Syftet med denna uppsats är att utifrån idéerna i konfirmandmaterialet Det andra landet hitta ett sätt att arbeta kring liknande tankar i en icke-konfessionell religionsundervisning i grundskolans senare år eller gymnasiet. Det innebär att uppsatsens fokus ligger vid metod och didaktik. Uppsatsen utgörs av två delar, en teoridel med en genomgång av de teorietiska grunderna för ett didaktiskt arbete samt en praktisk del som redogör för upplägget i Det andra landet och hur detta skulle kunna föras över i skolans värld, då kallad Den andra världen. Tanken utgår från att eleven gör en resa genom olika landskap och där får besöka platser och träffa personer som är relevanta för undervisningen. Undervisningspassen, varav några finns beskrivna i uppsatsen, försöker utgå ifrån ett varierat lärande med grund i såväl upplevelsebaserat lärande, problembaserade undervisningsformer som i dialogbaserat lärande.

Syftet med detta arbete är att undersöka huruvida vissa didaktiska tillvägagångssätt kan öka motivationen hos gymnasieelever inför studier av äldre texter samt i vilken utsträckning valfrihet och medbestämmande är viktigt inför arbetet med dessa. Könsrelaterade jämförelser görs. Tidigare forskning presenteras och en empirisk kvantitativ undersökning med enkäter genomförs, baserad på SCAS (Swedish Core Affect Scale) i reducerad form. Ett 1500-talsepos presenteras medelst olika didaktiska metoder för elever som löpande noterar graden av motivation på en niogradig skala bestående av adjektivpar.Studien visar att vissa didaktiska tillvägagångssätt ökar elevers motivation. Berättande samt rörliga bilder i kombination med tal och musik visar sig vara de mest stimulerande metoderna, gärna anknytning till universella teman och perspektiv.

Syftet med vårt examensarbete är att vi vill ta reda på hur verksamma lärare undervisar i historia i årskurs 4-6 och vilka metoder som används. I arbetet har vi två frågeställningar, vår huvudfråga är Vilken metodik och didaktik använder lärarna i sin historieundervisning för att elever i årskurs 4-6 ska få ett historiemedvetande? och delfrågan är Vilken betydelse får den nya reformen (behörighet, legitimation och ny läroplan) för historieundervisningen? Mycket av den forskning vi använder oss av är tyvärr inte riktat mot årskurs 4-6. Detta har gjort att vi har fått anpassa oss till och dra paralleller till den forskning som finns när vi skulle framställa vårt resultat och analys. De teorier vi har använt oss av utgår från John Deweys teori om läromiljö och läroprocesser och Lev Vygotskijs sociokulturella perspektiv.

Idag lever omkring 34 miljoner människor i världen med HIV. Smittskyddslagar och riktlinjer om lika behandling har tagits fram, trots detta behandlas denna patientgrupp annorlunda. Syftet med litteraturstudien var att beskriva bemötandet av patienter som lever med HIV/AIDS med två frågeställningar, den ena utifrån patienters perspektiv och den andra utifrån sjuksköterskors. Studien gjordes som en integrativ översikt där kvalitativa och kvantitativa artiklar inkluderades. I resultatet presenterades två matriser innehållande begreppen; blir respekterade, bildar relationer, blir inte respekterade och blir bortprioriterade, samt; respekterar patienten, respekterar inte patienten, berör patienten, visar empati och känner rädsla.

This essay is a comparative analysis with focus on Jean-Paul Sartre´s existentialism and Ferdinand Alquié´s cartesianism. They both represented the French philosophy of conscience in the early and mid 1900s. Because of that, they had similar ideas concerning the human conscience and freedom of the mind. But how did they come to those conclusions? And in which cases did they differ from one and other?.

