Med rötter i 1970-talets kvinnorörelse, under parollen ?Det personliga är politiskt?, satte konstnären Mary Kelly moderskap, barnafödande och barnomsorg under lupp i samband med sitt verk Post-Partum Document, 1973-1979. För många kvinnliga konstutövare som gjorde sitt bästa för att, via konsten, frigöra sig från sociala roller och nedärvda beteendemönster, möttes hennes initiativ att ge en bild av denna för dem bromsande moderlighet, med förvåning.Mary Kelly delade konceptkonstens politiska patos för en distanserad reflektion över den kulturella diskursen men hon bytte den lingvistiska analysen mot psykoanalysen. Hennes råmaterial var den subjektiva erfarenheten: kroppen, dess rädslor och sexuella drivkrafter samt de institutionella och kulturella konventioner som tillfogades den. Hennes analysmetoder och omfattande teori banade väg för en mer akademisk, socialkonstruktivistisk feminism som gav ringar på vattnet efter att Post-Partum Document premiärvisades i London år 1976.

Samhällsplaneringen har under lång tid styrts av separering mellan olika samhällsfunktioner för att undvika konflikter. En tydlig separering som har ägt rum är funktionssepareringen mellan arbetsplatser och bostäder. Den drevs fram under den industriella epoken och har över tiden inneburit att funktionellt sett allt fler och allt större ensartade bebyggelseområden har uppstått. Syftet med funktionsuppdelningen har till stor del varit att undvika störningar och konflikter mellan olika funktioner för att skydda invånarnas hälsa och säkerhet. Rådande institutionella förhållanden såsom lagstiftning och finansieringssystem tillsammans med planeringstraditioner och principer för lokalisering av offentlig service kan hjälpa till att förklara uppkomst och omfattningen av funktionsseparering mellan arbetsplatser och bostäder men även mellan olika branscher inom näringslivet.

Flera saknade länkar i Europas transportnät definierades på mitten av 1980-talet som nödvändiga att bygga för att bidra till att uppnå de EU-politiska målen om fri rörlighet inom gemenskapen, större och jämnare transportflöden inom och mellan medlemsstaterna, ekonomisk tillväxt, en friktionsfri och välfungerande inre marknad, hållbar utveckling samt territoriell, social och ekonomisk sammanhållning.EU och medlemsstaterna initierade mot denna bakgrund transportinfrastrukturprogrammet "Trans-European Networks for Transport", eller det transeuropeiska transportnätverket (TEN-T) på svenska, som en följd av Maastrichtfördraget 1992.I Norden ska den s.k. Nordiska triangeln, som både har pekats ut som ett särskilt prioriterat transportinfrastrukturprojekt i de nu gällande och sannolikt inom kort i de nya EU-riktlinjerna för TEN-T, bidra till att uppnå de ovanstående politiska målen. Syftet med projektet är att sammanbinda Norge, Sverige, Danmark och Finland via uppgraderade och gränsöverskridande vägar, järnvägar och maritim infrastruktur. Förutom att projektet anses förbättra förbindelserna för gods och passagerare inom Norden, skapas bättre möjligheter för större och snabbare transportflöden till och från Centraleuropa, Ryssland och de baltiska länderna.Det västra benet i den Nordiska triangeln, dvs. korridoren Oslo-Göteborg-Köpenhamn, har varit föremål för diskussion sedan 1980-talet då en högklassig motorväg, järnväg samt en fast förbindelse över eller under Öresund och Fehmarn Bält föreslogs av "European Round Table of Industrialists".Syftet med infrastrukturpaketet var att förbättra transportinfrastrukturen inom korridoren samt få en fast förbindelse till kontinenten.

Bakgrund: Personer inom bankverksamhet konfronteras ständigt med behovet av tillförlitliga företagsvärderingar. Det finns inte någon värderingsmodell som är generellt vedertagen. Det finns också alternativa institutioner som utför värdering . Revisorer och deras tjänster är en grupp som bankerna normalt sett har högre förtroende för. Denna studie fokuserar på hur värderingsmodeller används vid värdering och hur resultatet av värderingen används för att bedöma andra omständigheter.

Studien syftar till att kartlägga ledarnas påverkan på medarbetarnas upplevelse av motivation och arbetstillfredsställelse i en lokal organisatorisk integrationsprocess. Eftersom fallorganisationen, Air France KLM, befinner sig i Sverige, men samtidigt påverkas av sina två huvudkontor i Frankrike respektive i Holland, utsätts organisation-en för institutionell dualitet, vilken påverkar den lokala kontexten. Forskningsfrågan fokuserade på hur lokala integrationsprocesser och hur dess ledarskapsstrukturer påver-kar medarbetarnas motivation. Det vill säga: Hur kan de lokala ledarna påverka medar-betarens upplevelse av motivation i en lokal kontext i ett multinationellt företag?Utifrån denna problematik kan det vara av intresse att försöka koppla ihop den traditionella forskningen om motivation med det nya samhällets globala förutsättningar.

