Motivation är en kraft som driver oss framåt mot ett mål. För att komma fram till målet, krävs det energi, ofta i form av rörelse, som leder till handling. Personer med funktionsnedsättning i någon form, kan ha svårighet att hitta den rätta energin. Med stöd av Funktionsinriktad Musikterapi ? FMT, finns möjlighet att locka fram spontana handlingar som leder till ökad helhetsutveckling hos individen.Under min utbildning till FMT-terapeut vid Musikhögskolan Ingesund i Arvika, som tillhör Karlstads universitet, har jag haft praktik med två barn med diagnosen autism och intellektuell funktionsnedsättning.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka och beskriva vilka faktorer som främjarelevernas motivation för matematikstudier. Med fenomenografi som metodologiskutgångspunkt genomförde jag enskilda intervjuer med åtta elever och två lärare på enhögstadieskola. Resultaten presenteras i form av fem skilda kategorier som uppfattas sombidragande faktorer för elevernas motivation för matematikstudier:A) Betyg och urval för att komma in på gymnasietB) Yttre motivation från föräldrar eller någon annanC) Förståelse som motivationD) Självförtroende som motivationE) Logisk tänkande och praktisk matematik som motivationUtifrån undersökningen kom jag fram till att betyg är en av faktorerna för elevernasmotivation för matematikstudier. Vidare framkom det att lärarna uppfattar att elevernasmotivation höjs genom verklighetsanknytning. Likheter mellan elevers och läraresuppfattningar är att förståelse och föräldrarnas påverkan har stor betydelse för elevernasmotivation..

Bakgrund och problem:Företagsförvärv är en process som ständigt förekommer i vårat näringsliv och som nästan dagligen omnämns i media. Trots detta stora antal förvärv som sker är företagsledningarnas kunskap omkring integrationsprocessen av företagen ofta bristfällig. Sammanslagningen av företagen är många gånger det som skapar mervärdet vid ett förvärv. Tids-, kommunikations- och företagskultursperspektiven anses vara de främsta framgångsfaktorerna vid en integration.Syfte: Denna studie kommer att granska dessa tre perspektiv för att skapa en ökad förståelse för dem, samt för att generera kunskap om själva integrationsprocessen.Metod: Fyra ledande konsultföretag som arbetar med integration har intervjuas för att återspegla deras syn på perspektiven och integrationsprocessen.Resultat och slutsats: Intervjuerna gav en djupare insikt i och ökad förståelse för integrationsprocessen. Med hjälp av tidigare forskning resulterade undersökningen i tre nya modeller som beskrev samt tydliggjorde företagsledningens optimala förhållandesätt gentemot de enskilda perspektiven.

Our purpose with this study was to look at the connection between social capital and integration. Particularly if meetings between people from different cultures can increase social capital and in that way affect integration. We start by identifying the social integration perspective we are going to use through out the study and then we introduce social capital theory as a way of narrowing down the field even more. The study was done through six semi structured interviews. We interviewed three women that was established in the Swedish society and three women that had immigration background.

This study examines regional integration in Africa with a focus on the Common Market for Eastern and Southern Africa, COMESA. COMESA, with roots that go back to the beginning of the 1980?s, is one of the largest and most diverse areas for regional integration in Africa and has currently 19 member countries. The goal of the COMESA co-operation is to become a fully integrated area by the year 2025 that will merge into the African Union (AU). AU will then, in turn, create a fully integrated African continent in a not too far away future.

Ämnesintegration är ett sätt att organisera undervisning för att eleven ska se det som förmedlas i ett större perspektiv, i syfte att skapa en helhetssyn på kunskaper, i ett effektivare lärande. Meningen är att elevernas motivation ska öka liksom måluppfyllnaden för undervisningen. Studien har för avsikt att undersöka hur karaktärsämneslärare på Industriprogrammet uppfattar ämnesintegration. Det som undersöks är vilka möjligheter och hinder för ämnesintegration karaktärsämneslärarna uppfattar genom kvalitativa intervjuer med 6st karaktärsämneslärare på Industriprogrammet. Undersökningen kompletteras också med en jämförelse av kärnämneslärares uppfattning om infärgning i en annan studie.

This thesis sets out to investigate three questions, first, how the Belarusian democratization process has progressed since the country?s independence in 1991 to the year of 2006. Second, how the relationship between Russia and Belarus has progressed during this time and third, if and how Russia has affected the democratization process. The study has been conducted through qualitative method, mainly using books and articles as sources of information. It has been found that the democratization process in Belarus has evolved in a negative direction ever since the presidential election of 1994.

