Minnets tematiska och berÀttartekniska funktion i Eyvind Johnsons roman StrÀndernas svall (Fredrik Smeds, C-uppsats i Litteraturvetenskap, Karlstads universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, vt 2003). Författaren redogör först för romanens handling och jÀmför kompositionen med den i Odysséen. Vidare studeras berÀttare och synvinkel. DÀrefter följer en genomgÄng av minnena och berÀttelserna, frÀmst Odyssevs?, men Àven Nestors och Menelaos?.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vad och hur tv/datorspel förmedlar om historia och hur tv/datorspel kan kopplas till historiedidaktik genom att visa vad man kan lÀra sig av det. Med historia avser jag inte en korrekt Ätergivning av gÄngna handlingar. Jag inriktar mig istÀllet pÄ hur tv/datorspel anvÀnder sig av historiebruk för att motivera spelarens normhandlande.Den huvudfrÄga jag stÀller i detta arbete Àr:Vilken koppling finns det mellan historiebruk i spel och spelarens historiemedvetande? För att besvara denna frÄga tog jag hjÀlp av tvÄ underfrÄgor. Jag börjar med att besvara den första underfrÄgan:Hur mobiliseras ett historiemedvetande i tv/datorspel? Kan man utveckla ett historiemedvetande genom att spela tv-datorspel? Min analys visar att historiemedvetandet mobiliseras genom berÀttelsen, berÀttartekniken och gameplay:en.

Syftet med uppsatsen var att undersöka och belysa socionomstudenters beskrivande av klienter. Studien har en socialkonstruktivistisk utgÄngspunkt och syftar till att genom diskursanalys studera om och hur de benÀmningar av klienter, som vi kunde identifiera i valda c-uppsatser producerade pÄ Institutionen för socialt arbete vid Göteborgs Universitet kan ses som en del av objektifierande diskurser. Genom att dekonstruera anvÀndandet av benÀmningen klienter ville vi se ifall alternativa framstÀllningar av klienter Àr möjliga i det empiriska material som vÄr studie grundade sig pÄ. Studien har en kvalitativ ansats. Studiens empiriska material bestÄr av fem c-uppsatser som Àr producerade av socionomstudenter pÄ Institutionen för socialt arbete i Göteborg.

Gustavsson, Charlotte (2015). Formativ bedömning ? en studie om hur lÀrare uppfattar formativ bedömning (Formative assessment ? a study how teachers perceive formative assessment). Malmö högskola, lÀrande och samhÀlle, institutionen för skolutveckling och ledarskap, kompletterande pedagogisk utbildning 90hp, huvudÀmne: pedagogik. Syftet med arbetet Àr att ta reda pÄ om lÀrare anvÀnder sig av formativ bedömning och i sÄ fall hur lÀrare definierar och lÀgger upp formativa bedömning. Med hjÀlp av teoretiska ramar tas det reda pÄ hur verkligheten kan se ut för en urvalsgrupp.

Ethos har inom retoriken alltid haft en stark aristotelisk prÀgel, ett arv sprunget ur hur talares karaktÀr framhölls i rÀttegÄngar i antikens Grekland. Eftersom retorikens uttryck och anvÀndningsomrÄden har utvecklats enormt sedan dess, inte minst inom den politiska retoriken, finns en risk att vi idag begrÀnsas av den uppfattning av ethos bestÄndsdelar som lever kvar efter Aristoteles. Genom att enbart se till vad som kan ses som god moral, sunt förnuft och vÀlvilja hos talaren kan vi missa viktiga kontextuella faktorer som talaren kan anvÀnda sig av i sitt ethosbyggande, speciellt inom politisk retorik: exempelvis det Àmbete som personen besitter, de regler och normer som omger situationen eller partiets vÀrderingar och traditioner. Alla dessa Àr faktorer som en politiker ofta anvÀnder sig av för att inge förtroende för sig sjÀlv som politiker idag, vilka en aristotelisk ethosanalys inte ger utrymme för. I denna uppsats prövas, med den teoretiska inspirationen frÄn Kenneth Burkes ?terministic screens?, sociologen Max Webers tre legitimitetstyper pÄ begreppet ethos, vilka sedan appliceras pÄ den socialdemokratiska retoriken, i hopp om att kunna bidra till utvecklingen av ethosbegreppet.

