Bakgrund till val av ämnet är min upplevelse efter många års arbete i förskolan att dilemmat i skolutvecklingsarbetet är att det upplevs som ?en läxa uppåt?. I Skollagens 4 kapitel poängteras det systematiska kvalitetsarbetet och i Läroplan för förskolan (Lpfö, 98/10) finns de nationella målen som inte har några kunskapskrav på det enskilda barnet utan måluppfyllelsen i förskolan innebär att förskolan ska bidragit till varje barns utveckling och lärande. Syftet med studien var att undersöka hur skolutveckling förstås på förskolepersonals-, förskolechefs- och verksamhetschefsnivå och hur personal och chefer på dessa nivåer såg på det systematiska kvalitetsarbetet i relation till skolutveckling samt hur specialpedagogens kompetens i skolutvecklingsfrågor togs tillvara i förskolan. - Hur beskrivs specialpedagogens uppdrag kring skolutveckling av förskolepersonal, förskolechef och verksamhetschef? - Hur beskriver förskolepersonal, förskolechef och verksamhetschef det systematiska kvalitetsarbetet? - Hur upplevs det systematiska kvalitetsarbetet i praktiken? Studien har genomförts med en hermeneutisk ansats med fokus på att tolka och reflektera kring andra människors känslor, förståelse och kunskap.

Syftet med denna studie är att utforska hur kreativa lärprocesser mellan fantasi och vetenskap kan synliggöra barns perspektiv på omvärlden och därmed skapa möjligheter att utmana barns lärande för hållbar utveckling. För att komma närmare barns perspektiv på omvärlden utfor-skas hur barn uttrycker relationen mellan sig själva och världen de lever i, samt hur barns perspektiv på hållbar utveckling framträder i estetiskt skapande och berättande. Studien har en fenomenologisk ansats med livsvärldsperspektiv och baserar sig på deltagande observationer som metod. Som tankeverktyg används posthumanismen, vilken ifrågasätter världens tudelade struktur och som ser barn, lärande och kunskap som sammanflätade processer av tillblivelser. Resultaten presenteras som en helhet baserad på hur barn relaterar till omvärlden och hur barns perspektiv på hållbar utveckling framträder i estetiskt skapande och berättande.

Vid ett företags internationaliseringsprocess ställs det mot olika hinder, vilka kan vara svåra att passera. I den här studien undersöks ett svenskt småföretag för att besvara frågan om hur dessa kan nyttja sitt kontaktnätverk för att övervinna de barriärer de ställs mot vid en geografisk expansion utomlands. Studien avser också beskriva hur de relevanta relationerna ser ut och vad de medför. Som teoretisk referensram används ARA-modellen och modellen för political embededness. En fallstudie av företaget görs, vilken visar att företaget har ett etablerat kontaktnätverk såväl politiskt och affärsmässigt.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka vad inkludering betyder ur lärarperspektiv. De perspektiv som behandlas är lärares syn på arbetssätt och undervisningsmetoder.  Intervjuer genomfördes med tre lärare i ämnet svenska i årskurserna 6-9. Resultaten visade att det finns både möjligheter och hinder med inkludering i ämnet svenska. Lärarna ansåg att inkludering bland annat beror på klassernas storlek, ämnesinnehåll och undervisningsmetoder.

Vid ett företags internationaliseringsprocess ställs det mot olika hinder, vilka kan vara svåra att passera. I den här studien undersöks ett svenskt småföretag för att besvara frågan om hur dessa kan nyttja sitt kontaktnätverk för att övervinna de barriärer de ställs mot vid en geografisk expansion utomlands. Studien avser också beskriva hur de relevanta relationerna ser ut och vad de medför. Som teoretisk referensram används ARA-modellen och modellen för political embededness. En fallstudie av företaget görs, vilken visar att företaget har ett etablerat kontaktnätverk såväl politiskt och affärsmässigt.

A1254De senaste åren har antalet förvaltare av fonder med etiska placeringskriterier ökat i takt medallmänhetens och mediernas intresse. Banco är en av de fondförvaltare som blivituppmärksammade i medierna för att aktivt påverka företag som de har aktieinnehav i attförändra sina arbetssätt för att stämma överens med fondbolagets etiska placeringspolicy.Uppsatsens syfte är att undersöka vilket slags inflytande Banco utövar över företagen, och hurde utövar detta inflytande utifrån soft regulations . Dessa är en typ av regleringar som skiljersig från traditionella lagar genom sin höga grad av frivillighet och tolkningsutrymme, tillexempel Förenta Nationernas initiativ Global Compact. För att besvara syftet är Pfeffer &Salanciks (1978) teorier om resursberoende, Meyer & Rowans (Pfeffer, 1982) institutionellaperspektiv och Sahlin-Anderssons (2004) artikel om soft regulations de teoretiskautgångspunkterna. Det empiriska materialet består av sekundärdata som behandlas kvalitativt.Tre informanter återger sina uppfattningar om Bancos etiska investeringspolicy och inflytandeöver företag.

[Abstract: This study examines the observed difference between Swedish and foreign owners when it comes to nominating committee participation. The background to the study is that foreign owners seem to participate in Swedish nominating committees to a lesser extent than their Swedish counterparts. The focus is on institutional owners and the companies studied are all listed companies who follow the Swedish code of corporate governance. Particular attention is paid to perceived differences in behavior that can be explained using the common corporate governance related theories of Exit, Voice and Loyalty as well as Agency Theory. These explanations are chiefly related to differences in attitudes regarding insider information, different knowledge levels regarding the purpose and workings of nominating committees of the Swedish kind as well as differences due to home market biases.].

