Sökresultat:
1125 Uppsatser om Institutionell pćverkan - Sida 24 av 75
Struvit i Skövde biogasanlÀggning : En studie av struvitpÄvÀxt i rör och alternativa lösningar för att minska problemet och dess uppkomst
Ma?let med denna underso?kning har varit att finna metoder fo?r rening av struvitpa?va?xt i ro?r pa? Sko?vde biogasanla?ggning samt metoder fo?r att undvika uppkomst av struvit. Detta fo?r att man pa? anla?ggningen ska kunna o?ka verkningsgraden och fungera mer resursoptimerat fo?r att pa? sa? sa?tt komma na?rmare en ha?llbar samha?llsutveckling. Struvit (magnesiumammoniumfosfat hexahydrat) a?r ett vitt ha?rt mineral som vanligtvis fo?rekommer i ro?r, va?rmeva?xlare, pumpar och centrifuger pa? vattenreningsanla?ggningar och efter ro?tningsprocess pa? biogasanla?ggningar.
Att fÄ vara en fluga pÄ vÀggen : en studie om förÀldrars förvÀntningar pÄ och förestÀllningar om utvecklingssamtalet i förskolan
De senaste Ären har en av de vanligaste sjukskrivningsorsakerna blivit utmattningssyndrom (utbrÀndhet). Det finns idag för lite forskning om effektiva rehabiliteringsmodeller som kan hjÀlpa utbrÀnda mÀnniskor tillbaka till arbetslivet. Studien undersökte hur personer med utmattningssyndrom upplevt sin utbrÀndhet och hur detta pÄverkat arbetsförmÄgan samt hur rehabilitering med B-modellen haft nÄgon verkan med avseende pÄ arbetsförmÄgan. Tre undersökningsdeltagare (tidigare utbrÀnda) intervjuades samt deras chefer. Kvalitativ induktiv tematisk analys anvÀndes för analys och tolkning av intervjuerna.
Att titulera eller inte titulera sig... : En kvalitativ studie om organisationers förhÄllande till feminism
Syftet med denna uppsats var att undersöka hurorganisationer som arbetar med jÀmstÀlldhet förhÄller sig till feminism. Vidare var det Àven av intresse för oss att se hur de valda organisationernas begreppsdiskussioner kring feminism och jÀmstÀlldhet hÀngde ihop med hur man inom organisationerna förhöll sigtilltitulering och marknadsföring. De teoretiska utgÄngspunkter vi hade var institutionell teori, intersektionalitet och tidigare forskning som berörde feministisk titulering och marknadsföring. DÄ vi samlade in vÄr empiri anvÀnde vi oss av ett kvalitativt angreppssÀtt och utförde semistrukturerade intervjuer med sju respondenter som representerarfem organisationer. Dessa organisationer valde vi med hjÀlp av ett mÄlstyrt urval dÀr vi hade som krav att de uttryckligen skulle arbeta med jÀmstÀlldhet.De huvudsakliga resultaten studien visade var att det inte finns nÄgra direkt enhetliga Äsikter om vare sig de begrepp som diskuterades eller titulering och marknadsföring kopplat till feminism.
Vilka faktorer pÄverkar aktiemarknadsutvecklingen? och vilka andra faktorer pÄverkar enskilda aktiekurser?
