Syftet med vår uppsats var att undersöka motståndet mot jämställdhetsarbetet i förskolan samtatt lokalisera dess ursprung. Detta har vi undersökt med hjälp av följandeproblemformuleringar: varför fungerar inte jämställdhetsarbetet i förskolan, vad finns det förmotstånd och var finns det främsta motståndet? Uppsatsens teoretiska ram är hämtad ifrånMichel Foucaults teori om makt och motstånd, R. W Connells genusteori och Naila Kabeersteori om empowermentbegreppet. Vår empiri bygger på kvalitativa intervjuer med sexgenuspedagoger, en informant som tidigare suttit med i delegationen för jämställdhet och föredetta jämställdhetsministern Jens Orback.

Foreign direct investment (FDI) is widely regarded as a significant catalyst for economic development especially in emerging and developing economies. While previous research has found different effects from foreign direct investments in different countries this study aims to explore the varying effects of FDI in Serbia and Montenegro. The study focuses on how FDI influences key economic indicators, specifically GDP per capita and employment rates, in the context of their aspirations to join the European Union (EU). Employing a comparative approach, the thesis examines the differing trajectories of Montenegro and Serbia in utilizing FDI for economic advancement. The research reveals that while Serbia shows significant positive correlation between FDI and both GDP per capita and employment rates, Montenegro displays no significant relationship in these aspects.

Problembeskrivning: Begreppen företagskultur och mångfald sätts inom litteraturen i motsatsförhållande till varandra där det menas att en stark företagskultur tenderar till likriktning inom personalen medan mångfald kännetecknar olikheter hos människor genom exempelvis kön, ålder och etnicitet. Vi ansåg det därmed vara spännande att genom grundad teori som metod undersöka hur begreppen företagskultur och mångfald förhåller sig till varandra. Ikea har en stark uttalad företagskultur samtidigt som de även arbetar med mångfald. Därför ansåg vi skulle vara ett lämpligt företag för oss att undersöka för att besvara vår ställda problematik. Syfte: Syftet med vår undersökning är att genom grundad teori undersöka om en stark företagskultur hämmar eller främjar mångfalden i ett företag.

Syftet med följande arbete är att undersöka betydelsen av utedag ur ett pedagogiskt perspektiv genom en studie av utedagar på min partnerskola, klass 2-3. Arbetet ger en teoretisk översikt över fenomenet utomhuspedagogik. Med hjälp av intervjuer ville jag undersöka elevers och pedagogers uppfattningar om utedagar ur ett lärandeperspektiv och koppla resultatet till teori. Sammanfattningsvis pekar resultaten av min undersökning på att pedagoger och elever har en positiv inställning till utedagar. Eleverna är medvetna om att en utedag innebär undervisning ute och upplever att de lär sig en mängd olika saker.

Både under min tidigare utbildning, främst inom nationalekonomi vid Lunds universitet, men även senare i min yrkesutövning inom bygg- och fastighetsbranschen under en period av 15 år, har jag främst kommit i kontakt med problemställningar vilka i någon mån haft som syfte att utmynna i en slutsats med kvantitativ relevans. Då jag som del av programmet Urban utveckling och planering skulle skriva en uppsats på D-nivå, ett arbete som resulterade i förevarande rapport, valde jag därför en problemformulering och en metod som båda gav mig möjlighet att bredda min kompetens, snarare än fördjupa den. Denna studie strävar efter att utveckla en teori för stadsutveckling ur ett fastighetsföretagarperspektiv. Den specifika situation som arbetet fokuserar på är stadsdelen Norra Sorgenfri i Malmö. Teorin har genererats med användning av metoden grundad teori och datorprogrammet Atlas/ti. Läsaren finner förhoppningsvis att den teori som utvecklas har en allmän relevans för stadsutveckling och hur kommunens planarbete kan förändras. Den som är intresserad av just vitaliseringen av Norra Sorgenfri bör också kunna finna något av värde.

