Jag studerade grupparbete i högre utbildning med en kvalitativ metod och sökte med hjälp av teori, tidigare forskning samt kvalitativa intervjuer, svar på hur ett välfungerande grupparbete är möjligt. Som främsta teoretiker använde jag mig av Vygotskij, Freire, Scheff och Asplund. För att svara på denna fråga studerade jag hur grupparbete går till, hur det påverkar studerandes lärande samt vilka kommunikationsmönster som uppstår under grupparbete som får konsekvenser för lärandet. Jag intervjuade fem högskolestudenter. Min undersökning visade att man i grupparbete framför allt lär sig att arbeta i grupp.

Syftet är att analysera och beskriva hur lärare erfar en förändrad lärarroll i samband med nätbaserad undervisning som bygger på relationen mellan det lokala och det globala klassrummet. Young Masters Programme är en nätbaserad global kurs inom området hållbar utveckling. Data till denna studie kommer från medverkande lärares skriftliga svar på intervjufrågor, vilka analyseras genom ett fenomenografiskt angreppssätt. Forskningsdata utgörs av lärares redogörelser av deras erfarenheter. Studien visar att flertalet av de deltagande lärarna ser komplexiteten i lärandet för hållbar utveckling i globala sammanhang, Global Learning for Sustainable Development (GLSD), och vill arbeta multidisciplinärt och ämnesgränsöverskridande med Education for Sustainable Development (ESD) i globala nätverk.

Title: What shall we play? -A study of the importance of genre spread in music education. The aim of this study is to examine music teachers' and music students' reflections on the importance of genre spread in music education. The study covers music education in municipal primary schools and municipal music schools/schools of arts and music. I have used both quantitative and qualitative methods in my study.

Studiens syfte är att undersöka hur åtta lärare i grundskolan resonerar kring hur de skapar förutsättningar för lärande, då elever med lindrig utvecklingsstörning som läser enligt grundsärskolans läroplan ingår i grundskolegruppen. Studien har en kvalitativ forskningsansats med utgångspunkt i lärandetraditionerna behaviorismen, konstruktivismen och den sociokulturella traditionen.För att genomföra studien användes kvalitativa semistrukturerade intervjuer med åtta lärare i grundskolan som har elever med lindrig utvecklingsstörning individintegrerade i sin grupp. Studiens resultat har analyserats utifrån en kvalitativ innehållsanalys där sju kategorier som skapar försättningar för lärande analyserats fram. De sju kategorierna är:Goda relationer och gemenskap, Lärarens ledarskap och tydliga kunskapsmål, Variation av arbetsmetoder, Samarbete och kommunikation, Individuella anpassningar och hjälpmedel, Kunskap kring didaktik, elevutveckling och styrdokument och Samverkan och stöd i organisationen.En ytterligare djupare analys genomfördes för att se likheter och variationer mellan lärarnas resonemang kring hur de skapar förutsättningar för lärande och där de olika lärarnas resonemang kopplades till de tre olika lärandetraditionerna behaviorismen, konstruktivismen och den sociokulturella traditionen. Fem olika "lärartyper" analyserades fram.Slutsatser som dragits är att lärarna har många gemensamma strategier för att skapa förutsättningar för lärande, men att det finns en variation hos lärarna, där flera lärare anser att de använder sig av goda relationer och gemenskap, varierade arbetsmetoder och kommunikation och samspel för att skapa förutsättningar för lärande och där lärarnas resonemang bygger på en variation utifrån de tre lärandetraditionerna.

Den här uppsatsen undersöker lärarnas betydelse för musik- och kulturskolornas utbud och prioriteringar. Den undersöker också deras attityder inom olika områden som skulle kunna ha betydelse för dessa prioriteringar. Undersökningen är gjord enligt kvalitativ metod, genom intervjuer med instrumentallärare vid olika musik- och kulturskolor. Det är mycket som talar för att musiklärare uppfattar att de har ett stort inflytande över beslut som fattas inom musik- och kulturskolan. För det första upplever lärare att musikskolan själv har ett stort inflytande över sin verksamhet och att kollegiet bör vara en viktig grund för de beslut som tas.

Bakgrund:I och med den reviderade läroplanen för förskolan trycks det på att förskolan aktivt ska arbeta med teknik. I dagens förskola är tekniken ett eftersatt område som mest har reducerats till att vara bygg och konstruktion med olika material och som en del av naturkunskapen.Syfte:Vi vill med den här studien hitta hur man ska arbeta med teknik för att nå strävansmålen i den reviderade läroplanen för förskolan. Syftet är hur vi kan arbeta för att stimulera och fånga barnens intresse för teknik. Frågeställningarna är följande: (1) Hur kan man överföra didaktik från andra ämnen? (2) Hur blir barn intresserade av teknik? (3) Hur upptäcker barn vad det är som får en lampa att lysa?Metod:Det är en kvalitativ studie och metoden vi använt oss av är lärstudie som är en relativt obeprövad metod.

