Medielandskapet har förändrats till följd av de digitala mediernas framväxt. Då det finnas allt fler användare av sociala medier är det viktigt för företag att veta hur de ska nå ut till konsumenterna. Instagram har 200 miljoner aktiva användare varje månad. Att veta vilka bilder som bäst når ut till användarna, varför de väljer att interagera med företag och vilka behov de uppfyller är betydelsefullt att få kunskap om.Syftet med uppsatsen är att se om användare av Instagram följer och interagerar med företag beroende på vilken typ av bild de väljer att lägga upp. Detta har undersökts genom tio semistrukturerade intervjuer där de intervjuade fick se bilder från två företags Instagram-konton.

Undersökningen kartlägger innehållet på en latent och manifest nivå i de fotografier och texter som Moderaterna och Socialdemokraterna distribuerat genom Instagram som politisk kommunikationskanal under val-kampanjandet år 2014. Frågan är om avsändaren uppmanar till aktion och i så fall, hur? På vilket sätt framtonas respektive partiordförande? Och på vilket sätt innehåller kommunikationsbudskapet sakpolitiska frågor? Fyra legitima strategier för valkampanjande på Internet har använts och en kvantitativ innehållsanalys av de 143 bilder och texter som Socialdemokraterna och Moderaterna distribuerat under perioden 1e januari till 13e september har legat till grund för undersökningen. I ljuset av teorin om framing och semiotik analyserades resultatet och de centrala upptäckterna är att de båda partierna till största del använder respektive Instagram-konto som en nyhetskanal i vilken dem informerar om samtida politiska aktiviteter. Instagram erbjuder de politiska partierna en möjlighet att involvera, informera, mobilisera och ansluta sina väljare utan censurering och filtrering från traditionell media.

Since social media is used more today than just a few years ago, it is easier to share our lives to the public in just a few seconds. Social media is easily accessible on smartphones, tablets and computers which allow us users to use them whenever we want.Instagram is an example of a very popular social media today. In this paper we focus on how younger women think about their privacy when using and publishing pictures on Instagram. We have been using a qualitative research method in which ten people were interviewed. All respondents agreed that privacy is important when publishing pictures or videos on Instagram, but there were also some differences between users with public and private accounts.

The purpose of this paper has been to study how users experiences and behaviors are influenced by a "like" function, when publication of images in social media with the photo app Instagram as the selected base. In this study respondents has been part of a study regarding their experiences and behavior related to "like" function in Instagram. The results of the question form have then been analyzed to find patterns in their behavior and to exemplify/reinforce different type of user-behavior found in related scientific articles.The study has shown that the behavior of Instagram users is affected by the "like" function, when they believes that the function is a status marker that raises the interest for certain users by the number of likes. Through my results, I have been able to amplify and illustrate several theories of Goffman, Buckingham and Gripsrud which are presented in the report..

Uppsatsen undersöker varför unga kvinnor och män använder Instagram, hur de väljer att framställa sig där och om man kan se några likheter och/eller skillnader. Kvalitativa intervjuer har genomförts med fem kvinnor och fem män i åldern 23-30 år som alla är användare av Instagram. I uppsatsen har även informanternas tio senaste publicerade bilder tagits i beaktning som en kompletterande del till intervjuerna. För att genomföra undersökningen har vi använt oss av Uses and Gratifications och identitetsteorier. I relation till teorierna har det empiriska materialet tematiserats för att sedan analyseras.

Syftet med denna undersökningen är att genom det sociologiska perspektivet symbolisk interaktionism, undersöka hur användare av det sociala nätverket Instagram upplever aktiviteten som ett meningsfullt inslag i sin vardag. För att uppnå syftet utformades följande frågeställningar: På vilket sätt upplevs aktiviteten på Instagram som meningsfull? Vilka normer och förväntningar uppstår i aktiviteten? Hur anpassas aktiviteten efter dessa normer och förväntningar? Metod: Kvalitativ metod där användare av Instagram har intervjuats angående sina subjektiva uppfattningar om aktivitetens meningsfullhet. Intervjusvaren analyserades därefter genom det sociologiska perspektivet symbolisk interaktionism, med betoning på Erving Goffmans bidrag till detta. Resultat: Intervjupersonerna upplever aktiviteten på Instagram som meningsfull då det ger dem bekräftelse och skapar en känsla av gemenskap.

