Projektet Àr ett verktyg för att snabbt analysera en plats "planerade" historia. Som studie har jag arbetat med Södermalm i Stockholm..

The main aim was to investigate the provenance of Viking age antler material findings of moose and red deer from Sigtuna and from three sites on the island of Gotland in the Baltic sea. This was done by analysis of the stable isotopes of carbon, nitrogen and sulphur. Thre were never any living population of these mammals on Gotland during the Viking age.?34S-values of sulphur from this study was compared with earlier research and by studying maps of the Swedish bedrock. The ?34S-values were more like the ?34S-value for bedrock other than European granite.

I denna studie har jag undersökt hur historiebruket i form av reproduktion av kulturarv ser ut i populÀrkulturen, nÀrmare bestÀmt HBOs populÀra tv-serie True Blood och kopplar samman detta med hur vi ser pÄ det förÀnderliga förflutna och dÀrmed utvecklar vÄrt historiemedvetande. Uppsatsen stÄr pÄ tre ben och vilar pÄ perspektiv dÀr det första behandlar att man genom att se pÄ reproduktionen av kulturarv kan finna samtidens idéer kring vad som Àr viktigt (meningsbÀrande), hur populÀrkulturen imiterar och ÄteranvÀnder myter och dÀrför kan anses vara en historisk kÀlla vÀrd att fokusera pÄ samt historia som identitetskapande. Det teoretiska ramverket bestÄr av Judith Butlers teorier kring den heterosexuella matrisen och performativitet samt Gayle S Rubins teorier om sexualitet som nÄgonting historiskt konstruerat. Uppsatsen Àmnar öka kunskapen om betydelsen av hur historia som kulturarv i form av historiebruk förmedlas via populÀrkultur, nÀrmare bestÀmt i tv-serien True Blood och hur detta hör ihop med hur vi uppfattar det förÀnderliga förflutna. Undersökningen tar fasta pÄ hur stor del av rollfigurernas beteende i tv-serien True Blood som hÀrstammar frÄn deras historiska bakgrund och hur detta spelar in i utformandet av deras personligheter som tolkas ur ett genusperspektiv.

Uppsatsen utgÄr frÄn ett historiematerialistiskt perspektiv för att studera TÄgerup. TÄgerup Àr en stenÄldersboplats i SkÄne, öster om Landskrona. PÄ platsen har det funnits Kongemose- och ErtebÞllekultur. Uppsatsens frÄgestÀllningar Àr: Hur sÄg arbetsuppdelningen mellan kvinnor och mÀn ut? Hur var familjerna sammansatta?Finns det nÄgra skillnader mellan hur historiematerialister tolkar arbetsuppdelningen och de sociala relationerna jÀmfört med de arkeologer som har arbetat med TÄgerup?De historiematerialistiska teorierna utgÄr dels frÄn Marx och Engels och dels frÄn arkeologer och antropologer som har vidareutvecklat deras teorier.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vad eleverna pÄ gymnasiet anser vara viktigast att lÀra sig inom historieÀmnet samt att se vilken skillnad det finns mellan de elever som har förÀldrar med förgymnasial utbildning, förÀldrar med gymnasial utbildning och förÀldrar med eftergymnasial utbildning. Undersökningen har genomförts med hjÀlp av en enkÀtundersökning i fyra olika klasser; en barn- och fritidsklass, en naturvetenskaplig klass och tvÄ samhÀllsvetenskapliga klasser. En jÀmförelse har sedan gjorts med andra liknande undersökningar, t.ex. Youth- and history-undersökningen frÄn 1995 och Sture LÄngströms undersökning frÄn 2000. Resultaten frÄn min undersökning och de andra pekar pÄ att eleverna anser att det Àr viktigast och mest intressant med nutidshistoria i Europa och Sverige.

Denna vetenskapliga undersökning granskar relationen mellan nationella och lokala kursplaner i Ă€mnena Historia A, Svenska A och Idrott och hĂ€lsa A. Det som har granskats Ă€r vad som finns kvar, förĂ€ndras eller tagits bort frĂ„n de nationella kursmĂ„len till de lokala kursmĂ„len samt att se om det finns nĂ„gra gemensamma drag mellan de olika lokala kursmĂ„len i de tre separata Ă€mnena. Undersökningen syftar till att se vad som överförs, förĂ€ndras eller tas bort frĂ„n de nationella kursplanerna till de lokala kursplanerna. Undersökningen Ă€r av dekonstruktivistisk karaktĂ€r dĂ€r utgĂ„ngspunkten Ă€r tre lokala kursplaner i Historia A, Svenska A och Idrott och hĂ€lsa A frĂ„n ett gymnasium i Sverige. Ämnena Ă€r förankrade i de nationella kursplanerna som presenteras pĂ„ Skolverkets hemsida.

Den hÀr uppsatsen handlar om barn- och ungdomslitteratur. I bakgrunden ges en kortare historik om barnbokens historia i Sverige fram till och med Är 1960. Syftet med uppsatsen Àr att se hur skolan gestaltas i barn- och ungdomsböcker frÄn Är 1955. Jag har i undersökningen valt att avgrÀnsa mig till svenska barn- och ungdomsböcker som kom ut i tryck första gÄngen 1955. Med hjÀlp tidigare forskning har jag analyserat de lÀsta barn- och ungdomsböckerna.

