Röntgensjuksköterskans yrkesroll kräver kompetens både inom den ständigt utvecklande tekniken, men även inom omvårdnad. När patienternas upplevelse av undersökningarna ska vägas in ställs stora krav på röntgensjuksköterskan. Syftet med studien var att undersöka om det tidigare fanns beskrivet i litteraturen vilken betydelse röntgensjuksköterskans kompetens kan ha för patientens upplevelse vid en magnetkameraundersökning. Utifrån två frågeställningar har kunskap sammanställts som berör röntgensjuksköterskans kompetens. Frågeställningarna var vilka faktorer kan röntgensjuksköterskan påverka som har betydelse för patientens upplevelse av magnetkameraundersökning och hur röntgensjuksköterskans kompetens finns beskriven i tidigare vetenskaplig forskning.

denna uppsats belyser jag hur man med hjälp av skönlitteratur kan förmedla de demokratiska värderingar som skola och samhälle vilar på. Jag försöker förankra mitt uppslag om hur man kan förebygga mobbning i grundskolans senare del i redan väl befästa metoder som Farsta och Stiftelsen friends, samt i förhållande till de normalitetsföreställningar som finns i skolan och i samhället. Det är en teoretiskt uppbyggd uppsats och jag utgår från litteratur som Louise M. Rosenblatts Literature as Exploration (1938), Gunilla Molloys Att läsa skönlitteratur med tonåringar (2003), Eva Hultins Skolans litteraturundervisning som demokratisk mötesplats (2002) och Lpo94. I behandlad litteratur tas bland annat transaktionsbegreppet, efferent och estetisk läsning, subjektiv förankring i skönlitteratur och autentiska frågor upp.

Bakgrund: Patients?kerhet ?r en central del av h?lso- och sjukv?rden och en viktig del av operationssjuksk?terskans yrkesroll. Stress i operationssalen ?r en betydande faktor som kan p?verka b?de individen och v?rdkvaliteten. Den kan fungera som en drivkraft men ?ven leda till utmattning och h?lsoproblem.

Bakgrund: Att f? ett cancerbesked kan v?cka k?nslor s?som oro, ?ngest och r?dsla. M?nga hamnar i en chock. Hj?rntum?r ?r en av de cancertyper som ger h?gst emotionell p?frestning. F?r att utf?ra maximal resektion av tum?ren vid k?nsliga omr?den s?som motorik, kognition och tal, kr?vs vaken kraniotomi, d?r patienten ?r medveten och kan medverka under delar av operationen.

Undersökningens syfte har varit att utifrån relevant litteratur granska vem som främjas bäst av ett utvecklingssamtal, är det eleven, vårdnadshavaren eller läraren. En frågeställning var att undersöka vem som får mest ut av att ha ett utvecklingssamtal. Vidare var att utifrån syftet granska de nationella styrdokument som finns för att se hur utvecklingssamtalet förhåller sig till de riktlinjer som finns uppsatta. För att undersöka frågan har som metod använts en litteraturstudie där ett antal artiklar baserade på avhandlingar fungerat som bas. Studien har även inkluderat annan relevant litteratur i form at textböcker och avhandlingar samt tidningsartiklar.

Detta examensarbete har som syfte att besvara frågan hur synen på barnet inom Freinetpedagogiken ser ut när det gäller läs- och skrivsvårigheter. Vi börjar med att belysa den litteratur som finns skriven om Freinetpedagogiken men även den litteratur vi fått tillgå genom vår utbildning gällande svenskämnet. Då vi genom litteraturen om Freinetpedagogiken inte fann svar på våra frågor genomförde vi en kvalitativ undersökning med pedagoger ute på Freinetskolor i landet, genom intervju samt enkät. Underlaget i undersökningen blev tyvärr litet och undersökningen kan därför inte räknas som tillförlitlig. Huvudresultatet vi får är att det inom Freinetpedagogiken existerar barn med läs- och skrivproblem.

