Bakgrund: Målstyrning är ett ofta tillämpat verktyg i offentlig verksamhet där övergripande mål uppstår på politisk nivå och sedan bryts ner genom en målhierarki för att fungera på respektive nivå. Målstyrning innebär att mål sätts för en verksamhets delar eller helhet och målens syfte är att berörda aktörer ska arbeta i samma riktning. Målstyrning kräver att mål kontrolleras och därför behöver målen vara mätbara så att en jämförelse av planerade och uträttade mål blir möjlig. Målen kan ha olika betydelse och det bör framgå om de avser resurser, prestationer eller resultat.Problemformulering: Hur förhåller sig chefer på olika nivåer i en offentlig verksamhet till mål inom målstyrning?Syfte: Studien avser att bidra till fördjupad förståelse och kunskap om mål inom målstyrning där avgränsningen är att urskilja hur chefer på olika nivåer förhåller sig till detta styrsystem.Metod: En kvalitativ fallstudie inom socialförvaltningen i en kommun i Skaraborg.Teori: Litteratur och vetenskapliga artiklar om målstyrning och institutionell teori ligger till grund för vår teoretiska referensram.

SammanfattningTitel: Sol, surf och spa ? en studie om destinationsmarknadsföring med Varberg som fallFörfattare:      Sofia Johansson och Selma MehmedovicÅr: HT-2011Handledare: Hans WessbladKurs: Turismvetenskap III, 15 hp, Linnéuniversitetet KalmarSyfte: Syftet med vår uppsats är att pröva vad marknadsföring innebär för en destination och hur en destination genom marknadsföring blir attraktiv.  För att kunna besvara syftet på bästa sätt kommer vi att välja ut ett antal teoretiska begrepp inom destinationsmarknadsföring. Våra valda teorier kommer ligga till grund för denna uppsats och sedan prövas på Varberg. Metod: Vi valde i denna studie att utgå utifrån en deduktiv ansats med en kvalitativ forskningsmetod. Då vårt syfte var att ta reda på hur en destination marknadsförs och sedan pröva våra teorier på Varberg, kändes en deduktiv ansats mest relevant. Den deduktiva ansatsen har varit genomgående i uppsatsen och under insamlingen av vårt empiriska material utgick vi från vår teoretiska referensram. Slutsatser: I vår studie valde vi fem teoretiska kategorier som vi har utgått från.

Syfte: Syftet var att utifrån patienters och närståendes nerskrivna berättelser ta del av deras upplevelser och erfarenheter av lungcancervården samt att utifrån dessa berättelser identifiera förbättringsidéer.Metod: Studien hade en empirisk design med kvalitativ ansats. Datainsamlingen skedde via idéböcker. Materialet analyserades genom kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Två teman framkom i resultat. Det första temat var: Känslor av otrygghet och lidande kopplat till vården, livet och den egna sjukdomen. De tillhörande kategorierna var vårdlidande, livslidande och sjukdomslidande.

Denna studie genomfördes som en litteraturstudie där syftet var att undersöka vad det kan innebära att vara nyutexaminerad sjuksköterska, samt vilka faktorer i arbetsmiljön som påverkade deras hälsa och arbetstillfredsställelse den första tiden i arbetslivet. Vetenskapliga artiklar söktes med hjälp av sökmotorerna CINAHL, PubMed och Medline. Artiklar med kvantitativ ansats (n= 12) och kvalitativ ansats (n=6) inkluderades i studien. Efter att materialet granskats med hjälp av granskningsmallar som erhölls från Högskolan Dalarna, inkluderades totalt 18 vetenskapliga artiklar med medelhög (n=3) och hög (n= 15) kvalitet i resultatet i litteraturstudien. Resultatet delades upp i 9 underrubriker som ansågs svara på studiens syfte och frågeställningar.

