Bakgrund och problemformulering: Det finns en komplexitet vid användandet av olika styrmodeller och därför är det av vikt att kritiskt granska vilka styrmedel som implementeras i organisationen. Det är även viktigt att se till att styrmodellerna samverkar och välja den rätta kombinationen av dem. Problematiken handlar om att organisationer använder sig av styrmodeller som inte är kompatibla med varandra. Styrmodeller som bygger på olika styrlogiker riskerar att motverka varandra vilket kan leda till obalanser och negativa effekter.Syfte: Uppsatsens syfte är att, via enkätstudie, beskriva om mellanchefer upplever balans mellan ekonomistyrningsmodellerna; mål- och resultatstyrning samt detaljstyrning och förklara om skillnaden i ägandet kan vara en förklaringsfaktor till eventuella obalanser. Vi vill även veta hur det tar sig i uttryck.

Syftet med studien a?r att studera relationen mellan den psykosociala arbetsmiljo?n och det psykologiska va?lbefinnandet, inom en serviceorganisation. Studiens fra?gesta?llning utga?r fra?n att underso?ka arbetets krav, resurser och ett arbetsrelaterat psykologiskt va?lbefinnande. Sex individer intervjuades med hja?lp av semi-strukturerade intervjuer.

Bakgrund och problemformulering: Det finns en komplexitet vid användandet av olika styrmodeller och därför är det av vikt att kritiskt granska vilka styrmedel som implementeras i organisationen. Det är även viktigt att se till att styrmodellerna samverkar och välja den rätta kombinationen av dem. Problematiken handlar om att organisationer använder sig av styrmodeller som inte är kompatibla med varandra. Styrmodeller som bygger på olika styrlogiker riskerar att motverka varandra vilket kan leda till obalanser och negativa effekter.Syfte: Uppsatsens syfte är att, via enkätstudie, beskriva om mellanchefer upplever balans mellan ekonomistyrningsmodellerna; mål- och resultatstyrning samt detaljstyrning och förklara om skillnaden i ägandet kan vara en förklaringsfaktor till eventuella obalanser. Vi vill även veta hur det tar sig i uttryck.

Vårt mål var att ta reda på om mjölkkors naturliga beteenden får utövas i de befintligadjurhållningssystemen och undersöka skillnader mellan KRAV och konventionelldjurhållning. Intervjuer görs på 35 konsumenter, 6 bönder och 2 djurskyddsinspektörer.Konsumenter intervjuas för att se hur mycket allmänheten vet om ekologisk hållning avmjölkkor och deras naturliga beteenden. En statistisk analys gjordes på intervjuerna avkonsumenter och bönder. Tre bönder på respektive produktion intervjuas för att få enjämförelse av åsikter om naturliga beteenden samt djurskyddsinspektörers åsikt om hurhållningen av kor fungerar tas fram. Bönderna på KRAV har alla lösdrift, längre bete ochavvänjer kalven senare.

Under det svenska 1960- och 1970-talet engagerade sig det svenska folket i en rad olika ideologiorienterade organisationer, internationella frågor eller folkrörelser, något som även tog sitt uttryck i kulturen. Mitt syfte med denna uppsats är att undersöka ett urval politiska affischer, utifrån Michael Baxandalls teori "The period eye", hur 1960- och 1970-talets konst påverkades av samtidens samhällstrukturer och politiska engagemang. Min tyngdpunkt kommer att ligga i de politiska affischer som på något sätt hade en anknytning till en alternativ rörelse, såsom Miljörörelsen, Kvinnorörelsen och Vietnamrörelsen. Men även den den svenska konstscenen i stort kommer att tillföras till undersökningen som en komplettering till förståelsen av affischernas uttryck och funktion, som ofta fabricerades utanför institutionella sammanhang.Dessa frågeställningar vill jag besvara med hjälp av den historiska bakgrunden och min analys: Vilka orsaker ligger bakom användandet av konstnärliga affischer vid spridningen av politisk propaganda? Det vill säga: Vilka faktorer gjorde att affischen användes flitigt som medium av de alternativa rörelserna istället för annan bildkonst? Hur kan den politiska andan från decennierna urskiljas konkret i affischerna? Hur skiljer sig affischkonsten från den mer institutionella konsten under dessa två decennier?Utifrån mina frågeställningar kommer jag att analysera tre politiska affischer genom att sätta in dem i ett historiskt perspektiv, vilket är deras samtid, 1960- och 1970-tal.

