Syftet med denna uppsats var att ta reda pÄ hur Kinas senmoderna historia har inkorporerats i lÀromedel för svensk gymnasieundervisning. Med Kinas senmoderna historia menades hÀr Folkrepubliken Kinas, 1949-2006. Svaret pÄ frÄgan uppnÄddes genom textanalyser av ett stort urval historielÀroböcker för gymnasieundervisning 1971-2006.Förutom ovan nÀmnda huvudfrÄga stÀllde jag ett antal följdfrÄgor till kÀllmaterialet: Vilka Kinabilder har förmedlats i svensk gymnasieundervisning? Kan man se förÀndringar respektive kontinuitet i lÀroböckernas urval och skildringar? Vilka historiebruk prÀglar lÀroböckerna och kan man i dessa urskilja Kinabildernas roll i den svenska historiekulturen?Den teoretiska modell jag anvÀnde mig av byggde pÄ Edward Saids orientalismteori och andra forskares appliceringar av denna pÄ Kina; Eva Blocks modell för tolkningar av bildbegrepp; samt den historiedidaktiska begreppsapparaten inkluderandes historiebruk, historiekultur, historiemedvetande och historieförmedling.Min undersökning visade att den plats Kinas senmoderna historia har beretts i lÀroböckerna under perioden inte har ökat i nÄgon större utstrÀckning. Texterna Àr dock inte lÀngre lika fragmentariskt utspridda, utan placeras i regel alltmer koncentrerat.

Minnets tematiska och berÀttartekniska funktion i Eyvind Johnsons roman StrÀndernas svall (Fredrik Smeds, C-uppsats i Litteraturvetenskap, Karlstads universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, vt 2003). Författaren redogör först för romanens handling och jÀmför kompositionen med den i Odysséen. Vidare studeras berÀttare och synvinkel. DÀrefter följer en genomgÄng av minnena och berÀttelserna, frÀmst Odyssevs?, men Àven Nestors och Menelaos?.

Minnets tematiska och berÀttartekniska funktion i Eyvind Johnsons roman StrÀndernas svall (Fredrik Smeds, C-uppsats i Litteraturvetenskap, Karlstads universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, vt 2003). Författaren redogör först för romanens handling och jÀmför kompositionen med den i Odysséen. Vidare studeras berÀttare och synvinkel. DÀrefter följer en genomgÄng av minnena och berÀttelserna, frÀmst Odyssevs?, men Àven Nestors och Menelaos?.

Att kommunicera med hjÀlp av bilder Àr en vanlig metod i dagens postmoderna samhÀlle. I vardagslivet möts vi ofta av information genom en text kombinerad med en bild. I skolans Àmne historia har de didaktiska metoderna under senare Är varit föremÄl för nÀrmare granskning. TvÄ av de metoder som lyfts i detta sammanhang Àr berÀttelsen och att undervisa med bild. Syftet för denna studie Àr sÄledes att undersöka om och hur dessa metoder kan bidra till elevernas inlÀrnings- och förstÄelseprocess.

BAKGRUND:Tiderna och samhÀllet förÀndras hela tiden och pÄ sÄ vis ocksÄ historien. Historia Àr inteenbart sÄdant som hör till det förflutna, utan ocksÄ det som sker runtomkring oss just nu ochpÄverkar dessutom vad som kommer att ske i framtiden. Sambanden mellan dÄtid, nutid ochframtid gör sig gÀllande i begreppet historiemedvetande. Det begreppet belyser vi i vÄrundersökning om svensk historieundervisning. Begreppet fÄr enligt svensk och nordiskforskning kring historiedidaktik och historieundervisning allt mer plats ihistorieundervisningen i svenska skolor.

Minnets tematiska och berÀttartekniska funktion i Eyvind Johnsons roman StrÀndernas svall (Fredrik Smeds, C-uppsats i Litteraturvetenskap, Karlstads universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, vt 2003). Författaren redogör först för romanens handling och jÀmför kompositionen med den i Odysséen. Vidare studeras berÀttare och synvinkel. DÀrefter följer en genomgÄng av minnena och berÀttelserna, frÀmst Odyssevs?, men Àven Nestors och Menelaos?.

Att demokrati och en förstÄelse för mÀnskliga rÀttigheter och mÀnniskovÀrde skall genomsyra skolans verksamhet Àr de allra flesta lÀrare bekanta med. Vissa arbetsomrÄden stÀller detta mer pÄ spets Àn andra, dÀribland undervisningen om folkmord i Àmnet historia. Uppsatsen syftar till att undersöka hur skolans demokratifostrande uppdrag tar sig uttryck i undervisningen om folkmord. UtgÄngspunkten tas i lÀrarnas egna tankar och reflektioner kring syftet med sin undervisning. Vidare granskas huruvida utvecklandet av ett historiemedvetande har nÄgon betydelse för demokratiuppdraget.

