This essay revolves around partnerships established between local authorities and civil society to promote integration in segregated urban areas. The main focus is on who is active in formulating the local integration policy in these partnerships. The analysis is based on qualitative interviews with representatives from the local public administration and from different parts of civil society in Rosengård and Södra innerstaden in Malmö. The conclusion is that local authorities to a large extent decide the content of integration policy. The authorities, in having the major responsibility of the integration projects, decide what parts of civil society to involve and what projects will promote integration.

Syftet är att ta reda på hur organisationer i civilsamhället ser på och arbetar med integration. För att ta reda på detta har jag genomfört 15 intervjuer med representanter för organisationer som arbetar med integration i Göteborg. Dessa intervjuer har sedan legat till grund för en analys utifrån idealtyper, vilka jag konstruerat med utgångspunkt från teori och tidigare forskning. Den tidigare forskningen säger att integrationsbegreppet och integrationspolitiken är otydligt och att flera olika tolkningar kan göras och görs av begreppet. Tre olika förhållningssätt urskiljs.

Sverige a?r idag ett ma?ngkulturellt samha?lle och antalet nyanla?nda elever o?kar a?rligen. Det har visat sig att mottagandet av nyanla?nda elever organiseras annorlunda inom och mellan kommunerna, vilket pa?verkar deras utbildning. Enligt skollagen (SFS 2010:800) har alla ra?tt till en likva?rdig utbildning oavsett vilken kommun man a?r bosatt i.

Under 2006 invandrade 473 personer till Bodens kommun. I samband med detta öppnade en integrationsenhet som ansvarar för att introducera invandrarna i samhället. Syftet med denna uppsats var att studera vilka integrationsåtgärder som erbjuds i kommunen, upplevelser av dessa samt om Integrationsarbetet kan utvecklas. Stor del av materialet samlades in genom intervjuer med fyra personer som själva invandrat till Sverige samt med samordnaren för integrationsenheten. Informanterna har olika lång vistelsetid i Sverige.

Syftet med uppsatsen är att identifiera vilka kritiska faktorer som bidrar till framgång i integrationen av en organisation i ett förvärvsförlopp, då ett litet ägarlett företag blir uppköpt av en börsnoterad koncern. Med utgångspunkt i en hermeneutisk kunskapssyn har vi använt oss av en kvalitativ forskningsdesign och fallstudie som forskningsstrategi. Intervjuer och sekundära källor så som hemsidor, årsredovisning och resultaträkningar har legat till grund för vår insamling av data. Empiriska primärdata samlades in under intervjuer med VD och personal på det uppköpta fallföretaget samt med uppköparens representant. Data från hemsidor och rapporter, ligger även dessa till grund för vår redogörelse av förvärvsförloppet, vilket är tolkad genom teorin i en kronologisk tematik.

SyfteVårt övergripande syfte med uppsatsen är att redogöra för hur begreppet integration används och definieras i aktuell forskning inom området internationell migration och etniska relationer. Vi vill även undersöka hur skolpersonal på grundskolor i Göteborgsförorter resonerar kring begreppet integration, samt hur personalen förhåller sig till centrala begrepp relaterade till integration.Frågeställningar? Hur används och definieras integrationsbegreppet i aktuell forskning inom området internationell migration och etniska relationer?? Hur resonerar skolpersonal kring begreppet integration?? Hur förhåller sig skolpersonal till centrala begrepp i integrationsdiskussionen?Metod Uppsatsen är en kvalitativ studie som bygger på material från fem intervjuer. Informanterna representerar olika yrkesgrupper som har skolan som arbetsplats. Som teoretisk utgångspunkt i uppsatsen har vi tidigare forskning om ämnet integration i skolan samt litteratur om begreppet integration.

Enligt IFLA:s mångkulturella biblioteksmanifest och Unescos folkbiblioteks- och skolbiblioteksmanifest har folkbibliotek ett ansvar att främja kulturell mångfald. Samtidigt påvisar forskning att folkbibliotek kan fungera som en förlängd arm i den så kallade integrationsprocessen. Med detta som bakgrund har uppsatsen som syfte att studera bibliotekarier vid ett stadsdelsbibliotek i Uppsala och analysera de villkor som präglar deras verksamhet riktad mot invandrare. Uppsatsens teoretiska ramverk är inspirerat av ett sociokulturellt perspektiv så som det beskrivs av pedagogikprofessorn Roger Säljö i Lärande i praktiken ? Ett sociokulturellt perspektiv och Lärande och kulturella redskap: om lärprocesser och det kollektiva minnet.

Eftersom det pågår en migration av människor till olika länder är Integrationsarbetet alltid aktuellt. Anledningen till att det är viktigt med Integrationsarbete är att det finns tendenser att personer med utländsk bakgrund inte har samma möjligheter och rättigheter i samhället. För att uppnå integration måste politiker på lokal nivå skapa olika åtgärder för att det ska bli möjligt. Undersökningen har studerat en sådan åtgärd och beskrivit vad som påverkat dess utformning. Åtgärden som studerats är Göteborgs Stads styrkort för integration och det är ett balanserat styrkort och kom i användning i stadens verksamheter i och med Göteborgs Stads budget 2011.

Sammanfattning Titel: Design ? en förmedlare av varumärkets identitet Fördjupning: Marknadsföring Författare: Daniel Andersson Jennie Pettersson Maria Rudenschöld Handledare: Christer Kedström Frans Melin Problem: I en värld där konkurrensen ständigt ökar, blir det allt svårare för företag att differentiera sina produkter på marknaden. Företagets varumärke och design har kommit att spela en stor roll då deras produkter skall särskiljas från konkurrenternas. Det krävs en medveten strategi och ett kontinuerligt arbete från företagets sida för att skapa en framgångsrik varumärkesidentitet och produktdesign. Ett sätt att skapa en tydligare position på markanden mot konsumenterna och gentemot konkurrenterna vore enligt vår mening att integrera arbetet med varumärkets identitet och design.