Studien syftar till att kartlÀgga ledarnas pÄverkan pÄ medarbetarnas upplevelse av motivation och arbetstillfredsstÀllelse i en lokal organisatorisk integrationsprocess. Eftersom fallorganisationen, Air France KLM, befinner sig i Sverige, men samtidigt pÄverkas av sina tvÄ huvudkontor i Frankrike respektive i Holland, utsÀtts organisation-en för institutionell dualitet, vilken pÄverkar den lokala kontexten. ForskningsfrÄgan fokuserade pÄ hur lokala integrationsprocesser och hur dess ledarskapsstrukturer pÄver-kar medarbetarnas motivation. Det vill sÀga: Hur kan de lokala ledarna pÄverka medar-betarens upplevelse av motivation i en lokal kontext i ett multinationellt företag?UtifrÄn denna problematik kan det vara av intresse att försöka koppla ihop den traditionella forskningen om motivation med det nya samhÀllets globala förutsÀttningar.

SamhÀllsplaneringen har under lÄng tid styrts av separering mellan olika samhÀllsfunktioner för att undvika konflikter. En tydlig separering som har Àgt rum Àr funktionssepareringen mellan arbetsplatser och bostÀder. Den drevs fram under den industriella epoken och har över tiden inneburit att funktionellt sett allt fler och allt större ensartade bebyggelseomrÄden har uppstÄtt. Syftet med funktionsuppdelningen har till stor del varit att undvika störningar och konflikter mellan olika funktioner för att skydda invÄnarnas hÀlsa och sÀkerhet. RÄdande institutionella förhÄllanden sÄsom lagstiftning och finansieringssystem tillsammans med planeringstraditioner och principer för lokalisering av offentlig service kan hjÀlpa till att förklara uppkomst och omfattningen av funktionsseparering mellan arbetsplatser och bostÀder men Àven mellan olika branscher inom nÀringslivet. Det industriella sÀttet att separera samhÀllsfunktioner ses delvis som förÄldrat.

Introduktionen av den svenska bolagsstyrningskoden leder till möjligheten att revisorerna pÄverkas pÄ olika sÀtt. SjÀlva revisionsarbetet förefaller inte vara utsatt för större förÀndringar, dÄ granskningen av bolagens dokumentation kring bolagsstyrningskoden inte mÀrkbart skiljer sig frÄn den granskning som utförs vid förvaltningsrevisionen. IstÀllet bör frÄgorna kring revisorernas ansvarighet, oberoende och professionalitet studeras nÀrmare. Dessa faktorer Àr betydelsefulla för den tillförlitlighet som intressenter har för den information som bolagen publicerar och införandet av bolagsstyrningskoden skall inte kunna pÄverka dessa faktorer negativt. Ansvarigheten ser vi som det begrepp som primÀrt skall genomsyra revisorns samt styrelsens och bolagsledningens arbete, för att sÀkerstÀlla att den information som bolagen publicerar Àr korrekt och tillförlitlig.

Uppsatsens syfte har varit att studera hur hanteringen av riksintressena enligt 4:e kap. 1- 4 § § miljöbalken fungerar idag i förhÄllande till systemets ursprungliga intentioner genom att undersöka om det finns brister i hur riksintressesystemet fungerar i dag och vad det i sÄ fall kan fÄ för konsekvenser för markanvÀndningen. Syftet har Àven varit att studera hur det ökade exploateringstrycket i kust- och skÀrgÄrdsomrÄden pÄverkar avvÀgningen mellan exploatering och bevarande i tillÀmpningen av bestÀmmelserna i 4:e kap. 1-4 § § miljöbalken. Syftet har besvarats genom följande frÄgestÀllningar: ? Hur förhÄller sig planlÀggningen av detaljplaner inom omrÄde för riksintresse enligt 4:e kap.

I en rapport som Svensk NÀringsliv (2010) har utfört beskriver de att företag redan idag ochinom en snar framtid stÄr inför den största pensionsavgÄngen nÄgonsin i Svensk historia. 40-talisternas avgÄng stÀller företag inför stora utmaningarna, framförallt att lyckas genomföra enlyckad generationsvÀxling. De personer som gÄr i pension har under sitt yrkesverksamma livutvecklat en kunskap som mÄnga organisationer vilar pÄ. En stor del av denna kunskap mÄsteöverföras för att organisationerna ska kunna fortsÀtta att vara effektiva pÄ marknaden. Syftetmed denna studie var att fÄ en djupare förstÄelse för ledarskapets betydelse gÀllandekunskapsöverföring i en organisation, samt bidra med praktiska verktyg till chefer ochmedarbetare för att undvika att förlora vÀrdefull kunskap vid en generationsvÀxling.Industriföretaget LEAX har sjÀlva identifierat ett problem i att överföra viktig kunskap i ochmed kommande generationsvÀxling.

Uppsatsens syfte har varit att studera hur hanteringen av riksintressena enligt 4:e kap. 1- 4 § § miljöbalken fungerar idag i förhÄllande till systemets ursprungliga intentioner genom att undersöka om det finns brister i hur riksintressesystemet fungerar i dag och vad det i sÄ fall kan fÄ för konsekvenser för markanvÀndningen. Syftet har Àven varit att studera hur det ökade exploateringstrycket i kust- och skÀrgÄrdsomrÄden pÄverkar avvÀgningen mellan exploatering och bevarande i tillÀmpningen av bestÀmmelserna i 4:e kap. 1-4 § § miljöbalken. Syftet har besvarats genom följande frÄgestÀllningar: ? Hur förhÄller sig planlÀggningen av detaljplaner inom omrÄde för riksintresse enligt 4:e kap.

Idag Àr socialt ansvarstagande inte lÀngre en isolerad företeelse utan nÄgot som genomsyrar det dagliga arbetet. För företagen handlar det förutom att upprÀtthÄlla sitt varumÀrke och ett gott rykte ocksÄ om att kontrollera risker och pÄ sÄ sÀtt skapa förutsÀttningar för bÀttre lönsamhet. Allt fler företag har upptÀckt att det finns affÀrsmÀssiga fördelar med att ta ett aktivt socialt ansvar. (Svensk handels importhandbok 2009). NÄgot som bidragit till att efterfrÄgan för redovisad miljöredovisning ökat.