Unaccompanied children that arrives in Sweden are usually placed in homes for care and residence, called HVB. It is the municipality's responsibility to provide adequate care and protection for the children. The aim of the study is to examine how a workgroup on a HVB home for unaccompanied children is working to meet the needs of the children, and how the workgroup improves the children?s integration process. The study also aims to examine the emotional labour of the workgroup, which illustrates how they can manage their own emotional behavior when working with the unaccompanied children.The study is based on a qualitative approach with detailed descriptions of five semi-structured interviews with the workgroup and assistant managers.

AbstractTitel: Diskriminering och rekrytering - En studie om rekryteringsföretagens legitimitetsbalansering.Författare: Marlene NordlanderHandledare: Bengt-Åke GustafssonKurs: Sociologi 41-60 poäng, ht 2006, Växjö Universitet.Invandrare har det svårt att finna arbete på den svenska arbetsmarknaden. Det finns dock sektorer på den svenska arbetsmarknaden där invandrare är överrepresenterade; en av dessa sektorer är bemanningsbranschen (Andersson & Wadensjö, 2004:231). Jag fann det därför intressant att undersöka hur rekryteringsföretag hanterar diskrimineringsproblematiken och om sättet de väljer att hantera problemet påverkar legitimiteten, vilket också är studiens syfte. Uppsatsens huvudsakliga frågeställning lyder: Hur hanterar rekryteringsföretag diskrimineringsproblemet och hur påverkar detta rekryteringsföretagens legitimitetssträvan?Undersökningen har genomförts med kvalitativ metod där intervjuer har stått för den största delen av informationsinhämtningen.

Denna uppsats handlar om integration och integrationsarbetet på landsbygden. Syftet med denna studie är att ta reda på hur aktörer i tre olika integrationsprojekt har upplevt samarbetet. Detta för att sedan se om det är möjligt att skapa en metod för hur man kan arbeta med integrationsprojekt i framtiden. Studien har sin utgångspunkt i en sammanställning av lyckade integrationsprojekt som finansierats av landsbygdsprogrammet. Tre projekt valdes ut för en djupare studie där kvalitativa intervjuer genomfördes med berörda aktörer. Detta för att få en så tydlig bild av hur de har uppfattat arbetet i de olika projekten. Resultatet av studien visar att man i ett tidigt skede identifierat vika kompetenser som behövs i projekten och därefter upprättat samarbeten med aktörer som besitter de kompetenserna.

AbstractCities are once again becoming the locus of economic, social and political processes. The effect of these processes on the city is two-fold: one one hand they threaten to fragment and dislocate the city and the actors within them, on the other hand they give actors within cities new opportunities to react and mobilize resources towards different strategies of integration. The latter gives rise to what Patrick Le Galès calls the collective actor-city. The aim of this thesis is to explore the notion of the city as a collective actor in a swedish context by utilizing Le Galès theory of european cities as collective actors in an abductive case study on the city of Malmoe. By utilizing Le Galès five dimensions that make up a collective actor I analyze interviews conducted with city officals aswell as documents produced from the city wide plan of action Welfare for everybody.

This study is about different teacher?s ´conception of remedial classes and its function in Today´s School. ?A school for everyone? the utopia that all schools and teachers aspire for. All pupils, regardless of ethnic background, class, and religious affiliation should be able to go to school without being segregated and are seen as different.

Syftet med denna rapport var att undersöka vilka hinder som fanns då en skola skulle försöka integrera tjugotalet elever i olika åldrar som inte talar svenska i sin undervisning. Forskningen på detta område är sparsam även om Franzén (2001), Wikström (1996) samt Skolverket i sina rapporter (2003, 2005) presenterat teorier om hur vägen in i den svenska skolan ser ut. Fyra perspektiv antogs och styrdokument, skolledning, lärare och en elev användes på olika sätt för att informera om den pågående integrationsprocessen. Intervjuer och observationer av skolledning, lärare och elev pågick under fyra veckor i oktober år 2006. Det visade sig att svårigheterna för eleverna att få en fullgod undervisning, dvs.

I have in this essay, studied both the definition of the concepts segregation and integration and how you as an urban planner can promote integration, by working with increased feeling of security and more venues. The aim is to cast light on these two tools and how you within city planning can use them to create a more equal society. To gain a wide base of knowledge, I have studied both government and municipal reports as well as prior investigations where these methods have been used. I have also interviewed a landscape architect who actively works with questions regarding integration in Malmö, to get information as recent as possible about their work today. Malmö is today a segregated city with large gaps between the residential areas when it comes to economic possibilities and the composition of inhabitants.

