄ vad som kan förbÀttras.
Free Valve Technology : ? Utveckling av ett styrsystem för ett elektronisk styrt pneumatisk-hydraulisk ventilsystem pÄ en förbrÀnningsmotor
Detta examensarbete Àr utfört pÄ uppdrag frÄn AVL SödertÀlje Powertrain Engineering AB.MÄlet med arbetet har varit att utveckla ett styrsystem för ett elektroniskt styrt pneumatiskhydraulisktventilsystem pÄ en encylindrig förbrÀnningsmotor i en testcell. AVL Àr enoberoende firma som utvecklar drivlinor med förbrÀnningsmotorer samt instrumenterings- ochtestsystem. Ventilsystemet, med ett fungerande styrsystem, ska anvÀndas i AVLs utvecklingsochforskningsarbete pÄ förbrÀnningsmotorer.Ventilsystemet,Free Valve Technology, Àr utvecklat av Cargine Engineering AB och bestÄr avelektroniskt styrda pneumatisk-hydrauliska aktivatorer som opererar en motorventil individuellt.Aktivatorernas styrsystem har utvecklats helt iSimulink och implementerats som en integreraddel i det av AVL utvecklade motorstyrsystemet Raptor. HÄrdvaran och plattformen Àr ett rapidprototyping system frÄn dSPACE GmbH. Systemet har visat sig fungera tillfredsstÀllande i entestcellmiljö vid lyfthöjder större Àn 3 mm och varvtal lÀgre Àn 2500 rpm, Àven underförbrÀnning.
Reglering av geoengineering -hur, var och varför? : En analys av forskares argumentation kring reglering av geoengineering satt i relation till ett governance-perspektiv
Denna studie syftar att i relation till governance-perspektivet granska forskares argumentation kring reglering avgeoengineering. Detta för att utlÀsa om den reglering som forskare argumenterar för kan vÀntas vara effektiv nÀrklimatfrÄgor styrs allt mer integrerat frÄn samhÀllet.Geoengineering Àr samlingsnamnet för tekniker som Äterbalanserar klimatet för att motverka klimatförÀndringar.Teknikerna innebÀr stora risker dÄ kunskapen idag Àr liten om effekter frÄn anvÀndning. I dagslÀget finns inte hellernÄgon direkt reglering av geoengineeringteknikerna, endast nÄgra tekniker regleras till viss del av internationella avtalfrÄn FN. Detta framhÀvs som ett starkt argument av flertalet forskare för varför reglering Àr nödvÀndigt att utforma.Att en enskild aktör, eller en begrÀnsad grupp aktörer kan anvÀnda teknikerna utan samtycke frÄn andra staterpresenteras som ytterligare ett argument till varför reglering Àr nödvÀndigt.Hur forskarna menar att regleringen bör utformas för största effekt varierar, men överens Àr de om att i slutÀndankrÀvs en internationell reglering, dÄ effekterna frÄn teknikerna Àr globala. En sÄdan utformning Àr inte helt förenlig medgovernance-perspektivet som syftar till en styrning som Àr integrerad i samhÀllet och inte som bindande internationellaavtal som integreras i politiken inom staterna.
Att skapa kvalitet utifrÄn ett brukarperspektiv : - En fallstudie om kvalitetsmÀtningar inom Àldreomsorgen med faststÀllda kvalitetsindikatorer
Trots att utveckling av kvalitetsarbetet ses som central och integrerad komponent i offentliga verksamheter saknas det en gemensam förstÄelse om vad kvalitet Àr och hur den kan mÀtas sÀrskilt utifrÄn brukarperspektivet. Syftet med denna uppsats var att studera kvalitetsarbetet pÄ kommunal nivÄ och studera hur upplevd kvalitet skapas och omskapas genom s.k. systematiska kvalitetsuppföljningar som ska genomföras enligt regeringsbeslut. Studien avsÄg Àven att fÄ en förstÄelse för hur kvalitetsupplevelser kan fÄngas i faststÀllda kvalitetsindikatorer för kvalitetsuppföljningar.Detta görs genom en fallstudie av systematiskt kvalitetsarbete inom Àldreomsorgen i Uppsala kommun. Som underlag anvÀnds huvudsakligen olika styrdokument för kvalitetsuppföljning, uppdragskontorets kvalitetsredovisning och kvalitativa rÄdata som samlats genom i systematiska enkÀtuppföljningar pÄ individnivÄ utifrÄn lokala kvalitetsindikatorerna TITORB.
Agentavtal under artikel 101.1 FEUF - en studie av kommissionens riktlinjer i ljuset av EU-domstolens praxis
För en producent som ska utöka sin affÀrsverksamhet i nya lÀnder finns mÄnga alternativa distributionsformer att vÀlja mellan, exempelvis egna anstÀllda, agentur eller ÄterförsÀljare. Valet beror till stor del pÄ hur integrerad producenten vill att distributionen ska vara med den egna affÀrsverksamheten samt vilken grad av kontroll producenten vill ha över distributionen. Genom att anvÀnda en agent som distributör ökar producentens möjligheter att kontrollera distributionen eftersom denne i agentavtalet bland annat kan bestÀmma till vilka priser och inom vilket geografiskt omrÄde agenten fÄr sÀlja producentens varor till tredje man. Det beror pÄ att agentavtal, till skillnad frÄn ÄterförsÀljaravtal, enligt praxis frÄn EU-domstolen inte omfattas av förbudet mot konkurrensbegrÀnsande avtal i artikel 101.1 FUEF. Av den anledningen kan det vara mycket förmÄnligt att utse en agent som distributör istÀllet för en ÄterförsÀljare.För en producent Àr det i dessa fall mycket viktigt att veta hur avtal med en vald distributör ska utformas för att principerna som gÀller för agentavtal ska vara tillÀmpliga.
Krafttag : sociala dimensioner i industrimiljöer med fokus pÄ vattenkraftverk
Det hÀr arbetet syftar till att Äterinföra frÄgorna om samhÀllelig nytta och estetik i debatten kring, och byggnadsprocesserna för vattenkraftverk. Det argumenterar att vÄr omgivning spelar roll bÄde för vÄrt psykiska och fysiska vÀlbefinnande och att genom att öppna upp verksamma industriomrÄden till att bli en integrerad del av samhÀllet kan en spÀnnande ny plattform skapas dÀr det finns plats för lÀrande och förstÄelse av industriella funktioner samtidigt som helt andra aktiviteter och funktioner ocksÄ kan finnas. FrÄn att vara en exkluderande plats med bara en funktion gÄr industriomrÄdet till att vara en vÀlkomnande multifunktionell plats. Transparens och deltagande Àr ledord.
Sedan modernismen har industriella miljöer blivit allt mer Ätskilda frÄn de stÀder och samhÀllen som de ingÄr i eller grÀnsar till. Genom funktionsseparering har nya industriella omrÄden tillÄtits bilda introverta enklaver som gör sitt bÀsta för att hÄlla mÀnniskor bÄde fysiskt och visuellt uteslutna.