Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur eleverna tÀnker kring lÀrarens ledarstil, hur det pÄverkar dem bÄde positivt och negativt och ifall de upplever att relationen till lÀraren förÀndras utanför klassrummet. Med litteratur som behandlar olika ledarstilar i klassrummen, ledarskap och hur en lÀrare ska vara i allmÀnhet Äterfinns ett samband med resultatet. Forskningsmetoden Àr av intervjuform dÀr fem elever intervjuades enskilt. Slutsatsen Àr att eleverna anser att en lÀrare frÀmst bör vara demokratisk, engagerande och snÀll. Utanför klassrummet beter sig lÀraren efter hur tidigare lektioner varit och/eller hur relationen till den enskilda eleven Àr..

Möten mellan mÀnniskor, grupper, idéer och intressen Àr en naturlig del av stadslivet. Mötandet Àr dessutom en förutsÀttning för omförhandling av fördomar om den Andre, gemensam problemlösningsförmÄga, upprÀttandet och upprÀtthÄllandet av vardagliga bekantskaper samt skapandet och stÀrkandet av olika slags gemenskaper. DÀrför Àr det samtida intresset för mötesplatsen inom stadsutvecklingsdiskursen viktigt och lovvÀrt. Det Àr emellertid sÄ att olika slags mötande skiljer sig Ät kvalitativt, vilket medför ett behov av en mer nyanserad diskussion om platskvalitet och andra slags mötandeförutsÀttningar till grund för mer specifika klargöranden om hur, var och varför mötesplatser skapas och upprÀtthÄlls. Föreliggande mastersuppsats Àr skriven inom ramarna för programet HÄllbar Stadsutveckling ? ett samarbete mellan Sveriges lantbruksuniversitet och Malmö högskola ? och utgÄr frÄn denna konstruktiva kritik av anvÀndningen av mötesplatsbegreppet. I syfte att stimulera en mer nyanserad mötesplatsdiskurs utgÄr uppsatsen frÄn en diskussion om mötandets praktik och dess relation till plats. Uppsatsens första huvudavsnitt utgörs av en extensiv, transdisciplinÀr litteraturstudie med teoretiska bidrag frÄn bland annat socialpsykologi, kulturgeografi, arkitekturteori och statsvetenskap med fokus pÄ det levda stadslandskapet. Den teoretiska avhandlingen Àr strukturerad utifrÄn tre dimensioner eller temata, som syftar till att identifiera och kartlÀgga olika aspekter som kan bidra med förstÄelse för mötande och dess förhÄllande till sociomateriella platskvaliteter: relationer, rum och tid. KartlÀggningen av dessa kategoriers olika bidrag leder fram till en integrativ modell; en första syntes av aspekter pÄ mötande. Denna modell Àr avsedd att etablera en förstÄelse för mötandet och dess förutsÀttningar som ett socio-­?tempo-­?materiellt komplex som bör nÀrmas och diskuteras sammansatt. Modellen utgÄr frÄn ett perspektiv pÄ mötande som process och rymmer tre nya analytiska kategorier: mötandets förutsÀttningar, mötandets nyanser och mötandets möjliga effekter. I syfte att pröva och illustrera de teoretiska resonemangen, och samtidigt pÄvisa behovet av en mer nyanserad diskusson om mötesplatser och mötande i planeringssituationer, innehÄller uppsatsen ocksÄ en fallstudie av vad som kan beskrivas som ett paradigmatiskt exempel pÄ mötesplatser för socialt hÄllbar stadsutveckling: sex stycken stadsodlingar i och vid Malmöstadsdelen RosengÄrd. Underlaget för diskussionen om dessa utgörs av intervjuer med odlare och tjÀnstemÀn samt observationer och deltagande. Diskussionen om odlingsverksamheterna som mötesplatser visar upp ett antal skillnader odlingarna emellan, vilket visar pÄ behovet av en diskussion om kvalitativa variationer mellan olika slags mötespalatser. Bland dessa kan nÀmnas olikheter i graden av interaktion, samt graden av sjÀlvorganisation. Fallstudien blottlÀgger ocksÄ ett antal likheter; mer allmÀnt hÄllna kvaliteter som utmÀrker kollektiv odling som mötandesituation. Exempel pÄ dessa Àr odlingens identitetsskapande effekt, odlingsaktiviteternas avtryck i stadslandskapet samt odlingen som en konkret, praktisk aktivitet och en gemensam angelÀgenhet som utgÄngspunkt för samarbete. Avslutningsvis mynnar uppsatsen ut i ett antal frÄgestÀllningar som utgör potentiella grunder för vidare studier. SÄdana studier kan exempelvis syfta till att belÀgga kausaliteter i mötandeprocesser hÀrledda frÄn registrerade effekter, eller att identifiera och organisera specifika och separata mötesplatstyper..