I denna uppsats görs en diskursanalys av alliansregeringens integrationspolitik avsedd för åren 2008 till 2010. Syfte är att titta på hur integrationspolitiken är organiserad, vilka beskrivningar och föreställningar som kommer till uttryck kring integration och vilka konsekvenser organiseringen kan få i integrationspolitiken. Den teoretiska och metodologiska utgångspunkten är diskursteori där fokus ligger på språket och hur föreställningar om verkligheten organiseras. I studien påvisas hur integrationspolitiken bygger på en föreställning om ett homogent och harmoniskt samhälle. ?Utanförskap? och ?mångfald? upprättas som yttre gränser för samhället och som hot mot ordningen.

Under vår skolförlagda utbildning har vi varit på olika skolor, där vi sett att lärarnas undervisning varierade stort i dessa skolor. Vi undrar varför det är så mycket ämnesstrukturerad undervisning ute på skolorna och varför inte lärarna undervisar mer ämnesintegrerat när vi ser att det finns möjligheter till detta. En av de viktigaste uppgifterna som verksamma lärare bör ha, är att ge eleverna möjligheter till överblick och sammanhang mellan ämnen. Syftet med vår studie var att undersöka varför lärarna integrerar och varför inte lärarna integrerar i skolorna. Vår undersökning grundar sig på telefonintervjuer med 25 lärare från två kommuner.Vår studie visar att lärarna integrerar ämnena för att eleverna ska förstå samband och se helheter.

Örebro universitetInstitutionen för beteende-, social- och rättsvetenskapSocialt arbeteC-uppsats 41-60 pTitel: Upplevelser och hanterande av moralisk stress ? en undersökning bland socialsekreterare på socialkontor väster, ÖrebroFörfattare: Cecilia Billing, Linn Klintenberg & Hanna LedstamHandledare: Erik FlygareSammanfattningHuvudsyftet med denna studie är att undersöka om moralisk stress förekommer på socialkontor väster i Örebro. Mer precist vill vi undersöka om socialsekreterarna upplever några hinder i arbetet för att utföra sina uppgifter på ett sätt som de anser är moraliskt rätt, hur man i så fall reagerar på dem och vilka strategier man använder för att hantera detta. Vidare är vi intresserade av att undersöka om det finns några mönster mellan hinder, moralisk stress och strategier.Vi har använt en kvalitativ forskningsmetod. Detta genom att vi har intervjuat nio socialsekreterare som har utredningsansvar i barn- och ungdomsgruppen, socialkontor väster i Örebro.

This thesis examine if social voluntary organisations are independent or if they are being regulated by the public sector. We ask how free the organisations are since they get so much support and funding from the municipality. This is examined by looking at the homogenisation pressure, which means that organisations are being exposed by a pressure to become more similar. The control that the municipality has over the organisations is another aspect in this paper. The study focuses on the relation between the municipality of Linköping and three social voluntary organisations and their characteristics.

Ämnesintegration är ett sätt att organisera undervisning för att eleven ska se det som förmedlas i ett större perspektiv, i syfte att skapa en helhetssyn på kunskaper, i ett effektivare lärande. Meningen är att elevernas motivation ska öka liksom måluppfyllnaden för undervisningen. Studien har för avsikt att undersöka hur karaktärsämneslärare på Industriprogrammet uppfattar ämnesintegration. Det som undersöks är vilka möjligheter och hinder för ämnesintegration karaktärsämneslärarna uppfattar genom kvalitativa intervjuer med 6st karaktärsämneslärare på Industriprogrammet. Undersökningen kompletteras också med en jämförelse av kärnämneslärares uppfattning om infärgning i en annan studie.

Lärande är en viktig del i hållbar stadsutveckling. En hållbar stadsutveckling kan främjas när människor i olika roller och med olika intressen, känslor och värderingar blir utrustade med kunskap och när de har möjlighet till ett gemensamt lärande och innovativa lösningar till miljöproblem. Vi alla bör ha kunskaper om hur vårt sociala beteende kan få ekologiska konsekvenser på samma sätt som ekologiska störningar kan tvinga oss att leva på ett annat sätt. Att människor har information och kunskaper om miljöns tillstånd och möjliga åtgärder kan ses som en förutsättning för ett lyckosamt miljöarbete i riktning en hållbar (stads)utveckling. Genom att informera medborgare kan alltså skapas ett ökat engagemang och ansvarstagande gällande miljöfrågor, vilket i sin tur underlättar arbetet för och bidrar till hållbar utveckling (WWF, 2007 lärande och delaktighet).

This study is about different teacher?s ´conception of remedial classes and its function in Today´s School. ?A school for everyone? the utopia that all schools and teachers aspire for. All pupils, regardless of ethnic background, class, and religious affiliation should be able to go to school without being segregated and are seen as different.

This study aims to identify the municipalities of Hallands? methods, guidelines and policies in integration concerning new arrivals of children and teenagers. Some of the new arrivals are under the power of Swedish Migration Board and some of them are by a contract handed over to the municipalities. The evaluation is based on Michael Lipskys street-level bureaucracy which puts its focus on the lower level of bureaucrats meeting with clients. The frame is Skolverkets guideline for education of new arrivals which is more or less a way towards a common policy.