Denna uppsats handlar om en kartlÀggning av faktorer som, enligt författarens uppfattning och erfarenhet, orsakar aktiekursvariationer och pÄverkar utvecklingen pÄ aktiemarknaden.Före kartlÀggningen av dessa faktorer framhÀvs vikten av den amerikanska aktiemarknaden och dess influens pÄ vÀrldens övriga börser.Vidare, struktureras uppsatsen i ett teorikapitel som innehÄller tvÄ delar med separata kartlÀggningar av faktorer som pÄverkar aktiemarknaden i helhet respektive faktorer som orsakar enstaka aktieprisvariationer, och ett empirikapitel som ocksÄ innehÄller olika delar dÀr observationer och undersökningsresultat jÀmförs med de kartlagda teorierna.Faktorerna som tros pÄverka hela marknadsutvecklingen Àr styrrÀntenivÄn, inflationen, konjunkturlÀget, oljepriset, krig och terror, tekniska analysen, amerikanska makrostatistiksiffror, politiska beslut, övervÀrdering och korrektion, psykologiska faktorer, spekulation, osÀkerhet samt rapporteringsperioder. DÀremot, har mina undersökningsresultat visat att anomalier, det vill sÀga omtalade och Äterkommande perioder dÀr aktiemarknaden oförklarligt brukar följa ett visst utvecklingsmönster, inte har den beryktade effekten pÄ börserna.BetrÀffande enstaka aktiekursvariationer, har mina observationer visat att strukturella förÀndringar i ett företag, blankning i en aktie, rykten, företagsrapporters innehÄll, tidningsartiklar samt publicerade rekommendationer och bedömningar frÄn olika kÀllor har alla en verkande effekt pÄ en aktiekursutveckling. DÀremot har det konstaterats att aktiens fundamentala vÀrde inte har nÄgon större effekt pÄ investerarnas köp- eller sÀljbeslut och dÀrmed inte har nÄgon verkan pÄ kursförÀndringen.Under arbetets gÄng har det Àven uppdagats ytterligare faktorer som inte har en teoretisk förankring men ÀndÄ fÄr en betydande verkan pÄ en aktiekursutveckling. Dessa har belysts i en tredje och separat del i empirikapitlet. Faktorerna Àr den amerikanska dollarkursen, vinstvarningar eller prognosuppdateringar i företag, stora order, skandaler, vd-uttalanden samt kapitalmarknadsdagar.I det fjÀrde och det sista kapitlet diskuteras och ifrÄgasÀtts logiken i marknads- och aktiekursutvecklingen.
BerÀttandets och berÀttelsers verkan : En undersökning av berÀttarsituationens innehÄll och betydelse
BerÀttande har genom alla tider varit en del av mÀnniskans sÀtt att kommunicera information, Äsikter, vÀrderingar och tro. Denna studie undersökte kvalitativt berÀttarsituationens innehÄll, i syfte att förstÄ vad som hÀnder mellan lyssnare och berÀttare sett ur den erfarne berÀttarens perspektiv, varför man blir fÄngad av en berÀttelse, vad som underlÀttar uppkomsten av inre bilder samt hur man kan göra berÀttarsituationen till en positiv upplevelse. Intervjuer genomfördes med sju i Sverige verksamma berÀttare. Materialet analyserades med induktiv tematisk analys, utifrÄn ett hermeneutiskt förhÄllningssÀtt. Resultatet visade att berÀttarsituationens dragningskraft bestÄr i ett möte mellan de inblandade och berÀttelsen, att berÀttande upplevs som icke-konfrontativt, samt att lyssnarnas kreativitet engageras genom de inre bilder berÀttandet frammanar.
Implementeringsstrategi för vÀrderingsstyrning: En flerfallsstudie om hur större företag implementerat vÀrderingsstyrning
VÀrderingsstyrning Àr vanligt förekommande i svenska företag, dock finns det en problematik med att företag finner det svÄrt att implementera vÀrderingar. En lyckad implementering Àr avgörande för att vÀrderingarna ska fÄ önskad effekt, vilket Àr att styra medarbetarna att arbeta pÄ ett visst sÀtt och/eller mot ett visst mÄl. För att en implementering ska bli lyckad krÀvs en institutionalisering av vÀrderingarna som sker genom att vÀrderingarna socialt konstrueras via meningsskapande processer.Studiens syfte Àr att skapa förstÄelse för företags institutionalisering av vÀrderingar. Detta genom att beskriva hur företag socialt konstruerar arbetet med implementering av vÀrderingar, identifiera och analysera implementeringsstrategier för vÀrderingsstyrning och utveckla en modell för implementering av vÀrderingsstyrning. Studien har genomförts med hjÀlp av besöksintervjuer och resultatet framhÄller att anvÀndandet av sju implementeringsverktyg i en kombination Àr att ses som en framgÄngsrik implementeringsstrategi för vÀrderingsstyrning.
