Syftet med denna undersökning är att se om lönen skiljer sig åt mellan män och kvinnor och om denna eventuella löneskillnad skulle kunna bero på skillnader i olika personliga egenskaper. Vi har valt att titta på variablerna utbildning, ålder, anställningstid, befattning och Institution.De data som användes i undersökningen består av lönestatistik som hämtats från Södertörns högskola. Lönestatistiken innehöll alla manliga och kvinnliga heltidsanställda på skolan samt deras lön, befattning, ålder, ämnesområde och antal yrkesverksamma år på skolan.Resultaten visar att en majoritet av de anställda på skolan är kvinnor och att majoriteten av dessa inte arbetar som lärare trots att tjänsten har den högsta genomsnittslönen bland de olika jobben på skolan. Majoriteten av lärarna på skolan visar sig vara män, män har i genomsnitt högre inkomster än kvinnor på Södertörns högskola. Denna löneskillnad beror inte på kön, då variabeln kön visat sig vara ej signifikant i regressionen.

I mitt konstnärskap förhåller jag mig till speciella fenomen som upptar mitt engagemang och som jag relaterar till i mitt arbete. För mig har begreppen; Makt, Familj och Institution, varit särskilt viktiga och jag betraktar dem som mina huvudteman och har valt att skriva om dem i dessa grupperingar;Institution ? Makt ? ArkitekturInstitution ? Makt ? FamiljMakt ? TeckningJag kommer förklara närmare hur jag ser på dem och visa på hur de samverkar.Jag utgår från mitt konstnärskap och kommer beskriva hur det och min arbetsprocess ser ut samt beskriva tidigare verk och pågående examensarbete. I kapitlet om mina verk framgår det att tematiken jag nämnt ovan genomsyrat dem alla.Jag kommer ta upp sånt som betyder mycket för mig, och vad jag tar spjärn emot i tematik liksom i arbetsprocess.För mig handlar mitt arbete om att hitta den berättelse jag söker och låta mig föras genom konsten av mitt eget undersökande. Att utmana mina föreställningar och att låta dem möta det jag fascineras av.

AbstractWriters: Karl-Johan Arnér, studentMentor: Karl LoxboInstitution: Social studies 91-120p at the Institution of human and social studies at the university of Kalmar.Title: Taxpayers Association ? An analyse during 1975-2007Background: The organisation was founded 1921 and has today over 100 000 members. They are critical to a large welferestate and work intensive to decrease the taxes in Sweden. They have a paper for the members and the study explores the message in this paper. The purpose is to se if the message is an express for the neoliberal ideology.Question formulation:? In which ways have the Taxpayers association expressed neoliberal ideas during 1975-2007?? Does the organisation have the same opinions 1975-2007?Results: The organisation writes mostly about taxes.

The aim of this Masters thesis is to investigate how the image of the Public library is described in the Swedish national library politics, and compare it with the image given of the public library in the Danish national library politics. The method used for this analysis is a comparative discourse analysis of the homepages produced by the Swedish central government Regeringen and Kulturrådet and its Danish counterpart Kulturministeriet and Biblioteksstyrelsen. Theories on postmodernity have been used to analyze how the Swedish and the Danish central governments image of the Public library corresponds with a changing society and the changing behaviour of the public library users. Our analysis concludes that the traditional view of the Public library as an Institution mainly concerned with literature and reading still is of great significance in the discourse of the Swedish central government. In contrast, the Danish central government presents a more postmodern view of the public library as an Institution that is part of the Information- and the Knowledge society.

Många ungdomar har i dagens samhälle hamnat i kriminella banor. Det finns stöd i olika former bland annat Institutioner där ungdomarna blir placerade för att med hjälp av utbildad personal kunna åter igen bli accepterade samhällsmedlemmar.Syftet med vår studie är att öka förståelsen av omsocialiseringen på de ungdomar som placeras i behandlingshem på grund av kriminalitet, samt ta reda på ifall behandling på Institution har bidragit till att ungdomarna blir accepterade i samhället. Vi har använt oss av en kvalitativ forskningsmetod där vi genom semistrukturerade intervjuer med fyra ungdomar har försökt få svar på vilken betydelse behandling på intuition har för kriminella ungdomars återintegrering i samhället. Vi har analyserat vårt material utifrån sociologiska teorier för att öka förståelsen av ungdomskriminalitet.Resultatet tyder på att ungdomars placering på Institutionen inte är den ultimata lösningen till återintegrering, men respondenterna har oftast upplevt behandlingshemmen som något positivt då personalen har bidragit till ett nytt sätt att tänka på.  .

