ABSTRACTTitel: Utvärdering av ett äldreboendes renoverings- och omorganiseringsprocessFörfattare: Emmy Johansson och Susanna PaulssonNyckelord: äldreomsorg, personal, vårdtagare, organisatoriska förändringar, konflikt, maktutövning och förändringsmotstånd.Den här studien är baserad på ett uppdrag från en mindre kommun som efterfrågar en utvärderingen inom äldreomsorgsverksamheten. I centrum för utvärderingen står ett äldreboende som tidigare varit ett sjukhem vilket har genomgått en omfattande renoverings- och omorganiseringsprocess. Vårt syfte har varit att undersöka personalens upplevelser av såväl de materiella som de organisatoriska förändringarna samt identifiera om dessa omändringar har fått någon betydelse för deras arbetssituation. Vi ville även utreda om ledningen hade kunnat agera annorlunda i något avseende och i så fall hur. En kvalitativ intervjumetod med personal, äldreomsorgs- och enhetschef har använts för att uppnå syftet och besvara våra frågeställningar.Det framkommer i studien att personalen har upplevt förändringsfasen som turbulent, omvälvande och långdragen.

SammanfattningSyfteSyftet med studien var att analysera och jämföra de åtta system/modeller som finns bland Sveriges landsting, som beskriver arbetet med uppföljningen av FaR® mellan förskrivare och patient. Genom empirin, som grundar sig på ett flertal intervjuer med ansvariga för detta arbete, undersöktes vad som enligt de tillfrågade har lett till framgång respektive motgång i uppföljningsarbetet (mellan förskrivare och patient). Studien syftade även till att undersöka om, och i sådant fall i vilken utsträckning uppföljningsarbetet bygger på de teoribaserade beteendeförändringsmodellerna som FaR® har hämtat inspiration från.FrågeställningarVilka svårigheter och möjligheter har påträffas med arbetet kring uppföljningen mellan förskrivare och patient?Hur är uppföljningsarbetet förankrat i ett teoretiskt perspektiv? (Det vill säga om, och i vilken utsträckning uppföljningsarbetet bygger på beteendeförändringsmodeller?)MetodEn kvalitativ metod har använts där sju intervjuer med de landsting/regioner som innehar system/modeller över uppföljningsarbetet, ligger till grund för det presenterade resultatet. En innehållsanalys har sedan genomförts med de transkriberade intervjutexterna.ResultatResultatet visade att svårigheter infann sig på både individ - (attityder) och organisationsnivå (journalsystem, dokumentation, statistik etc.).

En kommun är ett viktigt organ i vårt samhälle, kommuner i Sverige arbetar för medborgarens bästa. I en kommun utgör ekonomi och redovisning en viktig aspekt. För att inneha en fungerande ekonomi och redovisning krävs således ett ekonomisystem som möter en kommunens krav och förväntningar. Ett ekonomisystem skall verka som ett kugghjul genom hela kommunens verksamhet. Systemets syfte är att tillhandahålla kommunen med ekonomisk information, vilket sedan är en mycket värdefull grund för de beslut kommunen tar.

Sveriges har under flera år haft en hög ungdomsarbetslöshet och jämfört med andra länder i Europa ligger den på en högre nivå än genomsnittet. Enligt Statistiska Centralbyrån (SCB) beräknas arbetslösheten bland svenska ungdomar ligga på 26,4 procent vilket är högre än vad den var under samma period förra året. Det finns många skilda meningar kring varför ungdomar har svårt att komma in på arbetsmarknaden och trots de ekonomiska åtgärder som riksdagen genomfört så fortsätter ungdomsarbetslösheten att stiga.Syftet med studien var att söka djupare förståelse för vad som påverkar rekryterare att anställa eller inte anställa ungdomar. Vilka kvalifikationer och personliga egenskaper söker rekryterare och efterfrågas ekonomiska åtgärder eller vad tror de skulle underlätta ungdomars inträde på arbetsmarknaden? För att ta reda på detta genomfördes semi-strukturerade intervjuer med två rekryterare från tre olika branscher, hotell- och restaurangbranschen, IT- och telekombranschen och vård- och omsorgsbranschen.