Syftet med detta examensarbete har varit att i förskolan undersöka hur pedagoger förhåller sig till tystnadsplikt och de etiska dilemman som de dagligen ställs inför. Frågeställningarna har besvarats genom en kvalitativ undersökning och som metod har vi valt att använda semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna har genomförts med 11 verksamma pedagoger på två olika förskolor. Empirin har analyserats med Vygotskijs sociokulturella teori och Kohlbergs teori om moralisk utveckling. Pedagogerna anser att trots lagar och regler finns det ofta en osäkerhet. De ställningstaganden som pedagogerna tar i verksamheten är utifrån hur de är som person och dess tidigare erfarenheter, vilket gör att det skapas olika förhållningssätt i arbetslagen..

Samtidigt som svensk forskning visar att individer med utländsk bakgrund blir utsatta för diskriminering och stigmatisering så väljer allt fler ungdomar ur denna grupp att högskoleutbilda sig och visar en benägenhet att välja elitutbildningar. I denna uppsats undersöks om det finns ett samband mellan vetskapen om, eller erfarenheter av, diskriminering och elitutbildningsval. Den metod som används är semi-strukturerade intervjuer med fem kvinnliga och fem manliga juriststudenter med ursprung i Mellanöstern. De teoretiska utgångspunkterna är sociologen Erving Goffmans teori om stigma, sociologen Michèle Lamonts teori om destigmatisering och socialfilosofen Axel Honneths teori om erkännande. Resultatet visar att juriststudenternas föräldrars erfarenheter av diskriminering och egna erfarenheter av exkludering har lett till en hög studieprestation där elitutbildningsvalet kan ses som en anti-diskrimineringsstrategi.

Standardiserade miljöledningssystem (MLS) har utvecklats i den privata sektorn och har nu även börjat användas i den offentliga. Syftet är att undersöka vilka konsekvenser ett standardiserat MLS medför för miljöarbetet inom kommunal förvaltning, analysera om det finnsnågot i den kommunala förvaltningens institutionella logik som sätter gränser för användandet av det samt ge ett omdöme över tillämpligheten av MLS inom kommunal förvaltning. Detta har ndersökts genom kvalitativa intervjuer. Resultatet blev att förvaltningarnas miljöarbete anses fungerar bättre efter att man har infört MLS. De största fördelarna MLS:et har medfört är tydligare struktur, högre medvetenhet, bättre redovisning och utåtriktade fördelar som enklare kommunikationer mot intressenter.

 Syftet med den här uppsatsen är att ta reda på och beskriva på vilket sätt och hur medvetet undervisande lärare arbetar med interaktionen lärare/? elev och interaktionen elever emellan vid val av klassrumsaktiviteter, samt hur dessa val ter sig i praktiken. Metoden som används är en kvalitativ intervju med fyra Sfi-lärare som arbetar med olika kurser på en och samma skola samt klassrumsobservationer av lärarnas undervisning i deras egna grupper. Resultatet av studien visar att lärarna har en intention att arbeta utifrån interaktionens roll i andraspråkinlärningen och andraspråkundervisningen och använder sig av arbetssätt som främjar interaktionen mellan lärare och elever men även elever emellan. Flera av de aktiviteter som lärarna använder i sin undervisning, särskilt de som utförs i smågrupper, bidrar till en kreativ språkanvändning och en naturlig kommunikation trots att de sker i en institutionell samtalsmiljö.

I den här uppsatsen analyserar jag tilltal och artighetsstrategier i tolv läkare-patientsamtal från Sverige och Svenskfinland. Jag utgår från Brown & Levinsons politeness theory och gör en empirisk prövning av materialet utifrån begreppen solidaritets- och respektstrategier, direkt och indirekt stil. Syftet är att se vilket samband som finns mellan artighetsstrategier och tilltal, och om dessa skiljer sig mellan de olika språkvarieteterna. Det finns också en institutionell aspekt av mitt material som skiljer den från tidigare jämförande studier mellan sverigesvenska och finlandssvenska tilltal och artighetsstrategier. Materialet visar att varieteterna har en jämn fördelning av samtal som är huvudsakligen direkta eller huvudsakligen indirekta, men däremot att de finlandssvenska samtalen präglas av en högre grad av indirekthet än vad de sverigesvenska gör.