Genom att undersöka DjÀvulens utseende och roll, har jag försökt beskriva hur DjÀvulen portrÀtteras i de serietidningar jag valt ut. DjÀvulen avbildas pÄ en rad olika sÀtt i serietidningsform i vÄrt till stor del sekulariserade samhÀlle. Vissa av dessa avbildningar har religiösa föregÄngare, vissa har föregÄngare i annan litteratur och vissa Àr helt nya. De tyder pÄ att man inte anvÀnder DjÀvulen alltför lÀttvindigt i serietidningar och att man ofta Àr medveten om de kulturella konnotationer han för med sig. Han Àr en karaktÀr som ofta framstÀlls som en negativ karaktÀr, vilket inte Àr lustigt med tanke pÄ hans roll inom religion och litteratur.

Syftet med detta arbete Àr att fÄ en inblick i hur alternativa lÀromedel anvÀnds i matematikundervisningen i grundskolans tidigare Är och undersöka vilka faktorer som pÄverkar lÀraren till att vÀlja detta arbetsmaterial. Vi har utfört kvalitativa observationer pÄ tre olika skolor och genomfört kvalitativa intervjuer med fem pedagoger som alla arbetar med alternativa lÀromedel i sin undervisning. Parallellt har vi studerat litteratur i Àmnet för att skapa oss en vetenskaplig grund. I vÄr undersökning har vi kommit fram till att alternativa lÀromedel anvÀnds i syfte att aktivera eleverna i deras kunskapande. Styrdokumenten har haft en avgörande betydelse dÄ lÀrarna valt att arbeta med alternativa lÀromedel.

Uppsatsen handlar om den subjektivt upplevda tyngden i musik. Avsikten med arbetet har varit att hÀrleda ljudets fysiska egenskaper ur upplevelsen av tyngd och rörelse, och pÄ det viset klargöra samband, vilka kan underlÀtta för förstÄelse och omsÀttning av kunskaperna i en praktisk mixningssituation. Detta har undersökts genom en sammanstÀllning av litteratur, genom vilken kunskap om perception, psykoakustik och teknik har ordnats. Intentionen var att knyta samman perceptionsteori och psykoakustik med ljudteknik, för att följa fenomenet frÄn upplevelse till teknisk pÄverkan. Av resultaten framkommer att tonhöjd och tonstyrka Àr avgörande för tyngdupplevelsen, och att de i nÄgon mÄn kan pÄverkas med samtliga processorer som behandlas i arbetet..

Schizofreni Àr en allvarlig, psykisk sjukdom med mentala störningar och förlust av kontakt med verkligheten. Sjukdomen pÄverkar hela personens livssituation. Syftet med denna litteratur studie var att beskriva hur det Àr att leva med schizofreni. Metoden som anvÀnds var en litteraturstudie. En samlingsnovell med patientens berÀttelse och tre sjÀlvbiografier av mÀnniskor som sjÀlv upplevd schizofreni har analyserats samt en roman av en författare som var i nÀra kontakt med en schizofren patient.

Examensarbetet Àr en litteraturstudie om för tidigt födda barn i skolan, men den neonatalape-rioden finns med som förklaringsgrund. Jag har valt att begrÀnsa mig till att i första hand an-vÀnda mig av litteratur publicerad under 1990-talet. Flertalet av forskarna pÄvisar en ökad risk för koncentrationssvÄrigheter och svÄrigheter i skolan. Fler för tidigt födda barn jÀmfört med kontrollgrupperna var i behov av specialundervisning i nÄgon form. Arbetet tar i första hand upp de skador för tidigt födda barn riskerar att fÄ, men det Àr viktigt att pÄpeka att 90% av de för tidigt födda barnen Àr friska och gÄr i vanlig klass i skolan..

Genom vĂ„rt arbete om miljöbrottslighet har vi visat pĂ„ de problem och svĂ„righeter som upptrĂ€der vid utredningar om miljöbrottslighet. Detta har vi gjort genom att intervjua Ă„klagare, poliser samt representanter ifrĂ„n tillsynsmyndigheterna som Ă€r aktiva pĂ„ fĂ€ltet, samt satt oss in i litteratur som Ă€r inriktad pĂ„ miljöbrottslighet. Vi har inom miljölagstiftningen huvudsakligen hĂ„llit oss i Miljöbalkens 29, 30 kapitel. Denna miljöbalk togs i bruk Ă„r 1999 och har drastiskt pĂ„verkat brottsstatistiken inom miljöbrottslighetens omrĂ„de. AnmĂ€lda brott mot miljöbalken har dubblerats bĂ„de i Örebro och pĂ„ ett nationellt plan.

