Title: The municipal school of arts and music - "a school for everyone?" - A study of the accessibility of "Kulturskolor", focusing on the absence of fees. The aim of this thesis is to increase the understanding of a complex of problems concerning broadened recruitment of students and teachers in "Kulturskolor". I have chosen to focus on three schools of performing arts offering programs free of charge to ascertain how they work with broadened recruitment and to see what effects they have achieved by having no fees. I have examined these schools through a qualitative study where I have interviewed the principals and teachers from each school.

Älander, Eva (2011): De nationella proven i svenska ? hur påverkar de undervisningen i årskurs 9? Examensarbete i didaktik. Lärarprogrammet. Akademin för utbildning och ekonomi. Högskolan i Gävle. SammanfattningDetta är en studie om det nationella provet i svenska för årskurs 9.

Bakgrund Grundsärskolan har kritiserats för att den har varit mer omsorgsinriktad än kunskapsinriktad. Denna kritik gav tydliga avtryck i den nya läroplanen (Lgr 11) och det är idag en uttalad ambition att kunskaperna ska bli mer centrala. Bedömningen och betygssättningen har från att vara ?utifrån elevens förutsättningar? i Lpo 94 övergått till tydligare krav på kunskap. Frågan var hur denna betoning på kunskaper tagits emot i grundsärskolan och framför allt gällande matematiken.

Älander, Eva (2011): De nationella proven i svenska ? hur påverkar de undervisningen i årskurs 9? Examensarbete i didaktik. Lärarprogrammet. Akademin för utbildning och ekonomi. Högskolan i Gävle. SammanfattningDetta är en studie om det nationella provet i svenska för årskurs 9.

BAKGRUND: Föreningslivets hälsofrämjande potential var utgångspunkten för projektet Aktivitet Förebygger (AF) som 2009 startades upp som ett samarbete mellan skolorna och föreningslivet i Ängelholms kommun, i syfte att främja ungdomarnas fysiska och psykiska hälsa. I tidigare studier kring hälsofrämjande interventioner för ungdomar, riktades fokus mot mottagarna av projektet, d.v.s. ungdomarna, men eftersom processen i vilken hälsa främjas och skapas, är lika intresserat ur ett hälsopedagogiskt perspektiv, riktade denna studie istället fokus mot ledarna. SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR: Syftet med studien var att belysa aktivitetsledarskapet i Aktivitet Förebygger ur ett ledarskapsdidaktiskt perspektiv och att be­svara följande frågeställningar, a) Vilka villkor för aktivitetsledarskapet, i form av utmaningar och möjligheter, ger ledarna uttryck för i relation till rollen som aktivitetsledare i AF? b) Vad (vilka värden, kunskaper och erfarenheter etc.) uppger aktivitetsledarna att de vill utveckla hos eleverna inom ramen för AF-aktiviteten och hur förhåller det sig till de hälso­främjande ambitioner som finns för projektet? c) Vilka hälsopedagogiska strategier och metoder ger ledarna uttryck för i relation till den egna AF-aktiviteten, för att uppnå dessa värden, kun­skaper och erfarenheter? METOD: Studien var kvalitativ med hermeneutik­inspirerad ut­gångspunkt, och genomfördes som en intervjustudie med sex aktivitetsledare från såväl idrottsliga som estetetiska verksamheter.

Denna uppsats syftar till att utreda vad som karaktäriserar den i de nationella proven för gymnasieskolan, frekvent förekommande artikelgenren. Kursen Svenska B är ett kärnämne i gymnasieskolan och avslutas med ett obligatoriskt nationellt kursprov. Det innebär att alla elever i den svenska gymnasieskolan ska genomföra dessa kursprov. I proven ingår en större skriftlig uppgift där ska eleverna skriva en text utifrån en fiktiv situation och en given genre. Vid varje prov finns 10 uppgifter att välja mellan.

Jag har, genom att intervjua lärare i So och Samhällskunskap, undersökt hur och i vilken mån feminismen och kvinnorörelsen brukar tas upp i undervisning om politiska ideologier. Då en viss frihet lämnas den enskilda läraren i aktuella kursplaner att avgöra vad som ska tas upp i Samhällskunskapen är det motiverat att undersöka hur fördelningen av olika ämnesområden ser ut i praktiken. Att utrymmet för feminismen och kvinnorörelsen är särskilt relevant att undersöka motiveras dessutom av till exempel Ann-Sofie Ohlanders granskning från 2010 av läromedel i Samhällskunskap, som visar på ett betydligt mindre utrymme för dessa än för andra politiska ideologier och folkrörelser, då aktuella läroböcker är en tänkbart betydelsefull faktor för de didaktiska val som lärare gör. Utifrån den komplexa bild av feminismen och dess förhållande till begreppet jämställdhet som framkommer vid läsning av hur ideologin tidigare har definierats, är det även rimligt att anta att lärarens egen syn på feminismen utifrån frågor som hur den kan definieras och jämföras med andra ideologier kan vara av betydelse. Detta motiverar att undersökningen görs utifrån lärarnas egna beskrivningar av tillvägagångssätt och personlig inställning till ämnet.

