Marknadsförutsättningarna för en utveckling av den svenska marknaden för högavkastande företagsobligationer är idag bättre än någonsin. För första gången är bankerna motiverade att hjälpa svenska företag med marknadsfinansiering via exempelvis företagsobligationer. Tidigare har denna verksamhet setts som konkurrerande till bankernas egen lånefinansiering. Regulatoriska förändringar, såsom Basel III, ligger till grund för denna nya viktiga förutsättning. Det händer saker på bred front och mycket sker samtidigt. Nya aktörer och organisationer har bildats, färdiga marknadsplatser för högavkastande företagsobligationer finns nu att tillgå.

Fram till och med våren 2000 utgjorde aktier i småbolag populära investeringsobjekt för såväl privata som institutionella placerare. Svenska venture-capitalföretag tjänade stora pengar på att börsintroducera sina portföljbolag. Den kraftiga börsnedgången förde med sig ett minskat antal börsintroduktioner. Dessa förändringar innebar att venture-capitalföretagen fick finna andra handlingsalternativ för att kunna genomföra en exit från portföljbolagen. Mot denna bakgrund frågar vi oss hur venture-capitalföretagen handlar då en marknadsnotering av portföljbolagen inte längre är genomförbar på grund av det rådande börsklimatet.

Problembakgrund: Finansiella rapporter är ett sätt för företagen att kommunicera med investerare och intressenter. Samtidigt som det finns lagar och förordningar som styr redovisning och rapporterns utseende finns det goda möjligheter för företagsledningen att påverka de siffror som presenteras i de publika rapporterna genom periodiseringar. Denna studie tar konceptet kring att investera baserat på graden av periodiseringar till den svenska aktiemarknaden.Problemformulering: Är det möjligt att generera riskjusterad överavkastning på den svenska aktiemarknaden med periodiseringsbaserade investeringsstrategier?Syfte: Huvudsyftet med studien är att undersöka investerares möjlighet till riskjusterad överavkastning på den svenska aktiemarknaden utifrån investeringsstrategier baserade på graden av periodiseringar. Ett delsyfte är att jämföra två delperioder för att undersöka om periodiseringsanomalins förekomst förändrats över den totala undersökningsperioden.

De flesta sociala och ekonomiska förändringar som sker inom organisationer är ett resultat utav spridningen av idéer eller fenomen. För denna studie så är det redovisningsinnovationers spridning med direkt eller indirekta krav på tillämpning bland organisationer inom den offentliga sektorn som är av intresse. Studiens undersökningsområde är fokuserat på att studera detta fenomen utifrån hur redovisningsinnovationen komponentavskrivning spridits och antagits inom Norrlands kommuner. Rekommendationerna från Rådet för Kommunal Redovisning som behandlat komponentavskrivning har tidigare inte innehållit något explicit krav på tillämpning av metoden. Detta förändrades dock i och med den senaste rekommendationen från år 2014 som innehåller ett explicit krav.

Problemdiskussion Många företag använder sig idag av icke-finansiella mått i sin styrningoch uppföljning men under 1980-talet uppmärksammades ett s.k. gapmellan hur ekonomistyrningen bedrevs i praktiken och hur den beskrevsi teorin. Många forskare menade även på att företags utåt förmedladestruktur inte alltid stämmer överens med det som sker internt i företagen.För att utforska dessa gap genomfördes en fallstudie över ett ledandeföretag inom den svenska finansbranschen.Syfte Syftet med uppsatsen är att beskriva de eventuella gapen mellan dels debeskriva normativa modellerna och den praktiska användningen samtmellan den formellt förmedlade strukturen och den praktiskaanvändningen av icke-finansiella mått på en operativ nivå i fallföretaget.Även att försöka förklara varför dessa eventuella gap uppkommer medhjälp av valda delar av den institutionella teorin. Därmed kanförhoppningsvis en större förståelse uppnås för hur den praktiskaanvändningen av icke-finansiella mått är på den operativa nivån.Empirisk metod Forskningen har utförts utifrån en deduktiv ansats och har baserats på enfallstudie baserad på fyra kvalitativa intervjuer samt granskning avfallföretagets årsredovisning och andra interna dokument. Tre avrespondenterna återfinns på en operativ nivå och den sista på denstrategiska.