Personer som har och lever med diagnosen ADHD kan mötas av stora svÄrigheter i sin vardag som av personen sjÀlv inte alltid uppfattas som ett problem.  Attention Deficit Hyperactivity Disorder Àr en funktionsnedsÀttning som ska finnas i tvÄ miljöer, i hemmet och i skolan. I Sverige har tre till fem procent av barnen ADHD och antalet personer som fÄtt diagnosen har ökat. ADHD Àr ett stort folkhÀlsoproblem och Àr ett kroniskt tillstÄnd som följer med till vuxen Älder. Forskning har visat att det tidigare var en barndoms diagnos och som drabbade unga pojkar, men Àven idag vet vi att flickor fÄr diagnosen. Att ha kunskap om funktionsnedsÀttningen Àr viktig för sjuksköterskan för att kunna hjÀlpa och stötta förÀldrarna i deras vardag med barnen..

Den hÀr uppsatsen handlar om smycket som kommunikatör. Dels vad ett smycke berÀttar om sin bÀrare men Àven pÄ vilket sÀtt fem yrkesverksamma smyckekonstnÀrer/konsthantverkare förhÄller sig till sina smycken som kommunikatörer. Genom att jÀmföra svar frÄn intervjuerna med litteratur i Àmnet belyses likheter och skillnader mellan hur författarna beskriver smycket som kommunikatör och hur smyckekonstnÀrerna/konsthantverkarna gör det.Empiri till uppsatsen har samlats in genom kvalitativa intervjuer med fem konsthantverkare/smyckekonstnÀrer. Svaren har sedan tolkats och analyserat.Undersökningen visar en rad olika aspekter pÄ smycket som kommunikatör..

I privat sektor utvecklas det stÀndigt nya ekonomistyrningsmodeller i syfte att kunna effektivisera organisationer. Vid 1990-talets ingÄng började dessa ekonomistyrningsmodeller Àven sprida sig till offentlig sektor, ett fenomen som ofta gÄr under samlingsnamnet New Public Management. The Balanced Scorecard eller Balanserad styrning Àr en av de vanligaste ekonomistyrningsmodeller som offentlig sektor fÄngat upp. Norrbottens lÀns landsting Àr en offentlig organisation som kommer att införa Balanserad styrning, vilket kommer att pÄbörjas under Är 2013. Syftet med denna studie Àr att beskriva vilka förvÀntningar som politiker har vid införandet av Balanserad styrning samt förklara varför politikerna har dessa förvÀntningar.Efter en genomgÄng av teorier, litteratur samt tidigare forskning inom Àmnet kunde vi se att politikers förvÀntningar vid Balanserad styrning kan pÄverka införandet av styrmodellen.

Denna uppsats förser lÀsaren med en diskursanalys av böcker inom, vad som i arbetet kommer benÀmnas som, ?framgÄngslitteratur?. Med detta menas litteratur av rÄdgivande karaktÀr som riktar sig till mÀnniskor som vill gÄ frÄn att mÄ bra till att mÄ bÀttre, till att bli mer framgÄngsrika, mer nöjda, mer effektiva, lyckligare osv. Det finns idag flertalet diskursanalyser av sjÀlvhjÀlpslitteratur; dvs. den typ av litteratur som vÀnder sig till personer som vill gÄ frÄn att mÄ dÄligt till att mÄ bra eller bÀttre.

Syftet med min uppsats Àr att reda ut de olika Äsikter och tankar som rÄdde kring debatten gÀllande folkpartisten Cecilia Wikströms förslag, under sommaren 2006, om att införa en litterÀr kanon i skolorna. Jag har valt att genom textstudium undersöka olika debattartiklar som jag hÀmtat frÄn Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Sydsvenskan. Den hÀr uppsatsen belyser de olika stöttestenarna i debatten. Resultatet blir fyra infallsvinklar i debatten: ?En kanon för att frÀmja den svenska kulturen?, ?En kanon Àr levande?, Kanon ur ett lÀrar- och skolperspektiv? samt ?En kanon som universallösning?.

Syftet med uppsatsen Àr att analysera Grebzdes novellsamling Bergen enligt Michail Bachtins kronotopteori. Jag baserar min kronotopmodell, som uppstÄr i Bergen, enligt de modeller som utvecklats av litteraturvetaren Juris Roz?tis. Romanerna, vilka undersöks av Roz?tis behandlar tiden efter andra vÀrldskriget i flyktinglÀger och hur flyktingarna upplever de första Ären utanför sitt gamla hemland Lettland samt hur de bosÀtter sig i det nya landet.

Syftet med detta examensarbete har varit att skriva om förebyggande metoder mot mobbning, som lÀrare ska kunna anvÀnda sig av i skolorna. Jag har lÀst litteratur i Àmnet och intervjuat fyra lÀrare som arbetar med förebyggande metoder mot mobbning i skolan. Det Àr enkla och bra metoder som verkar fungera vÀldigt bra i skolorna. Det rör sig t ex om faddersystem, rastvakter, litteraturarbete och kompissamtal. Det finns Àven mÄnga modeller som lÀrare kan arbeta efter.