Ordet jude Àr i Sverige ett vÀrdeladdat ord. Med arvet och karaktÀren följer en tung historia, en historia som en jude inte kan vÀlja bort. Identiteten bestÄr av en blandning av det svenska och det judiska. Genom att hjÀlpa unga att finna en starkare judisk identitet ska de stÄ emot antisemitiska pÄhopp och vit-makt propaganda..

Syftet med uppsatsen Àr dels att försöka se vilka frÄgor eller argument som kommit fram i debatten kring det uppdrag som Forum för levande historia (FFLH) har fÄtt av regeringen se hur olika historielÀrare ser pÄ informationskampanjen. Undersökningen inriktar sig pÄ att genom anvÀndandet av de teoretiska verktygen historiemedvetande och historiebruk, försöka se om det finns en diskrepans mellan den akademiska vÀrlden och skolans vÀrld, mellan forskare pÄ vÄra universitet och historielÀrare ute pÄ vÄra skolor och det utifrÄn den debatt som uppstÄtt kring Forum för levande historias senaste uppdrag ? att belysa och informera om brott mot mÀnskligheten under kommunistiska regimer. Det resultat som undersökningen kommer fram till, Àr att utifrÄn mitt undersöknings-material kan det pÄvisas att det finns en synlig diskrepans mellan den akademiska vÀrlden och grund- och gymnasieskolan. PÄ frÄgan om man kan hÀrleda de olika inblandades agerande utifrÄn olika historiebruk, sÄ tror jag ocksÄ att jag har fÄtt fram att sÄ Àr fallet..

Detta examensarbete ingÄr i programmet Civilingenjör och LÀrare vid KTH (Kungliga tekniska högskolan). Programmet Àr ett samarbete mellan KTH och SU (Stockholms Universitet). Examensarbetet skrivs utifrÄn kursen KTEX4N dÀr kursplanen Àr godkÀnd och uppfyller kraven frÄn bÄde civilingenjörsexamen och gymnasielÀrarexamen. I kursen som Àr pÄ 20 poÀng (30 hp) ingÄr 10 poÀng (15hp) verksamhetsförlagd utbildning, vilket innebÀr att minst halva arbetet mÄste genomföras pÄ plats, vilket för mig var Vetenskapens Hus. Examensarbetets Àmne ligger inom Àmnet energi och miljö och dÀrför ligger huvudhandledningen hos institutionen för Energiteknik.

Denna uppsats handlar om studier av jÀrnÄldersvapengravars vapen och föremÄl i Sverige. Syftet med uppsatsen Àr att försöka utreda vad som nedlades i graven för vems skull, den döde eller för de efterlevande? Det som ocksÄ ska utredas Àr om man kan levandegöra det material och de mÀnniskor som har anknytning till graven genom att studera den och dess föremÄl ur ett mer emotionellt perspektiv..

Uppsatsen diskuterar olika uttolkningar av George Batailles pornografiska kortroman Ögats Historia (L?Histoire de l??il, 1928) utifrĂ„n den franska feministiska filosofen Luce Irigarays teorier om Fallogocentrism, en genuin Femininitet och Mimesis.I slutet förekommer Ă€ven en analys av Ögats Historia som med hjĂ€lp av Irigarays tolkningsverktyg och med utgĂ„ngspunkt i den tidigare uttolkningsdiskussionen försöker producera en positiv feministisk tolkning av texten. Det vill sĂ€ga en tolkning som istĂ€llet för att visa pĂ„ textens eventuella misogyna eller fallogocentriska drag, visar pĂ„ dess feministiska kvaliteter och potenser.I praktiken innebĂ€r detta att Irigarays tankar om det Genuint Feminina eller ett Kvinnligt SprĂ„k (Parler Femme) anvĂ€nds som modell för en alternativ sexuell diskurs vilken sedan appliceras pĂ„ Ögats Historia, och sĂ€rskilt pĂ„ framstĂ€llningen av den kvinnliga huvudprotagonisten.Det underliggande syftet Ă€r dĂ€rmed att utforska möjligheterna för en feministisk pornografi eller erotika..

I denna uppsats behandlas den statliga myndigheten Forum för levande historia. Grunden i dennastudie utgörs av en kartlÀggning av myndighetens verksamhet, sÄ som den gÄr att studera i form avmaterial publicerat pÄ Forum för levande historias hemsida. UtifrÄn exemplet ?det historiskafolkmordet? anvÀnds en rad historiedidaktiska teorier för att svara pÄ frÄgor som berör Forum förlevande historias historieanvÀndning. Med hjÀlp av en historiedidaktisk granskning av hurmyndigheten behandlar det historiska folkmordet diskuteras förhÄllandet mellan denhistorieskrivning som bedrivs och Forum för levande historias uppdrag och verksamhet i nutid.Studien slÄr fast att Forum för levande historia ofrÄnkomligen bedriver en historieförmedling somfÀrgats av det sammanhang som den bedrivs i.