I den här uppsatsen undersöks begreppen hållbar utveckling och social hållbarhet i omvandlingen av Kvillebäcken, Göteborg, utifrån frågorna hur och varför definitionen av begreppen har förändrats under projekttiden, från idéstadie till praktik. Målet är att förstå berättelsen kring hållbarhetsbegreppet i Kvillebäcken. Undersökningen är avgränsad till att fokusera på de delprojekt som fått investeringsstöd från Delegationen för Hållbara Städer. Studien är genomförd tillsammans med Mistra Urban Futures inom följeforskningsprojektet 3K som tittar på tre olika stadsutvecklingsprojekt i Västra Götalandsregionen som fått stöd av Delegationen för Hållbara Städer. För att besvara frågeställningarna har en kvalitativ innehållsanalys av offentliga dokument genomförts. Undersökningen består även av deltagande observationer och semistrukturerade intervjuer för att skapa en fördjupad förståelse för praktiken.

Uppsatsen är en studie av möjligheter och begränsningar när det gäller att på olika sätt kombinera psykodynamisk teori och systemteori i det kliniska arbetet med företrädesvis ungdomar och deras familjer. Genom litteraturstudier, genomgång av forskningsartiklar på området samt intervjuer med tre psykoterapeuter med utbildning och klinisk erfarenhet från båda teoriområdena, ges olika bilder av hur kombinationer av ovan teori och metod kan se ut och de svårigheter som finns. Uppsatsen berör även generella frågor kring att arbeta integrativt som psykoterapeut. Resultatet av studien visar att det går att kombinera ovan teorier/metoder och att de svårigheter som behöver hanteras, främst handlar om lojalitet och sekretess. Svårigheterna kräver en tydlighet från terapeutens sida när det gäller struktur för behandling och informationsflöde.

Elevers intresse för naturvetenskapliga ämnen minskar. Detta är en långvarig trend som gäller större delen av västvärlden och som inte har brutits av de idéer och resultat som kommit ur forskningen inom naturvetenskapens didaktik. Jay Lemkes teoretiska konstruktion om teknisk diskurs och teknokratisk ideologi skulle kunna lämna ett konstruktivt bidrag till förståelsen för den här situationen. Teknokratisk ideologi är en samhällssyn som ser en centralisering av makt till en elit av experter som något eftersträvansvärt. Teknisk diskurs är ett mönster i språkanvändningen som medvetet eller omedvetet bidrar till att sprida den teknokratiska ideologin.

Studiens syfte är att undersöka lärares uppfattningar om skriftliga omdömens utvecklande funktion för deras arbete samt hur undervisningen påverkas av arbetet med bedömning. Avsikten är vidare att undersöka om de praxisnära uppfattningarna stämmer överens med Skolverkets intention med skriftliga omdömen som verktyg för att utveckla undervisningen, samt om uppfattningar hos lärare skiljer sig beroende på vilken ålder de undervisar i. Vår utgångspunkt för studien är didaktiska konsekvenser av bedömning, och i synnerhet formativ bedömning då denna bedömningsform påtalas av Skolverket i samband med skriftliga omdömen. För att uppnå syftet med studien har vi valt att intervjua sex lärare verksamma på låg- och mellanstadiet och undersökt vilken betydelse arbetet med skriftliga omdömen har för didaktiskt handlande i form av planering och utvärdering.Resultatet av vår undersökning visar att skriftliga omdömen har betydelse för det didaktiska handlandet, samt att vissa skillnader kan urskiljas i lärarnas uppfattningar beroende på vilket åldersstadium de är verksamma inom. Resultatet visar även tydligt att lärarnas uppfattningar har förändrats sedan införandet av skriftliga omdömen och vår slutsats är att de befinner sig i en process med att utveckla bedömning som ett didaktiskt redskap.Nyckelord: didaktik, lärare, intervju, bedömning, skriftliga omdömen.