More recently, the number of elderly immigrants has increased. This means that Sweden is faced with new challenges. The purpose of this study was to illustrate how the elder immigrants general situation in Helsingborg looks like, as well as how social workers work to integrate this target group. Furthermore, I wished to have an answer on whether social workers feel that there is a continuing need to be concentrated on the integration of elder immigrants. To get answers to my questions, I have interviewed five social workers in Helsingborg who are working on issues that concern elder and integration.

The aim of this Master?s thesis is to explore the meaning of literature forliterate immigrants in regards to identity and integration. The study is based onqualitative interviews with eight Swedes of various backgrounds, but with thecommon experience of an immigration process. In addition to being migrants, therespondents are also public library users who have an interest in literature and whoread literature during their leisure time. To analyze the empirical material ananalytical framework, consisting of a number of analytical concepts from Libraryand Information Science, Literature Science, and Sociology, has been used.

The purpose of this essay was to find out whether the students, which had moved from the school of Gustaf Adolf to the school of Elineberg, had been integrated into their new environment. We chose to analyze the degree of integration concerning their schoolwork, how they interacted with the students from the new school, the school of Elineberg, and their level of wellbeing in their new school. We have used two methods, surveys and interviews, to be able to obtain the general picture of how the integration of the students has succeeded.Our conclusions are that the student has adapted well in their new school despite many obstacles along the way. Our essay shows that the students get along well with their new school friends during class, but they don´t socialise in their spear time. Although they seem to have accepted the closure of their old school some students express that they wish the school would be reopened.

Många kända teorier inom psykologin beskriver motivation som en drivkraft, vilken är viktig för individens vilja att arbeta. Trivsel och motivation leder tillsammans till välmående på arbetet. Arbetsvillkor och uppskattning är viktiga faktorer för individens trivsel och motivation på arbetet och brister av dessa kan leda till vantrivsel och minskad motivation. I denna studie intervjuades åtta medarbetare om motivation och trivsel inom vårdyrket och syftet var att se om anställningsstatus har betydelse för trivsel och motivation. Skillnader i motivation och trivsel fanns beroende på anställningsstatus.

In this thesis the author has through a discourse analysis examined how the concept of culture has been used in the discourse of integration during the late twentieth century in Sweden. The author argues that the integration of immigrating people has been the fundamental method in creating Swedish citizens within the immigrant communities. In this discourse the concept ?culture? has been a constant recurring way of explaining differences among the immigrants towards ?ethnic swedes? and Swedish way of life and establishing difficulties in performing integration outside of governmental policies. When looked upon in terms of discourse the integration process is the possibilities, intents and interests and the actual creation i.e.

Eriksson, Dan, Nilsson, Anders (2005). Motivationsprocessen. (The motivation process-influences in learning situations). Elevers motivation är ett omfattande och flerdimensionellt område, syftet med den här uppsatsen är att försöka förstå hur yttre och inre motivationsfaktorer fungerar och samverkar i en lärandesituation. Vi vill också undersöka vilken av de nämnda faktorerna som påverkar motivationsprocessen mest.

This study is a qualitative study of two primary schoolteachers and two special teachers approach to children with special needs, and which procedures according to these teachers can be applied to support these children in their progress at school. Building on key concepts such as segregated integration, including integration, diagnostic and children with special needs. This was then analyzed with information collected from the four formal interviews.The study also sheds light on key concepts such as special support, diagnosis, segregated integration and including integration. The conclusion explains the concept of including integration as an approach that works well for both students with special needs in a short period of time yet also students with diagnoses. This is presented in the end of this study with different suggestions for a continued research on children with special needs..

Uppsatsen syftar till att på ett kvalitativt sätt undersöka hur kommun, skola och fritidsgård arbetar och samarbetar för att öka känslan av gemenskap och integration mellan högstadieungdomar med svensk respektive invandrarbakgrund, främst från forna Jugoslavien. I uppsatsen får lärare, elever, fritidsledare, ungdomssamordnare samt verksamhetsansvariga ge sin bild av hur de upplever att arbetet för integration fortlöper inom det område de är verksamma. För att få kunskap kring ämnet, väljer man att arbeta utifrån en kvalitativ metod som bygger på intervjuer, observation och textanalys. Uppsatsens teoretiska förankring grundas i Bourdieus diskussion om habitus, fält och kapital, samt kring Goffmans diskussion om stigma. Aleksandra Ålunds teorier kring det multietniska samhället och social integration präglar i huvudsak uppsatsens perspektiv..