Storleken på den svarta sektorn av Sveriges ekonomi är betydande, och bland frisörer är skattefusket utbrett. En del av problemet är att somliga människor väljer att klippa sig svart utanför salonger, ofta hemma hos någon. Uppsatsen behandlar hur frisörbranschen påverkas konkurrensmässigt av detta. Fokus ligger på hur ägare till frisörsalonger påverkas.Två undersökningar har utförts för att utreda problemet. Den första är en kvantitativ ansats, där resultatet från en enkätundersökning visar hur omfattande problemet att klippa sig svart är.

Syftet med föreliggande uppsats var att granska populärkultur för att undersöka om könsmakt-ordningen återspeglas inom den kulturgenren eller ej. Frågeställningen var: Präglas populär-kulturens innehåll och uttryck av könsmaktordningens ojämställda förhållanden? Om så är fallet, på vilka sätt? I uppsatsen avgränsades populärkultur till att gälla amerikanska filmer under år 2009. Det empiriska materialet utgjordes av de fyra mest sedda filmerna under det aktuella året. Datainsamlings- och analysmetoden var filmanalys med diskursanalytisk ansats.

Det finns många sätt att studera organisatoriska förändringar på och många författare förespråkar olika typer av checklistor som chefer bör följa för att förändringen ska bli framgångsrik. Denna studie beskriver och analyserar anställdas tankar och handlingar i organisatorisk förändring utifrån individuella erfarenheter, positioner och strukturella karaktäristiska. För att uppfylla syftet studeras två nivåer i ett företag, den reella och den formella nivån. I studien står den formella nivån för ledningen medan den reella nivån står för övriga medarbetare i organisationen. För att studera detta utgår vi från den förändring som Hyresbostäder i Norrköping AB genomför för att göra sin organisation mer affärsmässig och kundorienterad.

Det finns många sätt att studera organisatoriska förändringar på och många författare förespråkar olika typer av checklistor som chefer bör följa för att förändringen ska bli framgångsrik. Denna studie beskriver och analyserar anställdas tankar och handlingar i organisatorisk förändring utifrån individuella erfarenheter, positioner och strukturella karaktäristiska. För att uppfylla syftet studeras två nivåer i ett företag, den reella och den formella nivån. I studien står den formella nivån för ledningen medan den reella nivån står för övriga medarbetare i organisationen. För att studera detta utgår vi från den förändring som Hyresbostäder i Norrköping AB genomför för att göra sin organisation mer affärsmässig och kundorienterad.

Bakgrund: ?rligen opereras cirka 400 000 patienter inom slutenv?rden i Sverige. Det finns forskning som visar upplevelsen av att v?nta p? en elektiv operation, dock saknas det forskning om hur patienterna upplever v?ntan p? en akut bukoperation. Specialistsjuksk?terskan beh?ver kunskap om och f?rst?else f?r hur patienterna upplever sin v?ntan p? en akut bukoperation f?r att kunna bem?ta patienten och ge trygghet.

Uppsatsens syfte är att utreda hur svenska börsnoterade företag samt revisionsprofessionen förhåller sig gentemot försiktighetsprincipen och en rättvisande bild när finansiella instrument enligt IAS39 redovisas till verkligt värde i årsredovisningen. Den metod vi valt för vår uppsats är kvalitativ då vårt syfte är av förstående karaktär och bygger på intervjuer. Genom en praxisundersökning, samt genom en undersökning av den offentliga debatten är avsikten att åskådliggöra de problemställningar som råder och förklara dessa, därav en normativ ansats. Empirin frambringar generella och teoretiska slutsatser, vilket leder till en induktiv ansats. Uppsatsens litteraturgenomgång bygger på tidsskriftsartiklar, avhandlingar och annan akademisk litteratur som är aktuell för uppsatsens problemställning.

SammanfattningBakgrund: I och med Gro Harlem Bruntlands rapport "Our common future", som skrevs i mitten av åttiotalet, fick hållbarhetsfrågan ett uppsving och trots att det nu har gått mer än 25 år är ämnet fortfarande högaktuellt. Det finns ett stort behov av att göra samhället hållbart och det är av allmänt intresse att vi åstadkommer förändringar. Här har företagen och den offentliga sektorn en viktig roll och hållbarhetsredovisningen är ett verktyg att nå detta mål.Problem: I Sveriges kommuner är det idag väldigt stor variation på hur och om man hållbarhetsredovisar. Enligt FAR, branschorganisationen för revisorer och rådgivare, är kvaliteten på rapporterna dessutom långt ifrån tillfredsställande. Att upprätta hållbarhetsredovisning är inte lätt eftersom rapporten ska sammanställa ett flertal olika dimensioner.