Syftet med denna undersökning är att få en förståelse kring hur unga kvinnliga studenter använder sig av det sociala mediet Instagram. Studien ämnar svara på vilka funktioner Instagram fyller för unga kvinnliga studenter samt vilken betydelse detta sociala medium har i deras vardagliga liv.FRÅGESTÄLLNING: Syftet har specificerats i följande frågeställning: - Hur används Instagram av unga kvinnliga studenter?METOD OCH MATERIAL: Kvalitativa individuella intervjuer med fyra kvinnliga studenter i 23-års ålder.HUVUDRESULTAT : Studien visar på att en viktig funktion med Instagram är att interagera med andra människor och vara deltagande i den sociala gemenskapen på forumet. Det  ramkom även att tre av fyra kvinnliga studenter ser på forumet som ett verktyg för att kunna bygga ett personligt varumärke och att det är ett enkelt sätt att hålla sina nära och kära uppdaterade kring sitt vardagsliv.   .

SYFTE & FRÅGESTÄLLNINGAR Genom vår studie vill vi beskriva den inverkan Instagram har på tjejer och killar i årskurs tre på gymnasiet vad gäller kroppsideal avseende självidentitet, kultur och makt.Hur påverkar medier ungas uppfattning omkroppsideal? Vilken roll har Instagram vad gäller ungdomars syn på kroppsideal och identitetsskapande?METOD &MATERIAL Kvalitativ metod med två fokusgruppsdiskussioner som totalt innefattar tolv personer, sex tjejer och sex killar. Resultatet från våra fokusgrupper har analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.RESULTAT Vi har i vår studie sett tydliga samband mellan media, identitet och bekräftelse på så sätt att media påverkar ungas uppfattning om kroppsideal, deras identitet och bekräftelsebehov. .

Många företag är idag aktiva med sina varumärken på det bildbaserade sociala mediet Instagram. Varumärken som marknadsförs där påverkas av att Instagram i egenskap av ett web 2.0-medium ger användare möjlighet att interagera med andra användare och själva styra över vad, när, vart och hur de vill konsumera information.Marknadsföring som bygger på att övertala genom avbrott, upprepning och en påträngande närvaro har därmed blivit allt mer ineffektiv. Därför måste företag för att nå konsumenter med sin marknadsföring engagera Instagram-användare att följa och fortsätta följa deras varumärken. För kunna skapa fördelaktigt resultat för varumärket måste företag förstå konsumenterna och vad deras beteenden grundar sig i. Denna studie ämnar därför undersöka hur Instagram kan användas för att skapa varumärkesvärde utifrån faktorer för konsumenters beteenden på tjänsten.Teorier som använts som grund för denna studies datainsamling och analys rör kundbaserat varumärkesvärde, mänskliga behov och motiv till användning av sociala medier.

In recent years, the Internet has exploded with different kinds of social media, where a significant function is to share your life in text and images. This changes how we form our identity, our religious identity included. The aim of this paper was to study how Instagram forms a space for the creation and development of religious and spiritual beliefs. For this purpose, Instagram updates from five women with yoga oriented Instagram accounts have been analyzed in relation to two theories: Paul Heelas? och Linda Woodhead?s theory of a spiritual revolution and Heidi Campbell?s theory of networked religion.The aim of the study was to explore how these women presented themselves in their Instagram flow and what part religion and spirituality had in their presentations.