Titel: Blame games ? en studie av ansvarsfrÄgan i fallet med EtiopiensvenskarnaFörfattare: Isabella Wising och Ulrika TaubermanUppdragsgivare: JMG, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitetKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitetTermin: VÄrterminen 2012Handledare: Nicklas HÄkanssonSidantal: 59Antal ord: 19 886Syfte: Att undersöka hur blame games konstruerades i svenska dagstidningars bevakning av fallet med ?Etiopiensvenskarna? (Martin Schibbye och Johan Persson) under perioden 1 juli ? 31 mars 2012.Metod: Kvalitativ textanalys enligt ECA (Ethnographic Content Analysis).Material: Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Expressen och Aftonbladet under 4-10 juli, 16-22 oktober, 22-28 december 2011.Huvudresultat: UtifrÄn teorier om kriskommunikation och mediers gestaltning har vi kunnat se hur blame games konstruerades i fallet med de svenska journalisterna som fÀngslades i Etiopien (Etiopiensvenskarna). VÄra resultat visar att fallet kom att definieras utifrÄn ett hot mot pressfriheten, dÀr utrikesminister Carl Bildt och Utrikesdepartementet, anklagades för att inte agera tillrÀckligt för att Etiopiensvenskarna skulle friges. De fick frÀmst kritik av journalister och politiker inom allianspartierna (C, FP, KD, M), för att de inte definierade frÄgan som politisk och för att de inte talade om Etiopiensvenskarna som journalister. Den etiopiska rÀttsprocessen ansÄgs vara styrd av politiska motiv att skrÀmma journalister till tystnad.

En attraktiv stad Àr ett vitt begrepp. Vad som Àr attraktivt för nÄgon behöver inte vara det för nÄgon annan. Vissa faktorer bedömer jag dock att de flesta Àr överens om krÀvs för att vi ska trivas i staden. Det handlar om fysiska och sociala faktorer men ocksÄ om rekreationsmöjligheter, historia, kulturutbud, skönhet med mera. I dettta arbete har jag studerat de fysiska faktorerna nÀrmare och kommit fram till att skala, entréer, gruppering av hus och tydlighet i stadsrummet Àr viktiga ingredienser i omrÄden dÀr mÀnniskor bor och arbetar.

Den svenska jÀrnindustrin har en mÄnga hundraÄrig lÄng tradition och jÀrn har under stora dela av tiden varit en av landets frÀmsta exportvaror. JÀrnindustrin har dÀrför spelat en viktig roll för sÄvÀl den nationella ekonomin som för gruvorternas lokala arbetsmarknad. Den Àldsta jÀrnmalmsgruvan med tillhörande industri finner vi i norra Uppland, nÀrmare bestÀmt i orten Dannemora. DÀr har jÀrnmalmsbrytningen förekommit sedan tidigt 1500-tal och gruvan har Àven, tack vare sin högkvalitativa malm, varit landets mest framgÄngsrika. Den malm som brutits i Dannemora gruva har Àven varit kÀnt och eftertraktat pÄ bÄde den nationella och internationella marknaden och det Àr tydligt att gruvan har haft ett gott rykte i stora delar av Europa.Den hÀr uppsatsen vill genom en kvalitativ undersökningsmetod, bestÄende av litteraturstudier i kombination med intervjuer, försöka svara pÄ hur en verksamhet som Dannemora gruva med lÄng historia har betydelse för det lokala samhÀllet.

Syftet med studien var att undersöka huruvida utsattheten för ?sunk cost-effect? och förankringseffekten ökade vid intuitivt processande jĂ€mfört med analytiskt processande. Deltagarna i studien var 78 studedenter vid psykologiska institutionen vid Göteborgs Universitet. Datainsamlingen gjordes genom en pappersenkĂ€t. En 2 × 2 - vĂ€gs ANOVA avseende bias och process gjordes för bĂ„de ?sunk cost effect? och förankringseffekten i en mellanindividdesign.

Syftet med studien Àr att undersöka och problematisera olika representationer av familj och slÀktskap i historielÀroböcker, samt att belysa hur och varför familjehistoria bör utgöra en viktig del av historieÀmnet i skolan. De teoretiska ramarna Àr feministisk och postkolonial kritik. Uppsatsen har ett intersektionellt perspektiv vars syfte Àr att synliggöra och problematisera sociala kategorier sÄsom kön, sexualitet, etnicitet/nationalitet, klass och generation. Metoden Àr kritisk diskursanalys och komparation av fyra stycken lÀroböcker i historia för grundskolans senare Är. Undersökningen visar att familj och slÀktskap förekommer i frÀmst tvÄ olika sammanhang i lÀroböckernas beskrivningar: dels i den privata sfÀren i anslutning till vardagsliv, hem och hushÄll, dels i den offentliga sfÀren i anslutning till den politiska makteliten.