Uppsatsen tar upp museipedagogik på Statens Museum for Kunst i Köpenhamn. Eftersom det är ett konstmuseum handlar pedagogiken om konstpedagogik men också om pedagogik som står i relation till skolan. De pedagoger som tas upp är de som varit speciellt inflytelserika för 1900-talets skola och undervisning. Pedagoger som Piaget, Vygotskij, Dewey och Klafki nämns såsom förebilder även till museipedagogiken. Undersökningens huvudsakliga material är samlat genom en intervju och några samtal samt från ett antal observationer av visningar för barn.

BAKGRUND:Tiderna och samhället förändras hela tiden och på så vis också historien. Historia är inteenbart sådant som hör till det förflutna, utan också det som sker runtomkring oss just nu ochpåverkar dessutom vad som kommer att ske i framtiden. Sambanden mellan dåtid, nutid ochframtid gör sig gällande i begreppet historiemedvetande. Det begreppet belyser vi i vårundersökning om svensk historieundervisning. Begreppet får enligt svensk och nordiskforskning kring historiedidaktik och historieundervisning allt mer plats ihistorieundervisningen i svenska skolor.

I have made an inquiry about stage communication, small talk and on-stage rhetoric. The essay is divided into different parts. There is a background part that gives a short overview about other research and literature that has been made on the subject. A background has been put together to help you as a reader to understand the complex science can be. Here you will find work written by Dorothy Irving and Åke Lundberg among others.

Title: Silence please: Silent students' thoughts on shyness and nervousness in the classroom. This thesis deals with silent students' thoughts on shyness and nervousness in the classroom. During this study I have been talking to silent students about their experiences of being silent. After a look at the literature on the subject of shyness I have found that there the perspective of the students is lacking. My study deals with three main questions: How do silent students describe their experience of their shyness? How do silent students describe the possible training regarding oral presentation that they may be able to get? And finally, how do silent students describe their possible needs of pedagogical support? In my study I have adopted a qualitative method, which is a method that mainly concerns interpretation of people's thoughts.

English Title: "The unquestionable tuition of music theory". During my years as a musician and a musical student, I have encountered many prejudices when it comes to views on music played by ear and the routines and discourses belonging to its creation and performance. I have experienced that there is a concealed hierarchical view on different styles of music, particularly amongst those educators and musicians who are highly educated in musicology. The Afro-American tradition, has historically been a part of the musical education at university level for much shorter a period than that of the classical tradition. In my opinion, the formulation of the music theory lessons is still strongly influenced by the classical tradition.

I oktober 2006 presenterade jag för Utbildnings- och kulturförvaltningen i Markaryd idén att samla sångintresserade i Markaryds kommun till en projektkör för att uppföra ett större körverk med orkester. Målen med projektet var att stimulera till ökad sång- och körverksamhet i skola och kommun och genom denna aktivitet, dels skapa närkontakt med klassisk musik, dels att bygga broar mellan olika grupperingar i kommunen. Då man år 2007 firade Markaryds kommun 700 år, Markaryds kyrka 150 år och Linné 300 år tillkom aspekten att projektkören skulle kunna bidra med en konsert som avslutning på jubileumsåret. Min forskningsfråga i detta arbete är: På vilket eller vilka sätt har projektets målsättningar uppnåtts? Skriftliga utvärderingar med de deltagande körsångarna, reaktioner från kommunen, press och allmänheten samt en DVD dokumentation utav konserten ligger till grund för min resultatdiskussion.

SammanfattningAnalysen undersöker meningserbjudandet gällande konsumentfrågor i tre läroböcker inom hem- och konsumentkunskap, med utgångspunkt i kursplan 2000 (Skolverket, 2000a). Först definierades och avgränsades konsumentfrågorna med hjälp av konsumtionsprocessen (Bjurström, 2004, McGregor, 2011a). Det andra steget i analysen var att kategorisera det befintliga konsumentinnehållet utifrån tre undervisningsstrategier: fakta-, normerande- och pluralistisk undervisningsstrategi (Skolverket, 2002, Kronlid & Öhman, 2010). Som ett tredje steg genomfördes en analys även av kursplan 2000, med hjälp av de tre undervisningsstrategierna. Detta tredje steg utgick ifrån antagandet att läroböckernas legitimitet och relevans styrs av kursplanen (Sellander, 1988, Lundgren, 1989, Englund, 2011).

SammanfattningAnalysen undersöker meningserbjudandet gällande konsumentfrågor i tre läroböcker inom hem- och konsumentkunskap, med utgångspunkt i kursplan 2000 (Skolverket, 2000a). Först definierades och avgränsades konsumentfrågorna med hjälp av konsumtionsprocessen (Bjurström, 2004, McGregor, 2011a). Det andra steget i analysen var att kategorisera det befintliga konsumentinnehållet utifrån tre undervisningsstrategier: fakta-, normerande- och pluralistisk undervisningsstrategi (Skolverket, 2002, Kronlid & Öhman, 2010). Som ett tredje steg genomfördes en analys även av kursplan 2000, med hjälp av de tre undervisningsstrategierna. Detta tredje steg utgick ifrån antagandet att läroböckernas legitimitet och relevans styrs av kursplanen (Sellander, 1988, Lundgren, 1989, Englund, 2011).