I denna studie har vi genom observationer undersökt två pedagogers val av metoder gällande läsning av litteratur i undervisningen i svenska. Vi valde att observera klasslärare i årskurs tre för att på så sätt kunna fokusera på de mål som finns i kursplanen i svenska för just årskurs tre. Syftet med undersökningen var således att se hur dessa lärare arbetade med litteratur i undervisningen. Samtidigt fokuserade vi på hur samtal och samspel användes i undervisningen. Vi antog då ett sociokulturellt perspektiv där vi anser att eleverna lär sig bäst i samspel med varandra.Utifrån de frågeställningar vi hade, där vi frågat oss vad för läsmaterial som används, hur litteraturen används i undervisningen samt huruvida elever och lärare samtalar kring det lästa, fann vi att det såg olika ut från lektion till lektion.

Trots att konflikter är ett negativt laddat ord finns det forskning som visar att arbetsplatskonflikter kan vara fördelaktiga företeelser i en organisation. För att chefer och HR-personal ska våga handskas med arbetsplatskonflikter kan begreppet följaktligen behöva avdramatiseras. Studiens syfte är att inventera och kategorisera organisationskonsulters erfarenhetsbaserade perspektiv på vilka positiva konsekvenser som arbetsplatskonflikter inom en arbetsgrupp kan generera samt vilka förutsättningar som enligt organisationskonsulters erfarenheter gynnar uppkomsten av sådana positiva konsekvenser. Vidare syftar studien till att identifiera likheter och skillnader mellan organisationskonsulternas uppfattning i frågan och vad som framhålls i tidigare forskning och litteratur. Jag har därmed gjort en inventering av vilka aspekter som finns beskrivna i tidigare forskning och litteratur om arbetsplatskonflikters positiva konsekvenser samt om gynnsamma förutsättningar för sådana.Studien har genomförts med en kvalitativ metod.

 Syftet med uppsatsen är att undersöka hur svensklärarstudenter ställer sig till en fastställd nationell kanon, vilken litteratur de vill förmedla till sina framtida elever samt vilka faktorer som påverkar vid texturval.Undersökningen utgörs av en kvalitativ studie där den halvstrukturerade forskningsintervjun använts som metod. Fyra svensklärarstudenter, två manliga och två kvinnliga, har intervjuats enskilt och spelats in. Det låga antalet informanter förhindrar att en generalisering görs.De teoretiska ingångarna innefattar debatten om kanon i media, där olika sidor lyfts fram, samt hur kanon tog sig uttryck i skolan förr och hur den gör det i dagens skola. Till sist belyses problematiken kring kanon, och frågan lyfts om vem som egentligen ska bestämma den.Undersökningen visar att svensklärarstudenterna inte ställer sig positiva till en litteraturlista på nationell nivå, utan att de vill förmedla blandad litteratur som eleverna kan relatera till. I undersökningen nämnde svensklärarstudenterna att man som blivande lärare måste ha ett klart syfte med sin litteraturundervisning, och att det kan legitimera i stort sett all litteratur.

Syfte; Syftet med studien var att beskriva och analysera den meningsskapande processen i ett behandlingsförlopp där symboldrama använts i kombination med kroppsmedvetande träning (KMT) och medicinsk qi gong i den sjukgymnastiska behandlingen med en patient som utvecklat posttraumatiskt stress syndrom.Metod; Utifrån syftet valdes en enkel fallstudie med narrativ ansats. Den fenomenologiska utgångspunkten är individens egna subjektiva perspektiv som innebär att med en medveten ansträngning lyssna till de levda erfarenheterna och försöka förstå vad upplevelserna berättar om. I studien ingår en kvinnlig vuxen patient som har deltagit i behanlding hos sjukgymnast och tillika författare till den här studien.Resultat; I det sjukgymanstiska behandlingsarbetet framkom det, via kroppsrörelser och kroppsminnet, minnesbilder från den traumatiska hotsituation som patienten varit med om men som inte varit möjliga att ta fram på en medveten nivå. När de kroppsliga symtomen kunde sättas in i ett meningssammanhang och kropp, tanakr, känslor och mening kunde integreras, kom en meningsskapande process igång vilket bidrog till en förändrad symtombild.Konklusion; I denna studie har fokus varit på den levda kroppen utifrån ett fenomenologiskt perspektiv där det var själva upplevelsen av kroppen som var central i meningsskapandet. Kroppsmedvetanadeträning i kombination med symboldrama kan bidra till en fruktbar meningsskapande process vid behandling av PTSD.