Denna uppsats handlar om att utveckla ett balanserat styrkort till Individ och familjeomsorgen på Rosengård i Malmö. Individ och familjeomsorgen är en del av Socialförvaltningen. Det balanserade styrkortet är från början utvecklat för den privata sektorn, men har på senare tid börjat användas i den offentliga sektorn. Vi har använt oss av den institutionella teorin och den strategiska teorin.Syftet med uppsatsen är att se om ett balanserat styrkort kan fungera som ett kompletterande styrverktyg till budgeten och på detta sätt bidra till en mer effektiv verksamhet. Som metod har vi använt oss av en kvalitativ fallstudie.

Uppsatsen behandlar människors syn på samtidskonsten och då med fokus på konstverket, konstnären och konstvärlden. Analysen utgår från den respons som författaren har fått under ett två veckor långt bloggande, där textinlägg tillsammans med seriestrippar har legat till grund för studiens deltagares kommentarer. Bloggens inlägg och seriestrippar redovisas som bilaga.Syftet med studien är att undersöka uppfattningar, tankar och åsikter kring samtidskonsten. Meningen är att skapa ett diskussionsforum där olika personers syn på samtidskonsten kan bli synlig.Den metod jag valt är av experimentell karaktär, där diskussionen kring ämnet sker i en blogg. Bloggens inlägg tillsammans med seriestripparna har haft som syfte att skapa diskussion kring ämnet.

Syfte Syftet med studien är att beskriva och förklara hur redovisningspraxis utformas från en föreslagen redovisningsstandard. Problem Hur utformas redovisningspraxis kring den föreslagna leasingstandarden ED/2013/6 inom Scaniakoncernen? Metodologi Denna studie är baserad på kvalitativ metod. En etnografisk studie har genomförts, vilket inkluderar intervjuer och observationer. Teoretisk referensram I denna studie används förändringsteorier, vilket innebär Burns institutionella teori tillsammans med teorier om maktbaser och motiv för att kunna studera förändringen som en process. Slutsats Redovisningspraxis utformades av Scanias redovisningsspecialist med influenser av deras rapporteringsansvarige och investeringsansvarige. Detta kunde genomföras i och med redovisningsspecialistens tidigare profession och hans nuvarande position inom Scania. Motiven som drev redovisningsspecialistens påverkan på redovisningspraxis var främst de politiska motiven av vad revisorerna skulle godkänna. .

Studiens syfte är att undersöka barns perspektiv på kunskap och lärande, samt hur barn upplever förskolan som utbildningsinstitution. Ingrid Pramling genomförde under 1980- talet en rad studier kring barn och inlärning, men sedan dess är det relativt ont om forskning på området. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer med tolv barn utgör undersökningens empiri. Analysverktyg är begrepp från barndomssociologin; being och becoming samt barnperspektiv och barns perspektiv. Resultatet av studien visar att barnen till största del ser kunskap som en praktisk färdighet samt att individer äldre än de själva anses besitta mer kunskap. De uttrycker att det är viktigt att lära inför framtiden.

Uppsatsen syftar till att klargöra om öppenheten vid redovisning av incitamentsprogram har ökat under åren 2001 till 2005, samt även diskutera vilka faktorer som har påverkat den eventuella förändringen av praxis i årsredovisningar. Från en första empirisk studie av den offentliga debatten har frågor härletts som senare använts vid den andra empiriska studien av årsredovisningar i tjugo utvalda företag. Den teoretiska referensram som använts vid analysen av empirin grundar sig i den institutionella teorin och vidareutvecklingar av denna. Våra studier av den offentliga debatten visar att det finns en efterfrågan från den offentliga debatten om en ökad öppenhet. Resultaten från innehållsanalysen fastslår att dessa krav fått genomslag och företagen lämnar mer information om sina incitamentsprogram 2005 jämfört med 2001..

Denna uppsats handlar om att utveckla ett balanserat styrkort till Individ och familjeomsorgen på Rosengård i Malmö. Individ och familjeomsorgen är en del av Socialförvaltningen. Det balanserade styrkortet är från början utvecklat för den privata sektorn, men har på senare tid börjat användas i den offentliga sektorn. Vi har använt oss av den institutionella teorin och den strategiska teorin. Syftet med uppsatsen är att se om ett balanserat styrkort kan fungera som ett kompletterande styrverktyg till budgeten och på detta sätt bidra till en mer effektiv verksamhet. Som metod har vi använt oss av en kvalitativ fallstudie.

Syfte: Syftet med uppsatsen ?r att bidra med kunskap om hur svenska kommuner styr och organiserar den offentliga m?ltiden med s?rskilt fokus p? skolm?ltidsverksamheter f?r att uppfylla Livsmedelsverkets nationella riktlinjer f?r m?ltider i skolan. Teori: Institutionell teori och f?ljande begrepp anv?nds normer och regler, isomorfism, legitimitet, institutionellt tryckt samt institutionella logiker (multiple institutional logics). Metod: Studien bygger p? en kvalitativ dokumentstudie d?r m?ltidsdokument fr?n 37 kommuner samt tre kartl?ggningar fr?n Livsmedelsverket analyserades.

F?ljande arbete ?r ett f?rsta steg mot att teckna en egen, personlig kompositionsprocess och ett utforskande av det egna kompositionsarbetet. Detta sker genom en f?rdjupning i f?rfattarens kompositionsprojekt f?r piporgel via ett antal teoretiska perspektiv p? nostalgi, kyrkorummet, orgel och komposition. F?rfattaren samtalar med ett antal r?ster (Karin Johannissons id?historiska bild av nostalgi, Per Magnus Johanssons psykoanalytiska perspektiv p? konstn?rskap t.ex.) som skapar en v?v av tankar och perspektiv genom arbetet..