Syfte: Syftet med uppsatsen är redogöra för och förklara hur företagen idag redovisar sin hållbarhet enligt GRI: s riktlinjer. Utifrån det kommer vi att klargöra hur den bästa praktiken för hållbarhetsredovisning ser ut. Metod: I vår uppsats har vi arbetat med kvalitativ metod då syftet med vår uppsats är av förstående karaktär, och en normativ ansats då målet med uppsatsen är att komma med förbättrande förslag och en lösning på vår problemställning. Vi har vidare använt oss av en induktiv ansats och genomfört intervjuer med representanter från fyra företag och fyra revisionsbyråer. Teoretiskt perspektiv: Aktuella artiklar, hållbart företagande, redovisningens förändring och effekter av redovisningens regleringar har varit grundvalen i litteraturgenomgången.

Miljö är ett aktuellt ämne världen över som engagerar politiker, företag och vanliga medborgare. I dagsläget finns det många katastrofer som uppmärksammats och den negativa uppmärksamheten dessa katastrofer har fått i media kan innebära stora konsekvenser för företagen. Därför väljer allt fler företag att upprätta så kallade hållbarhetsredovisningar där de beskriver sitt miljöarbete och sitt samhällsansvar.Syftet med uppsatsen är att klarlägga och förstå företagens avsikter med hållbarhetsredovisningar och till vilka målgrupper de vänder sig samt klarlägga och förklara skillnader mellan tillverknings- och tjänsteföretag. De särskilt viktiga forskningsfrågor som därmed genereras formuleras enligt följande; För vem och i vilket syfte hållbarhetsredovisar de svenska företagen? Finns det skillnader mellan de valda branschernas redovisningar och i så fall vilka? Hur uppfattar intressenterna hållbarhetsredovisningen och hur används den av intressenterna?För att förstå fenomenet användes intressentteori, legitimitetsteori och institutionell teori samt GRI:s ramar och riktlinjer.

Ökad globalisering i kombination med allt högre krav från kunder innebär att företag i dag utsätts för hård konkurrens. I syfte att försöka möta dessa krav har det under en längre tid sökts åstadkomma en styrning som är anpassad till dagens situation, och ett antal styrmodeller har tagits fram för detta. En av dessa är det balanserade styrkortet, vilket utformades för stora företag, men tillämpas i dag av företag i alla storlekar. Denna studie syftar till: Att öka förståelsen för det balanserade styrkortets tillämpning i ett mindre företag samt att på olika hierarkiska nivåer analysera och jämföra upplevda förändringar som tillämpning av balanserat styrkort har medfört. För att besvara syftet gjordes en fallstudie på ett mindre företag, i uppsatsen kallat Företaget AB.

SammanfattningStudiens huvudsyfte är att undersöka hur socialtjänsten, polisen och skolan i Härnösands kommun samverkar i stort och hur dessa aktörer samverkar kring ungdomar som brukar eller missbrukar alkohol eller droger. Studien syftar även till att studera hur personalen i respektive verksamhet upplever samverkan samt kartlägga faktorer som på något sätt kan främja eller hämma samverkan. Studiens frågeställningar är: Hur samverkar socialtjänsten, polisen och skolan i Härnösands kommun i stort och kring ungdomar som brukar eller missbrukar alkohol eller droger?Hur upplever personalen i respektive verksamhet att samverkan fungerar i praktiken?Vilka förutsättningar bör finnas för att samverkan ska fungera?Vilka faktorer hämmar eller främjar samverkan? Studien har en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod och innehållsanalys som analysmetod. Studien bygger på sex intervjuer med professionella som är verksamma i samverkan i Härnösands kommun.