Samhällsplaneringen har under lång tid styrts av separering mellan olika samhällsfunktioner för att undvika konflikter. En tydlig separering som har ägt rum är funktionssepareringen mellan arbetsplatser och bostäder. Den drevs fram under den industriella epoken och har över tiden inneburit att funktionellt sett allt fler och allt större ensartade bebyggelseområden har uppstått. Syftet med funktionsuppdelningen har till stor del varit att undvika störningar och konflikter mellan olika funktioner för att skydda invånarnas hälsa och säkerhet. Rådande institutionella förhållanden såsom lagstiftning och finansieringssystem tillsammans med planeringstraditioner och principer för lokalisering av offentlig service kan hjälpa till att förklara uppkomst och omfattningen av funktionsseparering mellan arbetsplatser och bostäder men även mellan olika branscher inom näringslivet. Det industriella sättet att separera samhällsfunktioner ses delvis som föråldrat.

Introduktionen av den svenska bolagsstyrningskoden leder till möjligheten att revisorerna påverkas på olika sätt. Själva revisionsarbetet förefaller inte vara utsatt för större förändringar, då granskningen av bolagens dokumentation kring bolagsstyrningskoden inte märkbart skiljer sig från den granskning som utförs vid förvaltningsrevisionen. Istället bör frågorna kring revisorernas ansvarighet, oberoende och professionalitet studeras närmare. Dessa faktorer är betydelsefulla för den tillförlitlighet som intressenter har för den information som bolagen publicerar och införandet av bolagsstyrningskoden skall inte kunna påverka dessa faktorer negativt. Ansvarigheten ser vi som det begrepp som primärt skall genomsyra revisorns samt styrelsens och bolagsledningens arbete, för att säkerställa att den information som bolagen publicerar är korrekt och tillförlitlig.

Uppsatsens syfte har varit att studera hur hanteringen av riksintressena enligt 4:e kap. 1- 4 § § miljöbalken fungerar idag i förhållande till systemets ursprungliga intentioner genom att undersöka om det finns brister i hur riksintressesystemet fungerar i dag och vad det i så fall kan få för konsekvenser för markanvändningen. Syftet har även varit att studera hur det ökade exploateringstrycket i kust- och skärgårdsområden påverkar avvägningen mellan exploatering och bevarande i tillämpningen av bestämmelserna i 4:e kap. 1-4 § § miljöbalken. Syftet har besvarats genom följande frågeställningar: ? Hur förhåller sig planläggningen av detaljplaner inom område för riksintresse enligt 4:e kap.

I en rapport som Svensk Näringsliv (2010) har utfört beskriver de att företag redan idag ochinom en snar framtid står inför den största pensionsavgången någonsin i Svensk historia. 40-talisternas avgång ställer företag inför stora utmaningarna, framförallt att lyckas genomföra enlyckad generationsväxling. De personer som går i pension har under sitt yrkesverksamma livutvecklat en kunskap som många organisationer vilar på. En stor del av denna kunskap måsteöverföras för att organisationerna ska kunna fortsätta att vara effektiva på marknaden. Syftetmed denna studie var att få en djupare förståelse för ledarskapets betydelse gällandekunskapsöverföring i en organisation, samt bidra med praktiska verktyg till chefer ochmedarbetare för att undvika att förlora värdefull kunskap vid en generationsväxling.Industriföretaget LEAX har själva identifierat ett problem i att överföra viktig kunskap i ochmed kommande generationsväxling.

Uppsatsens syfte har varit att studera hur hanteringen av riksintressena enligt 4:e kap. 1- 4 § § miljöbalken fungerar idag i förhållande till systemets ursprungliga intentioner genom att undersöka om det finns brister i hur riksintressesystemet fungerar i dag och vad det i så fall kan få för konsekvenser för markanvändningen. Syftet har även varit att studera hur det ökade exploateringstrycket i kust- och skärgårdsområden påverkar avvägningen mellan exploatering och bevarande i tillämpningen av bestämmelserna i 4:e kap. 1-4 § § miljöbalken. Syftet har besvarats genom följande frågeställningar: ? Hur förhåller sig planläggningen av detaljplaner inom område för riksintresse enligt 4:e kap.

Idag är socialt ansvarstagande inte längre en isolerad företeelse utan något som genomsyrar det dagliga arbetet. För företagen handlar det förutom att upprätthålla sitt varumärke och ett gott rykte också om att kontrollera risker och på så sätt skapa förutsättningar för bättre lönsamhet. Allt fler företag har upptäckt att det finns affärsmässiga fördelar med att ta ett aktivt socialt ansvar. (Svensk handels importhandbok 2009). Något som bidragit till att efterfrågan för redovisad miljöredovisning ökat.