Syftet med denna studie Àr att undersöka tre gymnasielÀrares upplevelser av att arbeta genuspedagogiskt med litteratur i svenskundervisningen. Avsikten Àr Àven att undersöka om lÀrarna har en planerad struktur för hur detta bör genomföras samt att undersöka hur de upplever lÀromedlen som finns pÄ respektives skolor, ur ett genusperspektiv. Arbetet Àr baserat pÄ tre intervjuer med lÀrare som Àr verksamma vid olika gymnasieskolor i en medelstor stad i Sverige.Under intervjuerna har det framkommit att de tre svensklÀrarna i denna undersökning i olika hög grad anser att genusperspektivet Àr nÄgonting angelÀget att arbeta med i undervisningen. Trots detta har inte samtliga en positiv syn pÄ begreppet genus. Att den negativa synen pÄ genusperspektivet beror pÄ rÀdsla inför att förÀndra den egna uppfattningen av könsroller Àr en möjlighet.

Max Weber talade om byrÄkratiseringen av det vÀsterlÀndska samhÀllet som en process tÀtt sammanknippad med samhÀllsmoderniseringen och industrialiseringen. ByrÄkratiserings-processen inkluderar maximeringen av formell effektivitet, rationaliseringen av statligt styre och en betoning av institutionernas betydelse i historiska sammanhang, framför individuella egenskaper (karisma) hos hÀrskarna. Denna process Äterspeglas mycket tydligt i det normerande fredsskapande som tar vid efter krig. Freden i Nystad 1721 uppvisar hur stor vikt tillmÀts individerna som aktörer och hur den byrÄkratiska processen Ànnu var relativt outvecklad. Internationella maktstrukturer spelade stor roll för utkomsten av freden, som snarare hade karaktÀren av ett tillfÀlligt vapenstillestÄnd Àn ett institutionsbyggande internationellt fredsprojekt.

Jag inledde mitt magisterarbete, vid institutionen för inredningsarkitektur och möbelformgivning pÄ Konstfack, med att Äka pÄ en resa. Under nÄgra dygn red jag genom norrlands skogar och levde ?vildmarksliv?. Upplevelsen av ett enkelt liv med nÀra kontakt mellan djur, mÀnniska och natur tog form i möbler, en bÀnk, stol, skÀrm, gardiner och klÀdhÀngare. Tillsammans bildar de en rumslig kÀnsla som skall beskriva min upplevelse av resan.I formgivningen av möblerna har jag arbetat pÄ ett fritt och konstnÀrligt sÀtt.

Arbetet med textilier gÄr som en röd trÄd genom kvinnors historia, och den textila kunskapen ingÄr i kvinnlig tradition och kvinnlig kultur.Vadstena med omnejd har under Ärhundraden varit centrum för knyppling. HÀr knypplade man inte bara för husbehov, utan försÀljning av knypplade alster utgjorde ofta ett viktigt bidrag till hushÄllet. Knyppling och knypplad spets kan frÀmst förknippas med tre omrÄden. HÀr Äterfinns sjÀlva knypplingen och knypplerskorna, försÀljningen via förlÀggare och spetsgÄngare, och till sist de som köpte alstren.Knyppling har bÄde en kulturell och social historia. Det finns mycket litet dokumenterat kring de kvinnor som producerade knypplade spetsar.

Syftet med denna uppsats Àr att visa hur historien kring barnavÄrden pÄverkat dagens sociala barnavÄrd, vilka förÀndringar som har skett och vilka Àldre syn- respektive arbetssÀtt som finns kvar. Vi vill Àven undersöka dagens intentioner med det sociala barnavÄrdsarbetet, finns det eventuella hinder som försvÄrar dessa?Uppsatsen inleds med en bakgrundsbeskrivning av socialtjÀnstens barnavÄrds historia, lagförÀndringar, förhÄllningssÀtt, etik och ungdomars röst. Detta mynnar sedan ut i hur det sociala arbetet ser ut idag med fokus pÄ socialsekreterarnas arbete med barn, unga och deras familjer. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer dÀr vi intervjuat tre socialsekreterare ifrÄn tre medelstora kommuner i södra delen av Stockholm.I vÄrt resultat och analysdel har vi anvÀnt oss av bakgrunden, tidigare forskning, teoretiska perspektiv samt vÄrt intervjumaterial.