Miljöfrågor är väldigt aktuella i samhället idag och därför valde vi att göra vår c-uppsats om miljöredovisning. Det finns idag inga krav på Sveriges kommuner att utföra miljöredovisningar. Därför tyckte vi att det var intressent att studera miljöredovisning i svenska kommuner och hur innehållet i miljöredovisningarna kommer till. Uppsatsens syfte är att undersöka om det finns någon koppling mellan tre kommuners miljöbokslut under åren 2006-2009 och medias rapportering under samma tidsperiod. De tre kommunerna som vi har haft med i undersökningen är Huddinge, Burlöv och Sandviken.

Kommuner försöker idag allt mer profilera sig som växande eller expansiva. En kommun som tagit med denna tanke i sin slogan är Växjö Kommun, som benämner kommunen ?Expansiva Växjö?. Att kunna erbjuda en unik livsmiljö i form av varierande bostadsområden är ett mål för kommunen. Växjö Kommun har också uppmärksammats som miljökommun, såväl nationellt som internationellt.

SammanfattningSyfteSyftet med studien var att analysera och jämföra de åtta system/modeller som finns bland Sveriges landsting, som beskriver arbetet med uppföljningen av FaR® mellan förskrivare och patient. Genom empirin, som grundar sig på ett flertal intervjuer med ansvariga för detta arbete, undersöktes vad som enligt de tillfrågade har lett till framgång respektive motgång i uppföljningsarbetet (mellan förskrivare och patient). Studien syftade även till att undersöka om, och i sådant fall i vilken utsträckning uppföljningsarbetet bygger på de teoribaserade beteendeförändringsmodellerna som FaR® har hämtat inspiration från.FrågeställningarVilka svårigheter och möjligheter har påträffas med arbetet kring uppföljningen mellan förskrivare och patient?Hur är uppföljningsarbetet förankrat i ett teoretiskt perspektiv? (Det vill säga om, och i vilken utsträckning uppföljningsarbetet bygger på beteendeförändringsmodeller?)MetodEn kvalitativ metod har använts där sju intervjuer med de landsting/regioner som innehar system/modeller över uppföljningsarbetet, ligger till grund för det presenterade resultatet. En innehållsanalys har sedan genomförts med de transkriberade intervjutexterna.ResultatResultatet visade att svårigheter infann sig på både individ - (attityder) och organisationsnivå (journalsystem, dokumentation, statistik etc.).

2004 pa?bo?rjades ett projekt inom Fo?rsvarsmakten, vilket syftade till att ta fram och implementera en gemensam va?rdegrund fo?r hela organisationen. Ansvariga fo?r projektet blev konsultfo?retaget Bikupan AB. Under de 6 a?r som Bikupan var ansvariga fo?r va?rdegrundsarbetet genomfo?rdes en ma?ngd medarbetarunderso?kningar och intervjustudier, i syfte att lyfta fram de va?rderingar och tankar som fanns hos de ansta?llda inom Fo?rsvarsmakten.Denna studie lyfter fram vad som egentligen gjordes under va?rdegrundsarbetet.

Background and Introduction: Environmental report drew attention in the 1980s when the Va?rldskommissionen fo?r miljo? och utveckling received a mandate from the FN to investigate the relationship between economic development and environmental degradation. In connection with this, although sustainability a new item for many businesses. But to say exactly what sustainability is all about is very difficult. In 1996 the then Government Redovisningskommissionen a study on the introduction of an amendment to the Annual Accounts Act, which would force companies to report on environmental issues in their annual or consolidated accounts.

Hållbar utveckling har i dagens samhälle blivit ett etablerat begrepp. Både politikerna och allmänheten arbetar aktivt för att uppnå hållbar utveckling i världen.I och med att samhällets intresse för en hållbar samhällsutveckling ökar har det lett till att företagen mer och mer börjat engagera sig för en hållbar verksamhetsutveckling där man försöker ta ett socialt ansvar. Intressenterna till företagen kräver att företagen redovisar mer relevant information när det gäller hållbar affärsutveckling. Denna typ av redovisning kallas för hållbarhetsredovisning.Hållbarhetsredovisning är av ett globalt intresse men vi har valt att avgränsa studien till att utifrån den institutionella teorin belysa vad som påverkar utvecklingen av hållbarhetsredovisningen i Sverige.Denna studie visar att de tre pelarna reglerande, kognitiva och normativa i den institutionella teorin gemensamt bidrar till utvecklingen av hållbarhetsredovisningen. Detta kan vi se genom att det har uppstått regelverk, riktlinjer som har påskyndat och påverkat våra värderingar, normer angående hållbarhet och hållbarhetsredovisningar.Det finns ett flertal riktlinjer, lagar, rekommendationer och förslag angående hållbarhetsredovisningar som olika organisationer har utvecklat.