Revisorers rörlighet Sverige, Norge, Danmark och Island
Uppsatsens syfte Àr att studera huruvida revisorer i de fyra lÀnderna Sverige, Norge, Danmark och Island samt revisorer anstÀllda inom BIG 4 Àrrörliga. Vi har anvÀnt oss av kvalitativ metod, vilken har en analytisk utgÄngspunkt. En dokumentstudie samt semistrukturerade intervjuer har anvÀnts för att samla in det empiriska materialet. Uppsatsens teoretiska referensram utgörs av institutionell teori tillsammans med intressentteori. Uppsatsens respondenter Àr Ätta till antalet.
Integration = att bli svensk? : - En kvalitativ studie om vuxna invandrares erfarenheter kring integration och koppling till integrationspolitik
Syfte med denna studie Àr att fördjupa förstÄelsen hur personer med utlÀndsk hÀrkomst, som kommer till Sverige i vuxen Älder upplever sin situation kopplat till integration i det nya landet. En annan aspekt som berörs Àr svenska integrationspolitiken och dess koppling till immigranternas tankar. Den metod som anvÀnds Àr kvalitativ. I den insamlade materialet ingÄr tio intervjuer, vardera fem av varje kön. Dessa individer har varit bosatta i Sverige mellan tio och femton Är.
Institutionell logik : En studie om enhetschefer inom den kommunala Àldreomsorgen
Syftet med denna kvalitativa studie var att genom semi-strukturerade intervjuer undersöka hur lÀrare ser pÄ sin pedagogiska förmÄga att individanpassa undervisningen för elever med ADHD, eller liknande svÄrigheter, samt vilka kunskaper lÀrare har om ADHD. Vidare undersöktes deras uppfattningar om möjligheter och svÄrigheter i undervisningen, vilka strategier de kunde anvÀnda sig av, samt hur de sÄg pÄ inkludering. Med en hermeneutisk forskningsansats gavs lÀrarna möjlighet att fritt uttrycka sina tankar och Äsikter kring forskningsfrÄgorna. Resultatet visar att möjligheter och svÄrigheter i undervisningen till stor del handlar om vilka resurser de har i form av tid, pengar och personal, eftersom elever med sÀrskilda behov Àr en extra kostnad för skolorna. Majoriteten av lÀrarna Àr beredda att ta egna initiativ till vidareutbildning för att lÀra sig hur de pÄ bÀsta sÀtt kan bemöta dessa elever.
Kontext - Spelar det nÄgon roll?
BakgrundBarns möjlighet till inflytande och delaktighet i förskolan Àr nÄgot som ska genomsyra verksamheten. Begreppen förtydligas i olika styrdokument för förskolan som skollagen, förskolans lÀroplan och barnkonventionen. I litteratur och forskning vi lÀst Àr det tydligt att för att barn ska kunna utvecklas och förstÄ demokrati och dess vÀrderingar behöver de ha inflytande och vara delaktiga i förskolans verksamhet. Det var dÀrför viktigt för oss att undersöka hur förskollÀrare arbetar och diskuterar kring begreppen inflytande och delaktighet.SyfteSyftet med studien Àr att undersöka hur förskollÀrare tolkar begreppen inflytande och delaktighet och hur de i diskussion med andra förskollÀrare beskriver att de arbetar med barns inflytande och delaktighet i förskolan.MetodVi beslutade oss för att anvÀnda kvalitativ metod, med fokusgruppssamtal som redskap. Vi genomförde tvÄ fokusgruppssamtal med sju förskollÀrare och en barnskötare totalt.