Syftet med denna studie var att analysera lÀrares hur lÀrare förhÄller sig till den icke-vÀsterlÀndska historians plats i det gymnasiala klassrummet. FrÄgestÀllningen delades upp i fyra frÄgor.Datainsamlingen skedde genom semistrukturerade samtalsintervjuer av tre historielÀrare. Detta gjordes med en fenomenografisk ansats för att undersöka lÀrarens syn pÄ icke-vÀsterlÀndsk historia. Bearbetningen av texten gjordes genom en interaktiv process och analysen som amvÀndes i studien var en meningskoncentrerad analys, med sjÀlvförstÄelse som tolkningskontext. I diskussionen diskuteras resultatet och analysen genom den eurocentriska dikotomin.I resultatet beskrivs den icke-vÀsterlÀndska historian som inte lika viktig som den vÀsterlÀndska.

Syftet med examensarbetet var att göra en kvalitativ historiedidaktisk studie av gymnasieelevers intresse för historia i allmÀnhet och förstÄelse av en specifik historiekulturell artefakt i synnerhet. Detta Àr inte minst intressant med hÀnsyn till lÀroplanens riktlinjer om undervisningens anpassning och beaktande av elevernas erfarenhets- och livsvÀrld. En klass i respektive Historia A, B och C ? sammanlagt Ättio elever ? fick lÀsa historikern, författaren och akademiledamoten Peter Englunds essÀ ?Om fattigdomens historia?. DÀrefter fick de svara pÄ ett frÄgeformulÀr med öppna frÄgor om lÀsningen och deras förhÄllande till historiekultur i stort.

Denna studie undersöker om elever fÄr möjlighet att tillgodogöra sig de redskap de enligt samhÀllet behöver för att hantera historieÀmnet i historieundervisningen. Undersökningen Àr speciellt inriktad mot historieundervisningen i Ärskurs 7-9, och graden av samstÀmmighet mellan Lgr 11 samt lÀromedlen SO-Serien Historia och Utkik: historia. 7-9. Àr det som Àr i fokus. Undersökningen gjordes genom att de lÄngsiktiga mÄlen för historieundervisningen pÄ grundskolan samt kunskapskraven för historia Ärskurs 9 kategoriserades i det Teoretiska ramverket för historiskt resonerande.

The study's aim is to implement a textbook analysis and examine how women are described in history textbooks for high school and in the curriculums Lgy 70, Lpf 94 and Gy 11. The study has a gender perspective and the study's purpose is to make a comparative study and compare textbooks with the current curriculum and compare the results with each other to see if there has been any change over time. The survey's material is three editions of Alla tiders historia from Gleerups förlag. The study refers to editions from 1989, 1996 and 2011. General parts from Lgy 70, Lpf 94 and Gy 11 are also central for my study.

This paper deals with stable isotope analysis on the children of the early Christian cemetery in Varnhem, VÀstergötland. Human bone and tooth material from the cemetery has been analysed for stable carbon, nitrogen and sulphur isotopes. The analysis showed that the diet had been homogeneous and that the children had been breastfed, with a possible exception of the child from grave 100..

I de den nya lÀroplanen för gymnasieskolan GY11 blir historieÀmnet dels gymnasiegemensamt, det vill sÀga obligatoriskt, och dels delas det in i tvÄ olika kurser. 1a1 för de yrkesförberedande programmen och 1b för de studieförberedande programmen. Syftet för denna undersökning Àr att se vilka skillnader som finns mellan olika lÀromedel för de tvÄ olika inledande gymnasiekurserna i historia. Speciellt fokus lÀggs vid att jÀmföra de olika böckerna inom samma förlag. En textanalys görs av hur de hanterar epokbegreppet och tydliggör epokindelningen, hur de hanterar kÀllkritik och hur de presenterar den franska revolutionen.

This thesis discusses the differences between how archaeologists and cultural geographerdescribe the early Iron Age on Gotland. What objects, phenomenon and arguments do theyuse to describe this period. Four publications have been analysed in this study, two written byarchaeologists, two by geographers.The differences in how they describe the period in question are significant. Both disciplinesgive a very fragmentary description of the older Iron Age in Gotland..

Detta pedagogiska specialarbete a?r en underso?kning av lukkari ? fo?rsa?ngarens och fo?rsa?ngens betydelse, tradering och historia inom o?stlaestadianska fo?rsamlingar i Norrbottens la?n. Resultatet, som framkommit genom kvalitativa intervjuer med informanter, visar att val av lukkari och dess traderingsprocess mellan personer och generationer grundar sig utifra?n parameterar sa?som sa?ngro?st, personens mod och ansvarstagande, en levande kristen tro samt i vissa fall a?ven arv. Det framkomna resultatet visar a?ven pa? skillnader i lukkaritraditionens status och fortlevnad i de omra?den och fo?rsamlingar som underso?kts.

The aim of this essay is to make clear, whether or not, textile research is visualised in a wider archaeological discussion today. The aim is then to discuss what the archaeological and textile technological research situation in Scandinavia looks like today, and how that relate to what has happened in these two research fields during the years. This essay also has a purpose to find out if there is a need of visualising textile research more in future archaeology, how that shall be done, and what that can possibly supply to our general picture of the prehistory.The head questions are discussed in the light of three investigations. The first is a study of literature used in archaeological education at five Swedish universities. The other two consists of a study which is aimed to find out how textile research results are published, and one in which archaeologists and textile researchers have answered questions about how they experience the relation between archaeology and textile research.There has also been done a comparison between interpretations of the archaeological material from the site of Löddeköpinge in west Scania.