Syfte: Uppsatsen avser undersöka om anmälningsplikten har haft den betydelse för externa intressenter som dess ursprungstanke var samt att utreda vilka eventuella konsekvenser ett avskaffande kan komma att leda till, framförallt för externa intressenter. Uppsatsen har också behandlat anmälningspliktens funktion i praktiken de år den varit verksam. Metod: I uppsatsen användes kvalitativ metod med betoning på hermeneutiskt synsätt samt grundad teori. Semistrukturerade intervjuer gjordes med intressenter berörda av anmälningsplikten och debatten kring ämnet studerades. Teoretiskt perspektiv: I syfte att förstå utvecklingen med anmälningsplikten samt för att kunna definiera konsekvenserna av ett eventuellt avskaffande togs del av den institutionella teorin.

Att värdera investeringar i IS skiljer sig åt från värderingar av andra typer av investeringar. IS kan vara väldigt komplexa och därför kan värdet av en investering i IS vara svårt att värdera. Den svårvärderade nyttan som IS orsakar har tidigare sällan varit accepterad att ta med i värderingar på grund av att den inte direkt går att kvantifiera. För att på ett strukturerat sätt uppskatta den svårvärderade nyttan med IS-investeringar har värderingsmetoder för IS-investeringar utvecklats. En av dem är en svensk innovation, PENG-modellen (Prioritering Efter NyttoGrunder).

Bakgrund: Anomalier på aktiemarknader, som bubblor och krascher, har länge legat till grund för diskussioner kring relevansen av traditionella finansiella teorier om den effektiva marknaden och investerares rationalitet. Människorna bakom aktiemarknadens köp- och säljknappar handlar inte alltid rationellt utan påverkas inför ett investeringsbeslut av rykten, information, media, analyser, tips, beslutsproblematik, prestationspress och annat. Men hur hanterar börsens aktörer vetskapen om detta irrationella investeringsbeteende? Eftersom institutionella investerare, till exempel fondförvaltare, förfogar över en stor del av marknadens kapital har vi valt att undersöka hur just denna grupp hanterar psykologiska faktorer och anomalier på aktiemarknaden och om det i förlängningen leder till ett rationellt eller irrationellt investeringsbeteende.Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva och förklara hur, och i vilken utsträckning, förvaltare av svenska aktiefonder tar hänsyn till psykologiska faktorer vid investeringsbeslut. Vidare syftar studien även till att undersöka om faktorernas effekt ändras i olika marknadssituationer.

BAKGRUND: År 2007 infördes MiFID-direktivet bland EU:s medlemsländer vars främsta mål var att öka konkurrensen på den europeiska aktiemarknaden. I samma veva avskaffandes börsmonopolet vilket lett till att det idag finns fler handelsplatser som erbjuder aktiehandel, så kallade multilateral trading facilities (MTF). Genom denna etablering har aktiemarknaderna genomgått en marknadsstrukturförändring, vilket kan ha lett till förändring av transaktionskostnader och möjliggjort uppkomst av eventuella oväntade effekter. Det här är något som idag fem år efter implementeringen av MiFID-direktivet diskuteras frekvent.SYFTE: Huvudsyftet med uppsatsen är att kartlägga och utifrån institutionell teori analysera hur införandet av multilateral trading facilities förändrat och påverkat transaktionskostnader på svenska marknadsplatser som bedriver handel med aktier. Ett delsyfte är också att beskriva institutionen multilateral trading facility och dess framväxt.GENOMFÖRANDE: Studien har genomförts med ett kvalitativt tillvägagångssätt genom intervjuer med berörda parter på aktiemarknaden i Sverige.

Runt om i världen fortsätter människans gemensamma naturresurser att utarmas på grund av att vi kortsiktigt vill maximera våran vinst, och glömmer att vi alla tjänar mest på hållbart nyttjande av resurser på lång sikt. Hur människan bäst ska organisera förvaltningen av de gemensamma resurserna har i många decennier varit en fråga för debatt. Argumentationen har länge kretsat kring den statliga och privata kontrollen, men med tiden har allt större vikt lagts vid möjligheterna med lokalt förvaltade resurser. Förhoppningen är att individer som direkt är berörda av resursen ska ha incitament att förvalta resursen ur ett hållbart perspektiv. För att en sådan förvaltning ska komma tillstånd är det regelverk som skapas runt resursen av största vikt.

