Detta är en undersökning av fördelningen av sökande till en musikhögskola vid tre söktillfällen med fem års mellanrum, 1997, 2002 och 2007. Mot denna bakgrund diskuteras förändringar i Instrumentval som antas spegla förändringar för ca 20 år sedan då de sökande antas ha gjort sina val.Förändringar som jag har iakttagit är att instrument som går under den klassiska genren har tappat sökande men den är fortfarande den största genren. Instrument under afrogenren blir mer och mer populära och folkmusikgenren blir större och större..

Syftet med denna uppsats är att undersöka och beskriva tankar kring Instrumentval och genus hos gymnasieelever vid estetiska programmet. Den huvudsakliga frågan är varför killar och tjejer väljer de instrument de gör. I undersökningen intervjuades två killgrupper och två tjejgrupper från två olika gymnasieskolor. Resultatet visar att det är många faktorer somtillsammans avgör vilket instrument en elev väljer. Grupperna bekräftade att det inte var en jämn fördelning mellan kön och instrument och det var företrädelsevis tjejer som satsade på sång.

The purpose of this study is, on one hand, to obtain an understanding of how children in municipal music- and culture schools choose instruments and what forms of recruitment methods they are subjected to, and on the other hand, how you can make them continue to play once they have begun.To acquire this information, I have interviewed five music teachers and two principals at municipal music- and culture schools in Värmland. The questions treated, among other things, what affects children?s instrument preferences, recruitment methods and what you can do to keep interest for the chosen instrument alive.The result of the study shows some apparent tendencies. Even though some of the instruments have trouble recruiting students and other instruments have trouble keeping them, the old methods, which obviously do not work in a satisfactory manner, are still being used. Instead, increased commitment at the occasion of recruitment, more group teaching which strengthens the social bonds through role models and a will to have the courage to change the organization when it does not work, is required..

I mitt examensarbete har jag valt att undersöka de tankar som finns kring vem som spelar vilket instrument. Vilka ord, som har med utseende respektive personlighet att göra, förknippar studerande vid en svensk musikhögskola samt en svensk folkhögskola med de utvalda instrumentalisterna; -klassisk tubaist, fiolspelande folkmusiker, klassisk tvärflöjtist, afrosångaren, afrotrummisen, klassisk pianist? Vilket kön, vilket utseende och vilken personlighet tänker de sig att respektive instrumentalist har? Genom en enkätundersökning har jag försökt ta reda på detta. Jag delade ut enkäter till studerande vid en svensk musikhögskola samt till musikstuderande vid en svensk folkhögskola. Av 201 utdelade enkäter fick jag in 49 svar.

In this survey I have been trying to find out which factors influence the students? choice of instrument. I hope to, through the results, gain knowledge about how to reach interested students in my future work as a trombone educator.I have let 15 students that have played trombone in the County Music Academy one to three years, answer my inquiry concerning their choice of instrument. The students? parents were also asked to give an explanation to what they think made their child play the trombone and whether they tried to influence their child in the choice of instrument.

I denna studie undersöks vilka faktorer som spelar in när flickor väljer att spela trombon, vad de får för reaktioner då de berättar om sitt Instrumentval, vad som motiverar de att fortsätta spela samt om de själva uppfattar att det finns en genusaspekt i Instrumentvalet. Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer på sju trombonspelande flickor i olika åldrar. Huvudresultatet är att valet av trombon var starkt påverkat av ett fysiskt möte med instrumentet, där intresse väcktes för dess särskilda spelsätt och konstruktion som var så olik andra blåsinstrument, så som trumpet, horn och klarinett. Andra faktorer som påverkade Instrumentvalet var familjen och kompisarna. Att få spela trombon tillsammans med andra sporrar flickorna till att fortsätta och ju längre ner i informanternas ålder man kommer, desto mindre ovanligt tyckte de att trombonspelande flickor är..

Studien syftar till att få en djupare insikt i hur sociala och kulturella faktorer påverkar barn och ungdomar i deras val av instrument för studier på en kulturskola. I bakgrundskapitlet presenteras tidigare forskning och annan relevant litteratur inom studiens ämnesområde. Studiens teoretiska utgångspunkter utgörs av det sociokulturella perspektivet. Studiens metod utgörs av den kvalitativa intervjun. Sex nybörjare, tre flickor och tre pojkar i åldrarna 8-10 deltog i studien.

The aim of this study is to describe how nature is portrayed in swedish poet and critic Aase Berg?s two earliest poetry collections, Hos rådjur (1997) and Mörk materia (1999), and how it relates to notions of humanity, culture and civilisation. The concept of ?nature? is problematized in a short survey of how it has been used by and critizised in ecocritical literary theory, which is used as the main theoretical framework for this survey, with an emphasis on selected theoretical concepts by Donna Haraway. As a methodological starting point, ?nature? is tentatively defined as ?that which does not let itself be subsumed under the human, culture or civilisation?, and this definition is contrasted with how the concepts are handled in the texts.The investigation shows that the relationship of nature to the human is a fundamental theme that provides a structure for both poetry collections.

 Studien syftar till att kartlägga svenska neuropsykologers utredningsarbete med avseende på instrumentanvändning och generell utredningspraktik. Då den är den första i sitt slag i Sverige kan den fungera som ett viktigt underlag för diskussioner som rör utbildningsplanering och nationella riktlinjer. Med utgångspunkt i tidigare amerikansk forskning på området (Butler et al., 1991; Camara et al., 2000; Rabin et al., 2005; Sweet et al., 2000) gjordes ett enkätutskick till samtliga medlemmar i Sveriges Neuropsykologers Förenings medlemsregister. Av de 708 personer som kontaktades erhölls 435 svar, vilket gav en svarsfrekvens på 61 procent. Av dessa uppfyllde 321 svar studiens inklusionskriterier.

Mitt examensarbete handlar om min musikaliska bana och skall ge en överblick av mig själv som musiker här och nu. Det blev många byten av instrument i min musikaliska karriär, som har skapat problem med min musikaliska identitet och bild av mig själv. Vem är jag egentligen, som musiker? Vilket instrument identifierar jag mig med? Uppväxt och utbildning i ett annat land har givit mig en grund att stå  på men har samtidigt skapat problem för mig med den svenska undervisningen. Vad är rätt och vad är fel? Finns det rätt eller fel? Hur har min identitet påverkats av de olika utbildningssystemen? Jag skapade en enkät för utländska studenter för att ta reda på om jag är ensam om mina upplevelser och därmed fånga eventuella skillnader.Uppväxt och skolgång påverkar  musikers identitet och man bär konsekvenserna av skolningen genom hela livet.Hur påverkas identiteten av Instrumentval, repertoar och arbetsplats? Jag har tittat närmare på detta.Påverkas musikers identitet av kön? Hur lätt är det att vara kvinna och invandrare? Fungerar integrationen i Sverige? Jag försöker hitta svar på sådana frågor.I det sista kapitlet reflekterar jag över min examenskonsert och min musikaliska identitet.Jag har kommit fram till att min identitet är Musiker och Världsmedborgare.