Syftet med uppsatsen är att utröna huruvida Förenta Nationerna (FN) och säkerhetsrådet utifrån idag rådande förhållanden kan förhindra folkmord. Uppsatsens teoretiska ramverk baseras främst på Mary Kaldors teorier om ?nya krig? och på Helen Feins teori om hur ett folkmord kan förhindras. Det Kaldor baserar sin teori på är en förändring av krigsföringen, en förändring som till stora delar sammanfaller med globaliseringens utveckling de senaste 20 åren. Feins teori säger att det finns två vägar för att förhindra ett folkmord, den primära och sekundära preventionen, vilka båda redogörs för i uppsatsen.

Denna uppsats är kvalitativ och behandlar hur den utökade vårdgarantin implementeras i Uppsala Läns Landsting. Med hjälp av Brunsson och Olsens teori om reform implementering och Brunssons teori om organisatoriskt hyckleri har vi analyserat hur reformen implementerats och vilka faktorer som påverkar implementeringen. Reformen syftar till att minska vårdköerna genom rationalisering och effektivisering men även till att påverka organisationens omgivning så att befolkningen får en mer positiv uppfattning om sjukvården. Våra slutsatser är att den utökade vårdgarantin är en utveckling av en tidigare reform och att implementeringen påverkas av tidsaspekten, oklarhet i idé och praktik samt organisationens förhållande till dess omgivning..

The purpose of this study has been to increase the awareness of what significance models of explanation have for intervention programmes, aimed at perpetrators of intimate partner violence, within the Swedish social services. The study is not gender neutral, it centres on male batterers in heterosexual relationships. The study is based on qualitative interviews with five people working within the topical field. I analyzed their statements using an ecological model of understanding violence. The main finding was that the people I interviewed had a multiple understanding when it came to comprehending the violence, but that when it came down to the actual intervention they targeted mainly on elements in the individual spectra, such as feelings of frustration.

Studien syftar till att undersöka om det finns skillnader mellan hur deltagare av utländskt- och svenskt ursprung i AMA arbetsmarknads verksamhet Utvecklingscentrum definierar sin arbetslöshet och vad de anser är de bakomligganden orsakerna till deras arbetslöshet. Tidigare forskning inom området belyser arbetslösheten som ett samhälligt dilemma och menar att den grupp av människor som drabbas värst är grupper av utländskt ursprung. Valet av undersökningens metod föll på Grundad teori där 6 djupintervjuer genomfördes. Från resultatet utkristalliserades kärnkategorin; utstötta från arbetsmarknaden. Resultatet visar att de utländska deltagarna har angett flera aspekter som de upplever dem bakomliggande orsakerna till deras arbetslöshet, som dock inte igenkänns av de svenska deltagarna då de uppger helt andra orsaker.

Syftet med denna studie är att utvärdera ett HVB-hem vilket bedriver miljö- och individualte-rapeutisk behandling av ungdomar i åldrarna 16-19 år. Vidare syftar studien till att utvärdera verksamhetens arbetssätt vid kritiska händelser enligtcritical incident-metoden. Således fin-ner författarna följande frågeställningar relevanta för utvärderingen: Vilka slags kritiska hän-delser uppstår i verksamheten enligt personalens upplevelser? Hur löses/slutar de kritiska händelserna i verksamheten? Är lösningarna av de kritiska händelserna förankrade i miljöte-rapeutisk teori? Utvärderingen grundas i uppgifter från nio respondenter, varav en av respondenterna är utvärderingens författare. Datainsamlingen utgörs i sin tur av observationer, frågeformulär och kompletterande intervjuer.