Syftet med denna uppsats är att få djupare förståelse för yrkets pedagogiska aspekter. Uppsatsens grundläggande fråge- ställning lyder: Hur ser studenter och lärare på Lunds Universitets sjukgymnastutbildning på den pedagogiska aspekten i det kliniska arbetet?Undersökningen bygger semistrukturerade intervjuer med två lärare och fem studenter där dessa getts möjlighet att fritt svara på frågor rörande ämnet. Intervjuerna har sedermera analyserats med hjälp av Bubers mellanmänskliga perspektiv och didaktiska teorier rörande patientundervisning.Studien resulterade i dels en ökad förståelse för hur studenter och lärare ser på arbetets pedagogiska aspekterna och dels i ett, av studenterna, uttalat behov av djupare förståelse för hur man agerar gentemot patienten i syfte att undervisa. De intervjuade studenterna saknar nödvändig erfarenhet för att upprätta en väl fungerande didaktisk handlingsrepertoar, vilket leder till att de känner sig vilsna inför kontakten med patienterna.Denna uppsats bekräftar tidigare genomförda studier som säger att de pedagogiska och kommunikativa aspekterna inom yrket är påtagliga och betingar i mångt och mycket kvalitén av behandlingen..

Elever från omvårdnadsprogrammet har delar av sin utbildning förlagd i klinisk verksamhet. Undersköterskor ute i verksamheten är ålagda att handleda dessa elever. För att göra detta ställs det krav på att hon/han är kompetent för uppdraget. Idag finns ett litet dokumenterat underlag för vad det innebär att vara undersköterska och kompetent handledare.Denna studies syfte var att belysa synen på undersköterskans kompetens som handledare utifrån fyra perspektiv.Det är en kvalitativ studie. Data samlades in från fyra informanter/respondenter från varje grupp, lärare, chef, undersköterska och elev, totalt 16 intervjuer.

Syftet med undersökningen är att studera undervisningen i SO inom en pedagogisk riktning, Freinetpedagogiken, där olika arbetssätt belyses för att stimulera lusten till lärande. Genom att studera undervisningen på en Freinetskola har jag sökt svar på frågor om vad som är viktigaste mål för SO-undervisningen, hur undervisningen organiseras och vilken syn lärare och elever har på SO..

Due to lack of knowledge about motivation in Swedish for adult immigrants (SFI ), I have chosen to write about motivation. Motivation is a complex concept to understand. It has different meanings depending on what context the term is put in. In this study , you will read about the external and internal motivation . But also about integrative and instrumental motivation.

 Syftet med detta arbete har varit att undersöka om och hur bildlärare på gymnasiet använder sig av läroböcker för att förankra teoretiska och praktiska arbetsmoment och hur de anser att detta påverkar elevernas lärande i bildämnet. Detta har gjorts utifrån kvalitativa intervjuer utifrån en kunskapsteoretisk ståndpunkt där tyngden har legat på att få en förståelse av hur bildlärarna upplever sin sociala verklighet. Resultatet av den här undersökningen visar att bildlärarna använde sig av läroböcker men oftast efter att först ha bearbetat innehållet. Anledningen var för att läroböckerna i sin helhet inte ansågs kommunicera sitt innehåll väl samt för att läroböckerna ansågs hämma eleverna av olika anledningar. Lärarna valde själva ut vilka läromedel de skulle använda och kunskapsresultaten ansågs bli bäst om de varvade teori och praktik även under de teoretiska momenten.

Elever från omvårdnadsprogrammet har delar av sin utbildning förlagd i klinisk verksamhet. Undersköterskor ute i verksamheten är ålagda att handleda dessa elever. För att göra detta ställs det krav på att hon/han är kompetent för uppdraget. Idag finns ett litet dokumenterat underlag för vad det innebär att vara undersköterska och kompetent handledare.Denna studies syfte var att belysa synen på undersköterskans kompetens som handledare utifrån fyra perspektiv.Det är en kvalitativ studie. Data samlades in från fyra informanter/respondenter från varje grupp, lärare, chef, undersköterska och elev, totalt 16 intervjuer.