Traditionellt är medarbetarsamtalet till sin form ett organiserat och planerat samtal mellan chef och medarbetare, oftast i syfte att kartlägga behov, krav, verksamhetsmål och förståelse hos medarbetaren. Sedan 1980-talet har det forskats mycket om medarbetarsamtal i Sverige, oftast med utgångspunkt i medarbetarens upplevelse. Vi menar därmed att det saknas ett perspektiv, nämligen det på chefen och dennes utveckling av sitt ledarskap. Vi har därför valt att analysera medarbetarsamtalet som en förutsättning för ledarskapsutveckling. Eftersom det inte finns mycket forskning om denna omvända syn på medarbetarsamtalet, har vi valt att med ett explorativt förhållningssätt genomföra en kvalitativ intervjustudie med fem chefer som i sitt arbete utför medarbetarsamtal.

Denna uppsats tar sin utgångspunkt i intervjuer med fem ungdomar som besöker en fritidsgård. Syftet är att få en uppfattning om vilka konsekvenser Jürgen Habermas teori om det kommunikativa handlandet kan ha för fritidsgårdens verksamhet i förhållande till fritidsledarens arbete som pedagog.Författaren har metodologiskt utgått från de intervjuer som analyserats med en meningskonstitutionsanalys. De teoretiska perspektiven som presenteras utgår från Jürgen Habermas och det kommunikativa handlandet, samt Edmund Husserl och fenomenologin. Ett viktigt teoretiskt begrepp som diskuteras är begreppet livsvärld som både Husserl och Habermas talar om.Resultatet som presenteras i uppsatsen har i diskussionen, först och främst, delats in i punkterna livsvärldsarenan, livsvärldspedagogen och livskunskapen. Resultaten synliggör fritidsgården som en livsvärldsarena, där lärande leder fram till vad författaren kallar livskunskap.

Det huvudsakliga syftet med min studie var att undersöka elevers uppfattning om fenomenet ungdomsspråk och andra språkliga varieteter i skolan och på fritiden. Språket har en betydande roll ur ett didaktiskt perspektiv och för att planera och genomföra en lektion krävs att läraren är medveten om elevernas språkbruk. Min främsta inspirationskälla är den svenska språkforskaren Ulla-Britt Kotsinas som särskilt intresserat sig för slang och ungdomsspråk. Andra inspirationskällor har varit Fanny Ambjörnsson och Rickard Jonsson som studerat språkliga varieteter hos ungdomar utifrån ett genusperspektiv. Metoden som jag använt för att besvara mina frågeställningar är kvalitativa gruppintervjuer.

Mot bakgrund av den ökade rörlighet som idag kan skönjas på arbetsmarknaden och de följder det får i form av tillfälliga behov att hyra in personal syftar föreliggande uppsats att ge svar på frågan om vilka organisatoriska konsekvenser integrationen av inhyrd personal kan få för kompetens och lärande.Centrala är frågorna om hur inhyrd personal integreras med organisationen, hur individens kompetens tas tillvara och hur möjligheterna till lärande ser ut. För att uppnå syftet genomfördes intervjuer med låg grad av standardisering och strukturering mot bakgrund av kvalitativa och induktiva utgångspunkter.Resultatet visade att i de fall integrationen av inhyrd personal leder till att konstruktiva relationer skapas och att man bibehåller en nödvändig stabilitet i dessa relationer kan det ge konstruktiva följder i form av att kompetens bärs, upprätthålls och utvecklas mellan individer och grupper. Detta kräver att organisationen skapar förutsättningar för ett sådant samspel och att den organiserar för lärande annars riskerar arbetsplatsens relationik att slitas sönder vilket kan ledat till att lärprocesser och individuell konstruktion av kompetens utarmas..

Studien syftar till att öka musiklärarens förståelse för elevernas uppfattning om fördelar och nackdelar med dagens gängse undervisningsmetoder. Jag har i min undersökning utgått från faktorer som jag funnit i tidigare undersökningar som visat sig vara viktiga för musikundervisningens kvalité. Genom en intervjuundersökning har ett antal elever fått beskriva vad de uppfattat av specifika moment, som att lära sig sitt första ackord på gitarr. Samt skillnaden mellan att lära sig spela nya ackord på gitarr nu och i början. Svaren har sedan jämförts med vad som tidigare framhållits som viktiga faktorer för att uppnå god kvalitet på undervisningen.

Den här studien syftar till att belysa hur musiklärare som undervisar grupper med funktionsnedsatta elever, förhåller sig till sin egen musikundervisning. För att närma mig musiklärarnas olika förhållningssätt valde jag att använda den kvalitativa intervjun som forskningsmetod. Hanken och Johansens (1998) kategorier för den pedagogiska grundsynen hos en musiklärare utgör en stor del av de teoretiska utgångspunkterna för studien. Jag har bland annat jämfört och placerat in informanterna i Hanken och Johansens kategorier för att på så sätt få fram en tydligare bild av informanternas undervisning.Resultatet visar tydligt att elevernas funktionsnedsättning inte påverkar målet med informanternas undervisning. Det som skiljer musikundervisning för elever med funktionsnedsättning från elever utan funktionsnedsättning är framförallt undervisningssättet och metoden.

The purpose of this essay is to examine when teachers choose to discuss mathematics withstudents rather then just talk about mathematics. A definition where used to distinguish betweenan interaction that is not a discussion and an interaction that is a discussion. This definition hasbeen created by drawing ideas from other works into making a quite simple definition whichtherefore is easy to observe. The discussions are also separated into two different kinds ofdiscussions. The first and most common category of discussion are one where only imitativereasoning is used.