Möten mellan människor, grupper, idéer och intressen är en naturlig del av stadslivet. Mötandet är dessutom en förutsättning för omförhandling av fördomar om den Andre, gemensam problemlösningsförmåga, upprättandet och upprätthållandet av vardagliga bekantskaper samt skapandet och stärkandet av olika slags gemenskaper. Därför är det samtida intresset för mötesplatsen inom stadsutvecklingsdiskursen viktigt och lovvärt. Det är emellertid så att olika slags mötande skiljer sig åt kvalitativt, vilket medför ett behov av en mer nyanserad diskussion om platskvalitet och andra slags mötandeförutsättningar till grund för mer specifika klargöranden om hur, var och varför mötesplatser skapas och upprätthålls. Föreliggande mastersuppsats är skriven inom ramarna för programet Hållbar Stadsutveckling ? ett samarbete mellan Sveriges lantbruksuniversitet och Malmö högskola ? och utgår från denna konstruktiva kritik av användningen av mötesplatsbegreppet. I syfte att stimulera en mer nyanserad mötesplatsdiskurs utgår uppsatsen från en diskussion om mötandets praktik och dess relation till plats. Uppsatsens första huvudavsnitt utgörs av en extensiv, transdisciplinär litteraturstudie med teoretiska bidrag från bland annat socialpsykologi, kulturgeografi, arkitekturteori och statsvetenskap med fokus på det levda stadslandskapet. Den teoretiska avhandlingen är strukturerad utifrån tre dimensioner eller temata, som syftar till att identifiera och kartlägga olika aspekter som kan bidra med förståelse för mötande och dess förhållande till sociomateriella platskvaliteter: relationer, rum och tid. Kartläggningen av dessa kategoriers olika bidrag leder fram till en integrativ modell; en första syntes av aspekter på mötande. Denna modell är avsedd att etablera en förståelse för mötandet och dess förutsättningar som ett socio-­?tempo-­?materiellt komplex som bör närmas och diskuteras sammansatt. Modellen utgår från ett perspektiv på mötande som process och rymmer tre nya analytiska kategorier: mötandets förutsättningar, mötandets nyanser och mötandets möjliga effekter. I syfte att pröva och illustrera de teoretiska resonemangen, och samtidigt påvisa behovet av en mer nyanserad diskusson om mötesplatser och mötande i planeringssituationer, innehåller uppsatsen också en fallstudie av vad som kan beskrivas som ett paradigmatiskt exempel på mötesplatser för socialt hållbar stadsutveckling: sex stycken stadsodlingar i och vid Malmöstadsdelen Rosengård. Underlaget för diskussionen om dessa utgörs av intervjuer med odlare och tjänstemän samt observationer och deltagande. Diskussionen om odlingsverksamheterna som mötesplatser visar upp ett antal skillnader odlingarna emellan, vilket visar på behovet av en diskussion om kvalitativa variationer mellan olika slags mötespalatser. Bland dessa kan nämnas olikheter i graden av interaktion, samt graden av självorganisation. Fallstudien blottlägger också ett antal likheter; mer allmänt hållna kvaliteter som utmärker kollektiv odling som mötandesituation. Exempel på dessa är odlingens identitetsskapande effekt, odlingsaktiviteternas avtryck i stadslandskapet samt odlingen som en konkret, praktisk aktivitet och en gemensam angelägenhet som utgångspunkt för samarbete. Avslutningsvis mynnar uppsatsen ut i ett antal frågeställningar som utgör potentiella grunder för vidare studier. Sådana studier kan exempelvis syfta till att belägga kausaliteter i mötandeprocesser härledda från registrerade effekter, eller att identifiera och organisera specifika och separata mötesplatstyper..

Arbetslivet är just nu i ett stadium där individualitet, medbestämmande och lärande i organisationer eftersöks. Men för att detta skall nås krävs en växelverkan mellan det medvetna och omedvetna. Detta omöjliggörs i och med dagens medvetandecentrering samt det kollektiva omedvetnas makt över individens strävan att finna det personligt omedvetna.Syftet med mitt arbete är att med en uppsättning relevanta begrepp studera det omedvetna i det intersubjektiva och dess inverkan på individens möjlighet till att skapa en växelverkan mellan medvetet och omedvetet i en specifik arbetssituation.Genom ett hermeneutiskt perspektiv utförs studier av det medvetna och omedvetna. En befintlig fallbeskrivning används därtill som empiriunderlag för att konkretisera min tolkning och diskussion.Det som i studien synliggörs är att ett specifikt fall kan visa på en problematik, vilken kan härledas till omedvetna processer. Dessa processer har åskådliggjorts genom skapandet av en begreppsapparat.