Inledning: Hörapparatsutprovning är en stor del av audiologisk rehabilitering. Flera intresseorganisationer inom hörselområdet har dock påtalat att det förekommer skillnader rörande utbildningsnivån hos hörselvårdpersonal inom Europa samt att tillhandahållen hörselvård i vissa fall är bristande.Syfte: Att jämföra hörapparatsutprovningsprocessen i ett urval av Europeiska länder. Fokus ligger på att belysa vilka yrkesgrupper som är involverade i hörseldiagnostik och hörapparatsutprovning samt vilken utbildningsnivå dessa har. Utöver detta kommer ländernas finansiering av hörapparater undersökas. Eventuella likheter och skillnader mellan länderna kommer sedan diskuteras ur ett patient perspektiv.Metod: En integrativ litteraturstudie har genomförts.Resultat: En jämförande beskrivning av de yrkesgrupper som patienter träffar under hörapparatsutprovningsprocessen i de studerade länderna samt vad hörapparaterna där kostar patienterna.

Syftet med uppsatsen Den manliga hjälten och de döda kvinnorna är att från ett genusmedvetet och feministiskt perspektiv undersöka genusroller och patriarkala tankestrukturer i Richard Mathesons roman I am legend och de tre filmatiseringar som gjorts av denna. Jag ska se hur män och kvinnor skildras, omverken vidmakthåller de stereotypa könsroller som det västerländska samhället traditionellt bygger på, eller om de bryter av mot dessa normer. I uppsatsen använder jag mig av Pierre Bourdieus teori om den manliga dominansen, och även av Gilbert och Gubars resonemang om kvinnan i litteratur som ängel och monster. Om mannens roll är att vara hjälte, vilken roll får då kvinnan?.

Aspirationspneumoni är en vanligt förekommande komplikation hos personer med stroke och dysfagi. Omvårdnadsåtgärder som bedömning av patientens sväljningsfunktion bör utföras tidigt och kan genomföras på olika sätt. Syftet med denna litteraturstudie är att granska vetenskaplig litteratur för att beskriva omvårdnadsåtgärder som kan förebygga aspirationspneumoni hos patienter med stroke och dysfagi. Goodmans modell användes som inspirerande modell för att strukturerat sammanställa tillgänglig litteratur. Efter granskning enligt protokoll ansågs elva artiklar innehålla sådan kvalitet att de kunde ingå i sammanställningen.

Skolslöjden är ett skolämne som infördes för mer än 50 år sedan i det svenska skolsystemet. Idag är samhället annorlunda än hur det var när slöjden infördes, och syftet med den har förändrats sedan dess. Denna litteratur- och dokumentstudie undersöker vilka kunskaper och förmågor elever utvecklar genom skolslöjden idag samt hur väl dessa överensstämmer med de krav som politiker ställer i de aktuella kursplanerna. Detta görs genom att analysera utvald litteratur och jämföra resultatet med en analys av den inledande delen av de tre senaste kursplanerna för skolslöjd i grundskolan. Analyserna gjordes genom tolkning med hjälp av den hermeneutiska analysmetoden.Resultatet visar att elever genom skolslöjden utvecklar olika förmågor och kunskaper som kan vara dem till hjälp i dagens samhälle.

Lärarens attityd till, och syn på matematik har den största betydelse också för hur eleverna kommer att introduceras i ämnets olika beståndsdelar, särskilt om man vill bygga upp en inre motivation hos eleverna för att studera matematik. Syftet med vår studie är att undersöka om lärares attityder till matematik kan påverka elevers inställning till det ämnet. Inför undersökningen har vi studerat litteratur som behandlar just lärarnas attityder till matematikämnet. Vi har sedan valt djupintervjuer som metod för att få veta hur ett antal lärare ser på ämnet matematik. Dessa har fått ta del av ett antal frågor som täcker den frågeställning vi valt.