Vi ämnar med detta arbete identifiera faktorer som hindrar eller gör det svårare för sex olika gymnasielärare att fritt välja undervisningsmetoder. För att uppnå detta mål har vi valt att utföra kvalitativa intervjuer som sedan har analyserats med hjälp av ramfaktorteori i allmänhet och Institutionsteori i synnerhet. Resultatet visar att bland annat elever, kolleger, skolledning samt lärarens didaktiska kunskaper kan spela en viktig roll för vilken undervisning som läraren finner möjlig att genomföra. I slutet diskuteras lärarutbildningarnas, skolledningarnas och de individuella lärarnas ansvar för att matematikundervisningen ska kunna distanseras från den i dag väldigt utbredda traditionella undervisningen..

Denna uppsats syftar till att undersöka om EU:s bistånd till Afrika tar hänsyn till om de afrikanska länderna har välutvecklade institutioner eller ej. Mycket forskning tyder på att givare av bistånd bör fokusera sitt bistånd till stater som har relativt hög institutionaliseringsgrad för att pengarna ska generera en positiv effekt. Jag undersöker detta genom att använda mig av en kvantitativ metod och regressionsanalyser för att få statistiskt material att tolka. Mina resultat tyder på att EU inte verkar utforma sitt bistånd genom att studera mottagarländernas institutionaliseringsgrad. Detta kan ses som en, av många, förklaringar till varför den afrikanska kontintenten inte uppvisar önskade resultat när det gäller fattigdomsbekämpning och demokratisk utveckling. .

Redovisningen av de indirekta kostnaderna vid högskolor och universitet har kritiserats av Riksrevisionen och externa finansiärer under många år. I november 2007 rekommenderade Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) landets universitet och högskolor att införa en ny redovisningsmodell som SUHF hade tagit fram. Flera lärosäten har infört modellen sedan dess. Men hur har det gått?Syftet med denna studie var att ta reda på det och beskriva effekterna av modellen, särskilt med tanke på intern styrning och kontroll.

Bakgrund och problem: Informationssystemens intåg har revolutionerat sättet som företag arbetarpå och under senare år har verksamhetsövergripande IT-­?system, så kallade ERP-­?system blivit alltvanligare. Dock pågår det en diskussion bland forskare inom ekonomistyrning om ERP-­?systemen överhuvud taget har någon inverkan på hur företag arbetar med sin ekonomistyrning. Vi vill därförundersöka hur ett företags anställda tror att deras ekonomistyrningsmodeller kan komma attförändras vid en kommande implementering av ett ERP-­?system.Titel: ERP-­?system, hjälpande eller stjälpande för ekonomistyrning? -­? En fallstudie inom DotterbolagetABSyfte: Vi söker undersöka de anställdas uppfattning av hur implementeringen av ett nytt ERP-­?systempå Dotterbolaget AB kommer att påverka dess ekonomistyrning.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka påverkansfaktorer som blir synliga i lärares resonemang kring bedömning av läsförståelse i engelska. De påverkansfaktorer som ligger i fokus i studien är de tankestilar som förs ut till lärare via läroplan och nationella prov, men även andra påverkansfaktorer kommer att studeras. Studien syftar även till att undersöka hur lärarna förhåller sig till de tankekollektiv som finns kring de olika tankestilar som urskiljs i deras resonemang. Den teoretiska utgångspunkten är att det inom institutioner finns tankestilar som styr människors sätt att handla. De som styrs av samma tankestil ingår i ett tankekollektiv.

En intensifiering av forskningsåtgärderna är ett viktigt led i strategin för att uppnå de mål som fastställs vid Europeiska rådets möte i Lissabon i mars 2000, nämligen att EU skall vara den mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomi år 2010.Med Lissabondeklarationen har den Europeiska unionen dessutom förtydligat att det finns ett starkt behov av att förbättra villkoren för konkurrenskraften genom bildandet av ett europeiskt forskningsområde och genom att förstärka förutsättningarna för europeisk forskning.Att större satsningar på forskning leder till ekonomisk tillväxt och högre sysselsättning framhålls ofta i den politiska debatten, inte minst under den senaste tidens diskussioner kring hur Europa ska komma i kapp USA och Japan. Europa saknar lämpliga mekanismer för att stimulera samt koordinera europeisk grundforskning på ett sätt som man, till exempel, lyckas bättre med i USA Orsaken bakom EU: s låga tillväxt förklaras till stor del av svagheter inom EU vad gäller näringslivets FoU-investeringar.Syften med studien är att beskriva och analysera processen kring att skapa ett europeiskt forskningsråd samt utifrån institutionalistisk teori analysera hur två olika förslag, ett inkrementalistiskt och ett radikalt, ger olika lösningar för uppbyggnaden av en ny institution. Syftet är dessutom att analysera i vilken utsträckning som skapandet av ett europeiskt forskningsråd kan ses som ett instrument för att uppnå de mål som står på Lissabonagendan. Studien försöker besvara följande frågeställningar: Hur och när har idén kommit upp? Vilka är de viktigaste aktörerna involverade i processen? Vilka ståndpunkter finns? Hur ser en radikal kontra en inkrementalistisk syn ut? Hur kan utvecklingen förklaras?Studien analyserar policy dokument och expertrapporter som ger förslag till och stödjer bildandet av ett europeiskt forskningsråd.

Studiens övergripande syfte är att undersöka institutionen folkskolans syn på finska krigsbarn i Alvestabygden åren 1941-1945.Utifrån en strukturalistisk Institutionsteori analyseras folkskolans behandling av de finska krigsbarnen, såsom det ger sig uttryck i källmaterialet. Källmaterialet består av examenskataloger från 30 folkskolor och material från Hjälpkommittén för Finlands barns arkiv.Folkskolans syn på krigsbarnen är intressant då folkskolan är den stora offentliga socialisationsagenten. Under perioden behöll fortfarande den Herbartska pedagogiken sitt grepp om skolan. De Herbartska idéerna fick tillsammans med en auktoritär skolkultur som resultat en skola med en disciplinerande funktion.En av studiens frågeställningar grundar sig på Bergs teori om utbildningssociologiska funktioner. Skolans funktioner är enligt den att reproducera en kunskapsbas/samhällsstruktur, kvalificera/sortera barnen för vuxenlivet, socialisera dem och förvara dem.Ur de 30 folkskolornas cirka 400 examenskataloger har 51 examenskataloger med spår av misstänkta krigsbarn sorterats ut.

Studiens övergripande syfte är att undersöka institutionen folkskolans syn på finska krigsbarn i Alvestabygden åren 1941-1945.Utifrån en strukturalistisk Institutionsteori analyseras folkskolans behandling av de finska krigsbarnen, såsom det ger sig uttryck i källmaterialet. Källmaterialet består av examenskataloger från 30 folkskolor och material från Hjälpkommittén för Finlands barns arkiv.Folkskolans syn på krigsbarnen är intressant då folkskolan är den stora offentliga socialisationsagenten. Under perioden behöll fortfarande den Herbartska pedagogiken sitt grepp om skolan. De Herbartska idéerna fick tillsammans med en auktoritär skolkultur som resultat en skola med en disciplinerande funktion.En av studiens frågeställningar grundar sig på Bergs teori om utbildningssociologiska funktioner. Skolans funktioner är enligt den att reproducera en kunskapsbas/samhällsstruktur, kvalificera/sortera barnen för vuxenlivet, socialisera dem och förvara dem.Ur de 30 folkskolornas cirka 400 examenskataloger har 51 examenskataloger med spår av misstänkta krigsbarn sorterats ut.