I denna studie undersöks Uppsala universitets kommunikationsstrategier från mitten av 2000-talet till och med 2010. Kommunikationsstrategierna undersöks utifrån ett nyinstitutionellt perspektiv, för att studera hur institutionellt tryck som marknadisering kommit att påverka dessa. Marknadiseringsprocessen undersöks i sin tur utifrån den institutionella omgivningen i form av politiska initiativ, för att studera den institutionaliserade processen. Utifrån nyinstitutionell teori om organisationers tendenser till formaliserade strukturer, jämförs vad som kommit till uttryck i kommunikationsstrategiska dokument med hur det externa kommunikationsarbetet i praktiken har utvecklats under denna tidsperiod..

Trenden i samhället idag är att det tillbringas kortare tid i arbetslivet samtidigt som det finns ett hot om en framtida arbetskraftsbrist. Syftet med studien var att undersöka faktorer som är av betydelse för äldre medarbetares beslut om tidpunkt för pensionering. Variablerna krav, kontroll, stöd, ekonomisk situation, hälsa och attityd till pension undersöktes genom ett frågeformulär. 117 assistenter i Örebro kommun deltog i undersökningen. Resultatet visade att attityd till pension hade ett negativt samband med hälsa, civilstånd samt ålder.

Ökning av bedrägerier i den finansiella rapporteringen anses ha skadat förtroendet för bolagsledningar och revisorer vilket i sin tur har lett till ett ökat krav på ansvarstagande för bolag. Svag bolagsstyrning anses vara en av de bakomliggande orsakerna till det förtroendeproblem som uppstått inom det svenska näringslivet. För att försöka återfå investerarnas förtroende har ett antal åtgärder vidtagits. Svensk Kod för bolagsstyrning uppkom delvis med syftet att stärka förtroendet för de svenska börsbolagen. Styrelsen är ansvarig för transparens och upprättandet av intern kontroll och i ett försök till att höja dess kvalitét skall styrelsen inrätta ett revisionsutskott.Som ett i led i att försöka stärka allmänhetens förtroende för bolagsledningar och revision skall revisionsutskotten säkerställa den interna och externa rapporteringen i bolagen.

Syftet med denna studie var att jämföra KRAV certifierade respektive konventionella lantbruk, för att undersöka vilka faktorer som är mest gynnsamma för mjölkkors naturliga beteenden. Grunden till denna studie utgjordes av litteraturstudier vilka kompletterades med intervjuer av lantbrukare, djurskyddsinspektörer och konsumenter. Resultaten visade bland annat att vid KRAV anslutna lantbruk tillämpades endast lösdrift samt att mjölkkorna vistades utomhus mer än fem månader per år. Konsumentintervjuerna bekräftade att KRAV var ettvälkänt varumärke för konsumenterna. Resultaten visade vidare att en del av de konventionella lantbrukarna hade sina mjölkkor uppbundna och en del bedrev lösdrift.

Denna antologi har som syfte att synliggöra hur kvinnor upplever och upplevs i relation till prestation samt hur kvinnors livsvillkor och identitet berörs av krav och prestation. Kvinnan i rollen som gymnasieelev, arbetssökande, och mamma är målgruppen för att belysa vår valda tematik. För att ta del av våra informanters livsberättelser har vi utfört kvalitativa intervjuer samt observationer i syfte att genera skilda frågeställningar. Vidare har grundad teori använts för att analysera vår data. Teorier så som identitet, genus, stigma och det biografiska schemat har applicerats för att analysera och vidare diskutera de respektive materialen.

