De tydligaste slutsatserna vi har kommit fram till i vår undersökning, är att företag bör satsa på att erbjuda, de mjukvaruutvecklare som har en anställning, intressanta och roliga arbetsuppgifter. De arbetssökande, som ännu inte har en anställning, motiveras främst av ett bra arbetsklimat. Företagen bör inte, oberoende om de ska attrahera arbetskraft eller få personal att stanna kvar, konkurrera med lönesättning då, individerna i vår undersökning, ansåg att det endast gav effekt tills att de nått en viss lönenivå. I jämförelsen mellan företagen har vi inte observerat någon speciell skillnad, gällande vilka faktorer som företagen tror motiverar mjukvaruutvecklarna. Eftersom Sony Ericsson är ett större och mer välkänt företag måste mindre företag, som Ajilon, anpassa sina personalstrategier så att de blir mer attraktiva.

Uppsatsen syftar till att undersöka likheter och skillnader kring anställdas förhållningssätt och upplevelser till deras arbete beroende på om deras yrke anses ha hög status eller låg status. I den teoretiska referensramen belyser jag relevant teori till mitt forskningsområde. Den inleds med en redogörelse för yrkesstatus och närliggande begrepp för att på en grundläggande nivå kunna förklara dess innebörd. På så sätt kan läsaren få en ökad förståelse kring forskningsområdet. Vidare presenteras tidigare forskningsresultat kring yrkesstatus.

Miljödebatten har de senaste 30 åren intensifierats. Det är viktigt att samhällets alla aktörer bidrar i miljöarbetet och då framförallt kommuner som på lokal nivå sätter upp mål för hur miljön kan förbättras. Mål som offentliggörs genom en miljöpolicy som även innefattar ett pedagogiskt spridningssyfte. Arbetet med miljöpolicyn i Lunds Kommun härstammar från Agenda 21 och dess tankar om ekologiskt hållbar utveckling, tankar som genom ett omfattande förankringsarbete ska genomsyra samhällets alla skikt och i grunden förändra människors miljömässiga tänkande och beteende. Miljömålen är formulerade i det lokala handlingsprogrammet LundaEko som för perioden 2006-2012 även lägger upp strategier och kommunal ansvarsfördelning.Uppsatsen reder därmed ut hur miljöpolicyprocessens fundamentala komponenter - hur den karaktäriseras, skapas, sprids och uppfattas - fungerar och synkroniserar i en svensk framgångsrik miljökommun, Lund.Nyckelord: Miljöpolicy, Hållbar utveckling, Agenda 21, LundaEko, Instrumentell organisationsteori, Lunds Kommun.

Syftet med den här uppsatsen är att få en djupare förståelse för produktplaceringsprocessen och därmed se vad produktplacering som marknadsföringskanal genererar till en film- och/eller tv-produktion. Utgångspunkten för att besvara syftet är värdeskapandeteorier tillsammans med en kvalitativ undersökning via intervjuer med sex personer inom produktplaceringsbranschen. Resultatet från undersökningen visade på att fördelarna med produktplacering är att den ger konsumenten en plattform att se en produkt eller ett varumärke i ett verklighetstroget sammanhang och därmed görs produktionen mer trovärdig. I ett större perspektiv genererar produktplacering mer än bara trovärdighet, den erbjuder ett nätverk med samarbetspartners, liksom ett värdeskapande genom kringliggande plattformar..

Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.

Ma?let med denna underso?kning har varit att finna metoder fo?r rening av struvitpa?va?xt i ro?r pa? Sko?vde biogasanla?ggning samt metoder fo?r att undvika uppkomst av struvit. Detta fo?r att man pa? anla?ggningen ska kunna o?ka verkningsgraden och fungera mer resursoptimerat fo?r att pa? sa? sa?tt komma na?rmare en ha?llbar samha?llsutveckling. Struvit (magnesiumammoniumfosfat hexahydrat) a?r ett vitt ha?rt mineral som vanligtvis fo?rekommer i ro?r, va?rmeva?xlare, pumpar och centrifuger pa? vattenreningsanla?ggningar och efter ro?tningsprocess pa? biogasanla?ggningar.

Bakgrund: Det finns motsättningar mellan arbetsmarknadens parter ifråga omackord som löneform. Arbetsgivarsidan argumenterar för löneformensnegativa inverkan på flera punkter medan Byggnads hävdar detmotsatta. Mot bakgrund av pågående diskussion kringackordssystemet anser vi det av intresse att rama in vad ett antalbyggnadsarbetare har för uppfattning om gruppackord.Syfte: Vårt syfte är att utifrån ett åldersperspektiv utröna hur ett antalbyggnadsarbetare uppfattar att gruppackordet påverkar dem somenskilda individer samt arbetsgruppen som helhet. I anslutning tilldetta vill vi även ta reda på om respondenterna bedömer vissaegenskaper som centrala för att passa in i ackordssystemet.Metod: Vi har valt att utgå från en kvalitativ metod beståendes av niointervjuer där vi vill förstå och tolka respondenternas utsagor.Resultat: Oberoende av ålder kan vi hos respondenterna, som enskilda individeroch som arbetsgrupp, utläsa kollektivistiska drag och egenskaper därlöneformen utgör en viktig del av deras kollektivistiska inställning.Löneformen förstärker även deras instrumentella inställning och densolidariska förgreningen..

Denna studie a?r en fo?rdjupning i huruvida motivation pa?verkar andraspra?ksinla?raresresultat i la?sning. Gardner och Lamberts (1972) ursprungsmodell fo?r motivationsstudier har fungerat som underlag i denna underso?kning som har utfo?rts pa? en grupp vuxna L2- inla?rare av svenska som i nula?get studerar pa? SFI, kurs C och D. Fra?gesta?llningen a?r huruvida elever med ho?g motivation uppna?r ba?ttre resultat pa? la?stest a?n elever med la?gre motivation.

Syftet med studien a?r att studera relationen mellan den psykosociala arbetsmiljo?n och det psykologiska va?lbefinnandet, inom en serviceorganisation. Studiens fra?gesta?llning utga?r fra?n att underso?ka arbetets krav, resurser och ett arbetsrelaterat psykologiskt va?lbefinnande. Sex individer intervjuades med hja?lp av semi-strukturerade intervjuer.

Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.

Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.

Det här arbetet har haft som syfte att ta reda på vilka uppfattningar eleverna på en Komvuxskola har om integralkalkyl. I undersökningen medverkade 28 elever och fyra av dem blev intervjuade. Jag använde mig av ett skriftligt test och kvalitativa ostrukturerade intervjuer som undersökningsmetoder. Studiens resultat visade att endast några elever tolkade begreppen primitiv funktion samt integral som ett objekt och utvecklade relationell förståelse. De andra eleverna som på det skriftliga testet kunde tillämpa reglerna för att bestämma primitiva funktioner och för att beräkna integraler, uppfattade begreppen som en process och utvecklade instrumentell förståelse.

Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.

Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.

Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.