Teknikutvecklingen har möjliggjort stor spridning av budskap och med kommunikation över Internet skapas nya möjligheter för interaktion mellan företag och konsumenter. Framväxten av smartphones har också gjort att många idag alltid har tillgång till både kamera,internetuppkoppling och bildskärm. Detta är också de förutsättningar som gjort Instagram till ett av de största och snabbast växande sociala medierna. På Instagram kan företag dela bilder med innehåll som de vill förknippas med och dra nytta av den virala spridning som kan uppstå.Möjligheten till spridning kan även utgöra en risk då företagen är rädda för negativ publicitet.Denna uppsats har därför som huvudsyfte att undersöka vad företag har att tillföra i värde respektive riskerar i sitt varumärkesbyggande genom att vara aktiva på Instagram.Teoribildningen som används för att analysera och utvärdera varumärkens närvaro på Instagram är kopplade till Brand Equity, Word-of-mouth, Integrerad och Viral marknadsföring. Metoden som använts i studien är en innehållsanalys av det material som publiceras på Instagram av både företag och privata användare.

Syftet med denna undersökning är att få en förståelse kring hur unga kvinnliga studenter använder sig av det sociala mediet Instagram. Studien ämnar svara på vilka funktioner Instagram fyller för unga kvinnliga studenter samt vilken betydelse detta sociala medium har i deras vardagliga liv.FRÅGESTÄLLNING: Syftet har specificerats i följande frågeställning: - Hur används Instagram av unga kvinnliga studenter?METOD OCH MATERIAL: Kvalitativa individuella intervjuer med fyra kvinnliga studenter i 23-års ålder.HUVUDRESULTAT : Studien visar på att en viktig funktion med Instagram är att interagera med andra människor och vara deltagande i den sociala gemenskapen på forumet. Det  ramkom även att tre av fyra kvinnliga studenter ser på forumet som ett verktyg för att kunna bygga ett personligt varumärke och att det är ett enkelt sätt att hålla sina nära och kära uppdaterade kring sitt vardagsliv.   .

Syftet med denna uppsats har varit att beskriva och analysera hur 60-talister samt 90-talister använder sig av Instagram samt hur de ser på online-identitet. De frågeställningar som vi utgått från är: ?Hur liknar samt skiljer sig användandet av Instagram mellan människor födda på 1960-talet mot de födda på 1990-talet??, ?Om och i så fall hur skiljer användarna mellan sin online-identitet och de personer de är i det verkliga livet??, och ?Hur liknar samt skiljer sig skapandet av en online-identitet mellan 1960-talister respektive 1990-talister?? Vi valde att använda oss av semistrukturerade intervjuer. Till teorin valde vi att utgå ifrån ?Youth, identity, and digital media? av David Buckingham, ?Modernitet och självidentitet? av Anthony Giddens, ?Jaget och maskerna? av Erving Goffman, ?Mediekultur, mediesamhälle? av Jostein Gripsrud, ?A networked self? av Zizi Papacharissi samt ?Life on the screen? av Sherry Turkle. Resultatet pekar på att det inte är så stor skillnad i identitetsskapande mellan generationerna, vi såg snarare fler likheter.

Med sociala mediers snabba och ständiga utveckling skiftar dess trender snabbt, medan funktioner föds, dör ut och användarbeteende förändras. En nyligen populariserad trend som snabbt vuxit till sig och blivit stor är användandet av hashtags. Hashtagtrendens nuvarande storlek och spridda användningsområde skapar ett stort intresse att undersöka dess egenskaper och möjligheter vidare. Denna uppsats riktar sig speciellt till kommunikationsbranschen när den behandlar frågeställningen: Vad driver användare till att använda hashtags på Instagram? Detta är en frågeställning som behandlats med en litteraturstudie, två fokusgrupper och tre intervjuer.Resultatet tyder på att de primära drivkrafterna bakom hashtagande på Instagram är identitetsskapande, egen vinning och strävan efter gemenskap.

AbstractDenna studie har underso?kt fotodelningsapplikationen och det sociala na?tverket Instagram. Syftet med underso?kningen har tva? utga?ngspunkter men kan relateras till varandra. Dels avser studien att underso?ka hur ofta informanterna anva?nder Instagram samt hur stor vikt de tillskriver applikationen som en del av deras liv.