I denna studie har jag undersökt hur historiebruket i form av reproduktion av kulturarv ser ut i populÀrkulturen, nÀrmare bestÀmt HBOs populÀra tv-serie True Blood och kopplar samman detta med hur vi ser pÄ det förÀnderliga förflutna och dÀrmed utvecklar vÄrt historiemedvetande. Uppsatsen stÄr pÄ tre ben och vilar pÄ perspektiv dÀr det första behandlar att man genom att se pÄ reproduktionen av kulturarv kan finna samtidens idéer kring vad som Àr viktigt (meningsbÀrande), hur populÀrkulturen imiterar och ÄteranvÀnder myter och dÀrför kan anses vara en historisk kÀlla vÀrd att fokusera pÄ samt historia som identitetskapande. Det teoretiska ramverket bestÄr av Judith Butlers teorier kring den heterosexuella matrisen och performativitet samt Gayle S Rubins teorier om sexualitet som nÄgonting historiskt konstruerat. Uppsatsen Àmnar öka kunskapen om betydelsen av hur historia som kulturarv i form av historiebruk förmedlas via populÀrkultur, nÀrmare bestÀmt i tv-serien True Blood och hur detta hör ihop med hur vi uppfattar det förÀnderliga förflutna. Undersökningen tar fasta pÄ hur stor del av rollfigurernas beteende i tv-serien True Blood som hÀrstammar frÄn deras historiska bakgrund och hur detta spelar in i utformandet av deras personligheter som tolkas ur ett genusperspektiv.

Mitt syfte med uppsatsen Àr att belysa den manliga homosexualitetens historia genom ett samhÀllspolitiskt perspektiv men att till det tillföra en konstvetenskaplig analys. Jag vill titta pÄ konsthistorien och se hur den manliga kÀrleken portrÀtteras och hur den har gestaltats. Finns det generella drag ifrÄn de olika epokerna som hÀnger ihop med samhÀllets attityder? Vilken roll spelar religionen? För att begrÀnsa mig har jag valt att behandla vÀstvÀrlden, det vill sÀga Europa och Nordamerika. Det Àr inte för att det inte finns konst med den hÀr sortens motiv i östvÀrlden eller Afrika, men jag vill fokusera mig pÄ vÀstvÀrldens socialpolitiska historia.

In this essay I try to look into how to bring a new concept to an already established Viking village and how to develop the existing one. This essay also sheds light on some negative sides that a Viking village can experience in their activity.I have interviewed responsible persons at three different Viking villages: Foteviken Museum and Viking Reserve, Fornföreningen Fibulas Viking village and VikingaTider. I have also examined different kinds of literature dealing with my chosen Viking villages.I came to the conclusion that I should have chosen an other Viking village than VikingaTider because a lot of VikingaTiders activity hasnŽt really started yet. On the other hand it has been interesting to see how they are trying to start the activity and which their plans are. I could have chosen an other already established Viking village to get a more varied material.There are a lot of things that Fibula can do to improve, develop and bring new aspects to their concept.I have found both advantages and disadvantages with the different Viking villages activity and strategi.

THE THIN RED LINE ? Identity in theory and method With this essay I want to explore some possibilities with the term identity within archaeology. Identity is a term best understood in the light of different scientific approaches. For instance the anthropological and historical angel combined with the quality of archaeology, as is the case in this essay. By combining these approaches, I create a (clarification) method of exploring traces of identity.By analysing two different graves from Scania, having a negligible number of artefacts from the Viking Age, and three graves from Bornholm, known for its large number of finds from this period, I test the ability of my method.

Texten jĂ€mför det analoga- och digitalafotografiet. Disskutioner kring arbetssĂ€ttet, uttrycket i fotografiet, uppfattningen av det, de olika tekniska asspekterna och kĂ€nslan i fotografiet Ă€r omrĂ„den som berörs i texten. Även kamerans och fotografiets historia i allmĂ€nhet tas upp..

Denna undersökning Àr en analys av intervjuer som Àr genomförda med fyra informanter. Tre av dem Àr första generationens invandrare och den fjÀrde Àr andra generationens invandrare. Jag har som ambition att problematisera termen invandrare utifrÄn begreppet identitet. Jag undersöker hur identiteter skapas, formas och utvecklas i samband med migration. Rami kommer frÄn Irak, Maria kommer frÄn Guatemala, Line kommer frÄn Norge och Kristina Àr född och uppvuxen i Sverige av kroatiska förÀldrar.

This essay investigates how teacher sees and uses mainstream movies as a teaching method. The main question approached is: How does teachers use feature films as a teaching method? Which movies are used and how does their working methods surrounding the movies look like? The purpose of the essay is to make the reader reflect over what influence mainstream media has over the historic knowledge of the students and how teachers use that for educational purposes. The business around historical film has grown over the years and is now a million dollar industry. The conclusion is that teachers mostly use feature films to provoke emotional reactions from the students.

Tovesson. R 2012: Orientering av liv och död under mellanneolitikum. Irland, Orkneyöarna och södra England under perioden ca 4000 f.kr ? 2000 f.kr.The orientation of life and death- Ireland, Orkney, and Southern England during c 4000-2000 BC.Magisteruppsats i arkeologi. Linnéuniversitetet Kalmar Vt.