Att gestalta med ljud inom landskapsarkitektur kan ses som relativt ovanligt. Ljudets inverkan pÄ mÀnniskor och hur detta pÄverkar utemiljöers karaktÀr har det dock experimenterats med sedan antikens Grekland. Man anvÀnde sig av olika ljudinstallationer som producerade ljud med hjÀlp av naturens krafter ? luft och vatten. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilka ljudinstallationer som har anvÀnts i historien samt visa exempel pÄ hur de kan anvÀndas i modern tid.

Syftet med denna uppsats var att klargöra pÄ vilket sÀtt lÀrare som undervisar i historia inom gymnasieskolan behandlade kÀllkritiken i sin dagliga undervisning. Avsikten var att undersöka vilken instÀllning dessa lÀrare hade till ett personligt kÀllkritiskt tÀnkande samt hur de förmedlade detta vidare till sina elever, och hur de resonerade kring styrdokumenten och dess innebörd gÀllande det kritiska tÀnkandet. Vidare syftade arbetet till att undersöka elevers upplevelse i undervisningssituationer med lÀraren samt hur de sjÀlva resonerade i sitt arbete med uppgifter dÀr inhÀmtade information frÄn diverse olika kÀllor. Syftet var ocksÄ att undersöka vilka kÀllor eleverna ansÄg vara trovÀrdiga eller ej. De frÄgestÀllningar som behandlats var dessa: Hur anvÀnds kÀllkritik av lÀrarna i historieundervisningen pÄ gymnasiet? Hur resonerar lÀrare i sitt val av undervisningsmaterial? Upplever elever att kÀllkritik anvÀnds i undervisningen och hur uppfattar de sitt eget anvÀndande av kÀllkritik? Vad anser elever Àr en trovÀrdig kÀlla? Till stor del anvÀndes kvalitativ tolkande metod med inslag av kvantitativ metod i samband av resultatredovisningen.

Examensarbetet Àr ett utvecklingsarbete som behandlar hur lÀrare kan anvÀnda spelfilm i undervisningen. Detta gör jag genom att se pÄ hur olika yrkeshistoriker ser pÄ spelfilm som förmedlare av historia. De historiker jag valt Àr Mats Jönsson, Ulf Zander och Tommy Gustafsson. Jag har valt ut tre teman som jag undersökt nÀrmare och sedan utformat uppgifter kring dem. Det första temat som behandlas Àr kÀllkritik.

Minnets tematiska och berÀttartekniska funktion i Eyvind Johnsons roman StrÀndernas svall (Fredrik Smeds, C-uppsats i Litteraturvetenskap, Karlstads universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, vt 2003). Författaren redogör först för romanens handling och jÀmför kompositionen med den i Odysséen. Vidare studeras berÀttare och synvinkel. DÀrefter följer en genomgÄng av minnena och berÀttelserna, frÀmst Odyssevs?, men Àven Nestors och Menelaos?.

Detta examensarbete Àr utfört pÄ Institutionen för teknik och naturvetenskap pÄ Linköpings universitet som en avslutade del av mina studier i Medie- och Kommunikationsteknik. MÄlet med examensarbetet vÀr att utveckla ett datorspel med Macromedia Director i vilket man kan spela mot andra spelare över Internet.Examensarbetet ska ocksÄ resultera i en presentation av nÄgra av de tillgÀngliga metoderna för att skapa nÀtverksapplikationer med Macromedia Director.Rapporten inleds med en teoridel som beskriver Macromedia Director och vad det kan anvÀndas till, samt en redovisning av olika metoder för att skapa nÀtverksapplikationer i Macromedia Director. DÀrefter följer en beskrivning hur spelet Àr uppbyggt och en genomgÄng av de viktigaste funktionerna. Programkoden till dessa funktioner finns i bilagorna till rapporten..

My essay is a description about the religion Wicca; laws, ethics, history, rites, inauguration and how they relate to the gods and the different seasons.It?s also about the wiccan history and how wicca have created their own history by taking old mythic stories and making them their legacy..

Minnets tematiska och berÀttartekniska funktion i Eyvind Johnsons roman StrÀndernas svall (Fredrik Smeds, C-uppsats i Litteraturvetenskap, Karlstads universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, vt 2003). Författaren redogör först för romanens handling och jÀmför kompositionen med den i Odysséen. Vidare studeras berÀttare och synvinkel. DÀrefter följer en genomgÄng av minnena och berÀttelserna, frÀmst Odyssevs?, men Àven Nestors och Menelaos?.

Minnets tematiska och berÀttartekniska funktion i Eyvind Johnsons roman StrÀndernas svall (Fredrik Smeds, C-uppsats i Litteraturvetenskap, Karlstads universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, vt 2003). Författaren redogör först för romanens handling och jÀmför kompositionen med den i Odysséen. Vidare studeras berÀttare och synvinkel. DÀrefter följer en genomgÄng av minnena och berÀttelserna, frÀmst Odyssevs?, men Àven Nestors och Menelaos?.