Vikten av en god utemiljö vid Àldreboendet Vidablick
Vad Àr det egentligen i naturen som pÄverkar Àldres hÀlsa och hur pÄverkar det? Vilka faktorer Àr viktiga att ta hÀnsyn till i utformandet av utemiljön vid ett Àldreboende? Detta Àr de första tvÄ frÄgestÀllningarna som besvaras i denna kandidatuppsats.
Huvudsyftet med uppsatsen har varit att ta reda pÄ vilka faktorer i utemiljön som har störst verkan pÄ Àldre mÀnniskors hÀlsa, och som dÄ Àr viktiga att ta hÀnsyn till i utformandet av utemiljöer kring Àldreboenden. Resultatet frÄn litteraturstudien har anvÀnts till ett förslag med förÀndringar pÄ utemiljön vid Àldreboendet Vidablick i Ronneby.
Jag har kommit fram till att faktorer som möjlighet till aktivitet, tillgÀnglighet, stimulans av sinnen, bra mötesplatser mm. Àr viktiga i utemiljön kring Àldreboenden dÄ de leder till kÀnsla av trygghet, social gemenskap och det underlÀttar för Àldres orientering i bÄde tid och rum..
Den amerikanska vÀrdepapperslagstiftningens extraterritoriella effekt : SÀrskilt vid offentliga uppköpserbjudanden pÄ aktiemarknaden
Studien undersöker hur matematiska begrepp etableras i diskursen i klassrummet och hur lÀrare planerar för, iscensÀtter och bearbetar matematiska begrepp. Studiens syfte Àr att studera hur lÀrare hanterar matematiska begrepp i undervisningen ur ett specialpedagogiskt perspektiv. UtifrÄn studiens ansats vÀljs tvÄ kvalitativa datainsamlingsmetoder. Till detta infogas Selander & Kress (2010) formellt inramad lÀrsekvens och Hallidays (2004) tre metafunktioner och en ny metafunktion, den institutionell funktion (Boistrup- Björklund, 2010). Studien visar att procedurkunskap har en stor plats i undervisningen. LÀrarna hanterar begrepp i förbifarten och funderar inte pÄ vilken roll de sprÄkliga uttrycken har.
Livsber?ttelser om barndom och f?r?ldraskap ??Och s? f?rs?ker jag naturligtvis plocka godbitarna d?r d??? - f?r?lder
Syftet med denna studie var att unders?ka hur f?r?ldrar resonerar kring sin egen barndom och om hur den p?verkar f?r?ldraskapet. Studien bygger p? sju semistrukturerade narrativa intervjuer med f?r?ldrar till barn i ?ldrarna 0-18 ?r. Analysen genomf?rdes med narrativ metod och tolkades utifr?n systemteori och Bronfenbrenners ekologiska systemteori.
Ansvars- och sÀkerhetskultur i Flygvapnet
Flygverksamhet Àr till sin karaktÀr krÀvande, komplex och förenad med stora risker. I och med detta följer ett stort ansvarstagande. Syftet med denna uppsats Àr att skapa en djupare förstÄelse för ansvars- och sÀkerhetskulturen i Flygvapnet. DelfrÄgor som författaren stÀller för att besvara problemformuleringen Àr: Hur ser ansvars- och sÀkerhetskulturen ut i Flygvapnet? Hur manifesteras den skriftligt i regler och policys? Hur upprÀtthÄlls och reproduceras den av medlemmarna? Det teoretiska ansatsen i uppsatsen utgörs av institutionell teori och ett sociokulturellt perspektiv.
Problemet bakom den svaga responsen av K2-regelverket : utifrÄn ett organisationsteoretiskt perspektiv
This study intends to explain the problem with the implementation of new Swedish accounting rules called K2. The rules are simplifications of the general accounting rules and the purpose is to make it easier for small companies to account. Despite this, few small companies have adopted the rules. This study seeks to explain the weak response to the K2-rules using institutional theory.The research objects of this study are Burger King, McDonald?s and two audits and accountants.