Forskning hävdar att det i ett allt mer informationsrikt samhälle ställs högre krav på kritiskt tänkande. Denna förmåga är därför viktig att utveckla hos oss som samhällsmedborgare. Av den anledningen är det i skolan nödvändigt att så tidigt som möjligt påbörja utvecklingen av detta förhållningssätt hos eleverna. Det finns dock en motsättning mellan att som demokratifostrande institution upprätthålla en norm, samtidigt som skolans uppgift är att utbilda eleverna till kritiskt tänkande och därmed uppmuntra dem till att ifrågasätta densamma. Syftet med den här studien var därför att ta reda på hur gymnasielärare arbetar med att utmana eleverna till ett kritiskt förhållningssätt.

Under det senaste året har det friskt debatterats om svensk folklig kultur och inte minst folkmusikens traditioner; debatten initierades vid manifestationer, som väcktes under hösten 2010, mot presentationen av Sverigedemokraternas främlingsfientliga åsikter rörande den svenska kulturen.Uppsatsen redovisar hur debatten mellan folkmusiken och Sverigedemokraterna förts i media och vad SD:s vilja att värna folkkulturen skulle tänkas leda till. I texten tas det upp olika exempel som i sig ställer frågor om vad ?svenskhet? innebär och om traditioner skall konserveras eller kunna förändras. Utifrån artiklar och uttalanden i olika medier redovisas de åsikter som yttrats, främst koncentrerat på fyra folkmusikmagasin: Folkmusik & Dans, Hembygden, Lira Musikmagasin och Spelmannen.Studien visar att begrepp, som exempelvis ?folksjäl? och ?tradition?, har med tiden bytt innebörd.

I mitten av 1990-talet ersattes den svenska skolans direktiv om hur undervisningen skulle gå till med en beskrivning av vilka resultat och mål som skulle uppnås.Syftet med denna uppsats var att öka förståelsen för hur några lärare upplevde hur skolarbetet hade påverkats av att den svenska barn- och ungdomsskolan övergått från att vara regelstyrd till att vara målstyrd. Sex lärare med lång erfarenhet intervjuades. De timslånga intervjuerna spelades in på band och transkriberades sedan. Resultaten från dessa intervjuer analyseras sedan hermeneutiskt utifrån Webers rationalitetsteori och Foucaults maktbegrepp regementalitet.Lärarna tyckte inte att målstyrningen hade lett till en effektivare skola där eleverna lär sig mer. Lärarna trodde inte heller att lärandet hade blivit mer lustfyllt, att skolarbetet blivit roligare för eleverna.

Syftet med denna studie är att beskriva och jämföra diskursiva mönster om teknikämnet i grundskolan som kommer till uttryck i diskurser på olika nivåer och sammanhang i samhället. Studien belyser även maktrelationerna inom den institution och sociala ordning som diskursen är en del av. Tre diskurser uppmärksammas i studien vilka utgörs av kursplanen i teknik, de nyckelpersoner som ansvarade för formuleringarna i kursplanen samt lärare som undervisar i teknikämnet i grundskolan. Datainsamling har skett med hjälp av fokusgruppsintervjuer. För att analysera texterna används Faircloughs metod för kritisk diskursanalys.

"Empowerment" är ett omskrivet fenomen som utlovar många positiva effekter som motivation, ökat initiativtagande, ansvar, kreativitet, lärande, arbetsoptimism samt självförtroende för att klara sina arbetsuppgifter. "Empowerment" främjar organisationer genom att minska rädsla för förändringar samt underlättar samarbete, under förutsättning att "empowerment" används effektivt. "Empowerment" har dock även enligt litteraturen sidoeffekter. Denna uppsats ämnar ge inblick i hur "empowerment" kan fungera i en organisation. Min frågeställning är hur "empowerment" kan fungera ute i organisationer för att dra lärdom av både vad som är positiv och negativt.

Lundgren, Johanna & Pant, Elisabeth (2009): Inskolning förr och nu. Examensarbete i didaktik. Lärarprogrammet. Institutionen för Pedagogik, didaktik och psykologi. Högskolan i Gävle. SammanfattningFörskolans ursprung byggdes på en teori om utveckling där barnets aktiva handlande var drivkraften i läroprocessen.

Examensarbete har för avsikt att jämföra matematikfärdigheter hos elever i tvågrupper, där den ena har varit delaktiga i ett undervisningsförsök om positionssystemet med tiobasmaterial. En annan del i examensarbetet var att se hur kunskaper om positionssystemet påverkar förmågan till beräkning i subtraktion. Elever har ofta inte tillräcklig förståelse för positionssystemet för att kunna göra riktiga aritmetiska beräkningar. Undervisningen om positionssystemet gynnas av att vara mer praktisk. För att uppnå syftet har två grupper av elever i år 2-3, en försöksgrupp och en referensgrupp varit delaktiga.

Syfte med denna uppsats är att undersöka hur lärare arbetar med att introducera skönlitteratur vid klassgemensam läsning. Uppsatsen tar också upp vilka eventuella konsekvenser lärarnas val av introduktion kan få för elevernas läsutveckling. Undersökningen baseras delvis på teorier kring hur elevers möjlighet att påverka valet av skönlitteratur kan påverka deras inställning till vad de läser, men i första hand grundar sig uppsatsen på forskning kring kontexten vari skönlitteraturen placeras och hur den påverkar elevernas läsning. För att uppnå syftet med uppsatsen genomfördes kvalitativa intervjuer med fem lärare verksamma i grundskolans år 7?9.