Sovjetunionens fall kom att leda till mycket snabba förändringar i Central- och Östeuropa. Den demokratiska utvecklingen som tagit århundraden i Västeuropa skulle nu genomföras på några år. De nya stater som uppstod eller snarare återuppstod gjorde att etniciteter splittrades eller isolerades i de nya staterna. Dessa stater fick därigenom en stor andel rysktalande minoriteter, vilket gjorde att en ny etnopolitisk situation växte fram. Begrepp som medborgarskap och etnicitet torde därigenom ha fått en ökad betydelse för den politiska kulturen och därigenom för stabiliteten i dessa länder.

BAKGRUND: År 2007 infördes MiFID-direktivet bland EU:s medlemsländer vars främsta mål var att öka konkurrensen på den europeiska aktiemarknaden. I samma veva avskaffandes börsmonopolet vilket lett till att det idag finns fler handelsplatser som erbjuder aktiehandel, så kallade multilateral trading facilities (MTF). Genom denna etablering har aktiemarknaderna genomgått en marknadsstrukturförändring, vilket kan ha lett till förändring av transaktionskostnader och möjliggjort uppkomst av eventuella oväntade effekter. Det här är något som idag fem år efter implementeringen av MiFID-direktivet diskuteras frekvent.SYFTE: Huvudsyftet med uppsatsen är att kartlägga och utifrån institutionell teori analysera hur införandet av multilateral trading facilities förändrat och påverkat transaktionskostnader på svenska marknadsplatser som bedriver handel med aktier. Ett delsyfte är också att beskriva institutionen multilateral trading facility och dess framväxt.GENOMFÖRANDE: Studien har genomförts med ett kvalitativt tillvägagångssätt genom intervjuer med berörda parter på aktiemarknaden i Sverige.

Rolltagande innebär att alla människor intar olika roller i förhållande till de olika individer som man har att förhålla sig till i de olika kontexterna man interagerar i. Alla intar vi olika roller i vår vardag, ibland utan att vi reflekterar över dem närmare. Dessa finns inbyggda i oss själva och utvecklas i situationen med våra medmänniskor i vardagen, socialiserade in i vårt beteende. Men vad händer när individers vanliga vardag och normativa sociala regler försvinner och ersätts av subkulturer och institutionella regler och normer. För individer intagna i anstalt finns det oskrivna, informella regler och normer och formella förhållningsregler.

Bakgrund: Redovisningsprinciper gällande goodwill kräver att börslistade företag nedskrivnings prövar redovisad goodwill årligen. Prövningen ska enligt normgivarna IASB och FASB baseras på framtida ekonomisk försämring av kassaflöden. Således bör de nedskrivningar som görs i enlighet med regelverken reflekteras i framtida kassaflöden. Olikheter i regelverk mellan länder kan tillsammans med kulturella och institutionella skillnader ge upphov till att nedskrivningar av goodwill avspeglas annorlunda i framtida kassaflöden i olika länder.Syfte: Uppsatsen ämnar undersöka om nedskrivningar av goodwill utförda av amerikanska och svenska börsbolag avspeglas i förväntade framtida kassaflöden i enlighet med rådande regelverk om finansiell redovisning av goodwill. Rapporten studerar även om det finns skillnader gällande hur nedskrivningar av goodwill reflekteras i kassaflöden i företag listade i USA respektive SverigeAvgränsningar: Undersökningen fokuserar enbart på den amerikanska och svenska marknaden.

Institutional repositories are now being created to manage, preserve, and maintain the digital assets and intellectual output of a university. The incentives to change the process of scholarly communication have also begun serving as a strong motivator. There are problems to consider and questions to be solved when dealing with electronic publishing and the implementation of institutional repositories. At present time no summary exists regarding the activities of scholarly electronic publishing at Swedish universities and university colleges.This Master's thesis aims to describe the current situation regarding electronic publishing and the development of institutional repositories at Swedish universities and university colleges. To investigate the situation, a questionnaire was sent out to 38 academic libraries since they are normally responsible for the electronic publishing within institutions of higher education.