I dagens samhälle är miljöfrågor i allra högsta grad aktuella och därför något som anammats av företag som för några år sedan började miljöredovisa. Dessa redovisningar har som syfte att avspegla verkliga förhållanden. En studie som näringsdepartementet utfört på statliga företag har dock visat att miljöredovisningen inte alltid sammanfaller med det praktiska miljöarbetet. Statliga företag är, till skillnad från privata företag, skyldiga att miljöredovisa enligt lag. Huruvida denna lag medför några egentliga skillnader mellan statliga och privata företags utförande av miljöredovisning är en av flera faktorer som tas upp i denna uppsats.Uppsatsen har som grund att undersöka huruvida miljöredovisningen i de tre valda privata företagen Axfood, H&M och Sandvik är frikopplade från företagens miljöarbete.

I dagens samhälle är miljöfrågor i allra högsta grad aktuella och därför något som anammats av företag som för några år sedan började miljöredovisa. Dessa redovisningar har som syfte att avspegla verkliga förhållanden. En studie som näringsdepartementet utfört på statliga företag har dock visat att miljöredovisningen inte alltid sammanfaller med det praktiska miljöarbetet. Statliga företag är, till skillnad från privata företag, skyldiga att miljöredovisa enligt lag. Huruvida denna lag medför några egentliga skillnader mellan statliga och privata företags utförande av miljöredovisning är en av flera faktorer som tas upp i denna uppsats.Uppsatsen har som grund att undersöka huruvida miljöredovisningen i de tre valda privata företagen Axfood, H&M och Sandvik är frikopplade från företagens miljöarbete.

Uppsatsen syftar till att undersöka hur personalavdelningen i större svenska organisationer är organiserad och vilken deras viktigaste funktion är idag.TeoriFör att kunna analysera vårt resultat har vi använt en teoretisk grund bestående av organisationsteori och HRM-teori (Human Resource Management). Dessa teorier har vi använt för att förstå organiseringen av personalavdelningen och dess funktion. Organisering och tröghet kan förstås som organisationes sätt att söka stabilitet och att återskapa tidigare mönster. Detta betyder inte att föränding inte sker men att det skapas motstånd mot den i organisationen. HRM-teori ser personalen som en resurs som man kan förändra genom målstyrning.

There is an irregularity in the interregional migration in Sweden. An increasing proportion ofthe population is drawn to the metropolitan areas, which creates problems for the smallermunicipalities and towns when their population declines. At the same time, our whole societyis faced with a great challenge: we need to redirect towards a sustainable development, wherethe environmental issues are discussed and dealt with to secure that all present and futuregenerations are given equal opportunities to live a good life.The aim of this study is to, focusing mainly on the environmental dimension of thesustainability concept, examine the attractivity of housing with sustainability claims. Toanswer this, three research questions were used:? Was the migration motive to reduce their environmental impact a part of the decision tomove, among migrants who had moved to housing with sustainability claims?? If the motive was a part of the decision, how much impact did it have compared to othermigration motives?? Which factors in housing aiming at sustainability are considered important by peopleliving in housing with sustainability claims?The research questions have been answered using quantitative data, gained in the form of selfadministeredquestionnaires which were distributed in four different residential areas withsustainability claims in the county of Västra Götaland, Sweden.

Syfte: denna uppsats ämnar studera relationen mellan turismverksamhet och kulturskydd i en kulturhistorisk destination som Gamla stan. Studiens fokus ligger i att undersöka hur samarbete och samverkan mellan myndigheter och turismaktörer ser ut, och vilka begränsningar det finns för turismen gällande aspekter som planering och anpassning.Teoriram: ett teoretiskt ramverk som visar på vad som kan uppstå när aktörer från olika intressesidor samarbetar eller samverkan med varandra. Därtill diskuteras vad som krävs för att ett samarbete eller en samverkan skall fungera och vidare vad detta i sin tur kan bidra med för turismens hållbarhet och för skyddandet av kulturmiljön. Vidare diskuteras huruvida turismen bör anpassas och planeras när den är etablerad i ett kulturskyddat område. Här diskuteras även vilken uppgift myndigheter och institutionella aktörer har i detta arbete.Metod: en kvalitativ metodik har används där sammanlagt 11 intervjupersoner deltog.