Denna uppsats behandlar värdering av fastigheter och de faktorer som påverkar ekonomer vid värderingen. Syftet med vår uppsats är att undersöka vad som påverkar ekonomers värdering av fastigheter i offentliga och privata företag, samt att ta reda på om värderingen skiljer sig åt mellan dem. Detta har vi undersökt med hjälp av den institutionella teorin och intressentteorin. Den empiriska undersökningen är en fallstudie som består av fyra intervjuer med ekonomer på ett offentligt och två privata fastighetsbolag. De resultat som vi har kommit fram till är att de olika faktorerna har olika stark påverkan på värderingen i offentliga och privata företag..

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka om Generation Y ställer krav på kommunikation iinteraktionen mellan dem och deras chefer, och om kommunikationen de efterfrågar är envägs- eller tvåvägskommunikation. Vidare har uppsatsen berört om detta krav på kommunikation är någonting som efterfrågas av medarbetarna i Generation Y när det kommer till chefers hantering av löskopplingen mellan den informella och formella strukturen i organisationer. Teoretisk utgångspunkthar varit institutionell teori och kommunikation samt studier om Generation Y. Metoden som använts för insamling av empirisk data har varit enkätundersökning och personlig intervju, vilka främst utgått ifrån medarbetarperspektivet. Resultatet av studien visar att det Generation Y vill ha en tvåvägskommunikation med sin chef, både när det gäller det dagliga arbetet och när det gäller organisationens långsiktiga arbete..

BakgrundFrån och med den 1:a januari 2005 ska alla börsnoterade bolag inom EU tillämpa IFRS. I de flesta länder råder valfrihet för onoterade bolag att tillämpa IFRS eller nationella redovisningsstandards. Det har dock visat sig att SMEs främst väljer att tillämpa de nationella reglerna, då IFRS anses för omfattande och kostsamma att tillämpa. Mot denna bakgrund tog IASB initiativet till ett förslag om ett införande av internationella enhetliga redovisningsstandards för små- och medelstora företag.SyfteDenna uppsats avser att undersöka hur redovisningsstandards som idéer sprids, vilka bärarna av idéerna är samt hur idéerna blir starka och uppnår legitimitet. Vidare avses att utreda vilka institutionella faktorer som kan förklara inställningen till införandet av internationella enhetliga redovisningsstandards för SMEs i olika länder.AvgränsningarUppsatsen avgränsas till att omfatta länder som tillhör den anglosaxiska och kontinentaleuropeiska redovisningstraditionen samt ingår i EU eller EEA.MetodSyftet besvaras genom att analysera hur IASB gått tillväga avseende SME-projektet samt genom att tolka de yttranden som inkommit till IASB avseende diskussionsunderlaget ?Preliminary Views on Accounting Standards for Small and Medium-sized Entities?.ResultatRedovisningsidéer sprids genom idébärare samt genom tolkningsprocessen där de även blir starka och vinner legitimitet.

Under inledningen av 2000-talet hamnade det svenska näringslivet i ordentligt stormväder efter ett antal uppmärksammade bolagsskandaler. I takt med minskande förtroende för näringslivet från allmänheten påbörjades arbetet med ytterliggare regleringar av bolagen. Resultatet av det arbetet var den svenska koden för bolagsstyrning, vilken togs i bruk 1 juli, 2005. I en undersökning av Gallup från de åren kan man utläsa att ersättningarna till ledningen var den enskilda faktor som påverkade förtroendet för bolagsledningen mest. Med det som bakgrund riktade vi in denna studie på huruvida de nya reglerna för bolagsstyrning har inneburit en förändring av ersättningarna till ledningen.

Syftet med studien är att undersöka lantbrukarnas beslutfattande i relation till risk. Mer specifikt undersöks och identifierar studien vad som är grundkällorna/domänerna till risken. Inom varje källa/domän identifieras lantbrukarnas attityd och hantering av risk utifrån lantbrukarnas perspektiv. Studien baseras på kvalitativa intervjuer med sex lantbrukare i Hallands län, där lantbrukarna själva får berätta utifrån sina egna perspektiv var de upplever att risken finns på gården och hur de hanterar risken. Även sex påståenden ställs i ett format som kallas ?Likert statement scale? under intervjun beträffande lantbrukarnas risktagande för att fånga upp en generell riskattityd bild. Lantbrukarna upplever risk inom ett flertal domäner som i produktion, pris/marknad, finansiell, person och humankopplad och institutionella områden.