Det övergripande syftet med studien är att få kunskap om rektorers didaktiska medvetenhet i samband med rekrytering av lärare för arbete med elever i behov av särskilt stöd inom kunskapsområdet språk, skriv och läs. För att följa upp syftet och för att få kunskap om hur rektorers didaktiska medvetenhet påverkat val vid rekrytering undersöks utbildningsbakgrunden/didaktisk kompetens hos lärare som är anställda för arbete med elever i behov av särskilt stöd inom kunskapsområdet språk, skriv och läs. Studien är en kvalitativ studie med en hermeneutiskt ansats.  I studien intervjuades fyra rektorer och fyra lärare som arbetar med att ge stöd inom området språk, skriv och läs. Alla rektorer uppvisade didaktiskt medvetenhet om vilka kompetenser de efterfrågar vid rekrytering av en lärare för arbete med elever i behov av särskilt stöd inom kunskapsområdet språk, skriv och läs. Samtliga rektor efterfrågar en formellt utbildad lärare med erfarenhet och kunskaper inom kunskapsområdet liknande de som ges vid en utbildning till speciallärare inom språk, skriv och läs men det är bara en rektor som efterfrågar en utbildad speciallärare inom kunskapsområdet.

To give positive visualizations or not - A study about different ways to communicate with students. Our brain is creating visualizations. In goal settings this visualization can be helpful or obstruct the way to the goal. There are exercises to help people create as good visualizations as possible. As a teacher I wish to give my students positive and creative visualizations.

Title: Am I doing what I think I am doing when I am practicing? A self study in practicing. The purpose of this study is to determine whether I do what I think I do when I practice. The reason for this is to make myself a better teacher as well as a musician. By gaining knowledge about my own practicing I will be able to guide future students in their own practicing in a better way.

Title: "Oh how brightly May-sun shines?". I have chosen to write about culture differences in music. My purpose with this study is to unite two music cultures into one piece of art. Through my story and film you can see my attempt to teach a men's choir two songs in ten rehearsals.

SammanfattningSyftet med denna studie är att belysa vilken påverkan idrottslärares perspektiv på begreppet hälsa kan ha för undervisningens innehåll inom ämnet Idrott och hälsa. Detta analyserade vi gentemot de teoretiska perspektiven salutogent respektive patogent perspektiv på hälsa. Den empiri som vi samlat in för att svara på våra frågeställningar är hämtade genom kvalitativa samtalsintervjuer av lägre standardiserad grad. Vi har genomfört sju stycken intervjuer med utbildade idrottslärare på grundskole- och gymnasienivå. Alla lärare i studien jobbar på olika skolor.Det resultat vår undersökning kom fram till var att de flesta respondenterna ansåg att hälsa var ett svårt begrepp att definiera.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka om IKT kan vara ett verktyg för att utveckla elevers begreppsliga och kommunikativa förmågor, här tillämpat på det centrala innehållet geometri år 4-6.Teori: Studiens avsikt är att utforska om IKT kan vara ett verktyg för att utveckla elevers förståelse av geometriska begrepp och därigenom utveckla kvalitén i deras kommunikation. IKT utgör i det här arbetet dels ett verktyg för att synliggöra på vilka skilda sätt elever uppfattar geometriska begrepp, dels hur man från deras individuella uppfattningar kan utveckla begreppsförståelsen och därmed kvalitén i kommunikationen.. Variationsteorin är den lärandeteorin som utgör referensram för elevers lärande i den här studien. Metod: Eftersom studiens avsikt var att jag tillsammans med tre kollegor skulle studera vår egen praktik valdes aktionsforskning med observation som metod. Det innebar att vi kunde planera, reflektera, dra slutsatser och planera för en ny aktion.

Elevers möte med skolan innebär ett möte med ett brett innehåll som innefattar en uppsjö av olika sätt att använda språk. Denna variation i språkande har inte alltid visat sig vara tydligt uttalat för eleven. En hel del forskning har riktats mot undersökning av de texter elever möter och de språkliga praktiker som kringligger texterna. När det däremot kommer till elevens uppfattningar av texter har forskningen visat sig vara begränsad; detta gäller i synnerhet skrivande i olika genrer. Syftet med uppsatsen är således att öka förståelse inom området.I studien intervjuades 12 elever i årskurs 5 om deras uppfattningar av skrivande.