Uppsatsens syfte var att undersöka socialsekreterares erfarenheter av hur placeringar på låst Institution inverkar på ungdomar. Våra frågeställningar var 1. Vilka faktorer har betydelse för placerade ungdomars sociala utveckling? 2. På vilket sätt kan tvång motivera till positiv social utveckling? Studien har en hermeneutisk vetenskapsfilosofisk position med kvalitativ ansats och vår empiri bygger på intervjuer med fyra socialsekreterare.

Utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv är maskulinitet en social konstruktion som ständigt förändras i interaktionen mellan män och i interaktionen med kvinnor. Studiens syfte var att undersöka hur maskulinitet konstrueras i en Institutions sociala praktiker. Det undersöktes genom att söka efter vilka aktiviteter på Institutionen som konstruerar maskuliniteter, dvs. vilken betydelse har Institutionens sociala praktiker för konstruktionen av maskulinitet? Svaren söktes genom en kvalitativ samtalsintervjuundersökning med fyra respondenter, två personal och två patienter, alla män.

The aim of this study is to describe young people?s experiences returning home after beingInstitutionalized for over two years. The young people in this study describe their feelingsregarding their return home which involves reuniting with their families, their friends andstarting school. The study is conducted through five semi-structured using qualitativeindividual interviews with two boys and three girls. The theoretical points of departure areconcepts from the Symbolic interactionism and the Bioecology model of human development.The results of the study show that reunion with families is not easily accomplished by theadolescents and returning home is likely to be very stressful.

The aim of this study was to explore and increase understanding of how a team of colleagues at an upper-secondary school in Sweden works with students with special education needs. The team works with a group of students where the majority have experienced school failure in elementary school. The focus of the study has been to analyze a project that the school undertook 2013 to improve students? results and improve their chances to successfully graduate from their program. Data was collected from relevant documents and interviews with members of the project at hand.

The aim of this study was to gain a better understanding of resource schools 1 as a human services organization and Institution, based on teachers and principals? perspectives. The purpose of resource schools is to provide the students tools and resources to enable them to return to the regular school within two years. The study also aims to examine more closely how this objective applies to the studied resource schools in the studied municipality, as well as highlighting the success factors and barriers that exist to achieve the goal. Previous studies show that this kind of differential practice tends to become a permanent solution.

The purpose of this study is to examine to what extent there is a discrepancy between the formal guiding documents and the employees experiences of the activity at Kronobergshäktet. Furthermore, is it possible that any discrepancy could be explained by Institutional imbalance? My main theories are normative Institutionalism and a modified type of Institutional analysis. The model consists of three parts ?values (a common value-system), rules and practice (the unpredictable reality) and it assumes a reciprocal relationship between them.

Specialarbete 15 poängTitel: Svengelska och engelska importord i nutidssvenskanFörfattare: Anna Fälthammar SchippersTermin och år: Höstterminen 2014Kursansvarig Institution: Institutionen för svenska språketHandledare: Maja LindforsExaminator: Richard Johansson.

The purpose of this Masters thesis is to analyze the research front within medical ethics. We wish to identify which research themes that are included in the subject field of medical ethics. The research themes can be identified by a couple of bibliometrical methods and techniques. In our case, it is bibliographic coupling combined with a cluster analysis. The analysis is accomplished by the extracted references from articles in the two journals Bioethics and Journal of medical ethics.

Det vi med detta arbete vill belysa är hur den samiska traditionella kunskapen om naturen som funnits och finns bland samerna som folk kan lyftas in den i en Institution som den samiska förskolan. Uppsatsen är vårt utvecklingsarbete kring traditionell kunskap i naturen som en del i forskningsprojektet ?Gal dat oahppa go stuorrola?. Teorierna som vi lutat oss mot är från Mikkel Nils Saras (2004) lära om naturen från ett samiskt perspektiv, Asta Baltos (1997) teori om samisk barnsuppfostran samt Linda Smiths (1999) och Rauna Kuokkanens (2000) skrivningar om kolonisering och dekolonisering. Sara har systematiserat och kategoriserat natur utifrån ett samiskt perspektiv.

Flygverksamhet är till sin karaktär krävande, komplex och förenad med stora risker. I och med detta följer ett stort ansvarstagande. Syftet med denna uppsats är att skapa en djupare förståelse för ansvars- och säkerhetskulturen i Flygvapnet. Delfrågor som författaren ställer för att besvara problemformuleringen är: Hur ser ansvars- och säkerhetskulturen ut i Flygvapnet? Hur manifesteras den skriftligt i regler och policys? Hur upprätthålls och reproduceras den av medlemmarna? Det teoretiska ansatsen i uppsatsen utgörs av Institutionell teori och ett sociokulturellt perspektiv.